Under Almedalsveckan var FSS med på ett bostadspolitiskt samtal med Fastighetsägarna, politiker, Stockholms stadsmission och Stena fastigheter. Andelen personer ökar som är ”strukturellt hemlösa”, dvs. saknar bostad men inte har några andra sociala problem.
Socialtjänsten ger stöd och hjälp till människor som behöver insatser från samhället och gör allt för att lösa även bostadsproblem. Men socialtjänsten är inte bostadsförmedlare. Eller som Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholm sa:
”Den strukturella hemlösheten är ett bostadspolitiskt ansvar som landat i socialtjänstens knä men varken lagstiftning eller verktyg för att hjälpa till finns. Socialtjänsten får mycket kritik, men det är en av de mest uppfinningsrika myndigheter vi har för att hitta lösningar på olika problem.”
Daniel Velasquez Castro (S), riksdagsledamot. Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd Stockholms stad. Helena Åman, Föreningen Sveriges socialchefer och förvaltningschef Solna stad. Unni Sollbe, vd Stena fastigheter. Pernilla Parding, Stockholms stadsmission. Längst till höger moderatorn Andreas Bergström.
FSS var under Almedalsveckan med i en panel med politiker och forskare som Centralförbundet för socialt arbete höll i.
Moderator Åsa Lundström Mattsson (sakkunnig socialtjänst Stiftelsen Allmänna Barnhuset) inledde med att säga att kriminalpolitik och socialpolitik idag är sammanflätade i debatten. Hon frågade panelen om socialpolitiken riskerar att bli en del av kriminalpolitiken.
Christian Carlsson (KD) som är ordförande i riksdagens socialutskott tycker att det är viktigt att socialtjänsten arbetar mer brottsförebyggande och att socialpolitiken behöver vara en del av kriminalpolitiken. Den grova brottsligheten kryper längre ned i åldrarna och därför behövs en sänkning av straffrihetsåldern, menar han.
Fredrik Lund Sammeli (S) som också sitter i socialutskottet menar att det behövs mer av tidiga och tydliga insatser. Att sänka straffrihetsåldern riskerar att knuffa brottsligheten ännu längre ned i åldrarna.
Monica Persson, ordförande i FSS är mycket tydlig med att socialtjänsten måste stå på egna ben. När politiken uttrycker sina ambitioner och resurssättning för det sociala arbetet ska socialtjänsten ha en egen rubrik. ”Vi ska självklart samarbeta kring kriminalvård och social utsatthet. Och lika självklart behöver vi kraftsamla i andra änden och bromsa utsattheten.”
Forskarna Hans Swärd och Alexandru Panican från Lunds universitet ser ingen fördel med sänkt straffrihetsålder. Problemen måste lösas innan de uppstår, det är ett kontinuerligt och långsiktigt arbete.
Alexandru Panican, docent i socialt arbete, Lunds universitet. Hans Swärd (med ryggen mot kameran), professor i socialt arbete vid Lunds universitet och ordförande i CSA. Monica Persson, ordförande FSS. Christian Carlsson (KD), ordförande riksdagens socialutskott. Fredrik Lund Sammeli (S) sitter i socialutskottet. (Foto: Kerstin Öhman)
Nästa fråga som moderatorn ställde till panelen handlade om vilka förutsättningar socialtjänsten behöver för att kunna övergå till ett arbete som förebygger sociala problem. Alla är överens om att den nya socialtjänstlagen behöver komma på plats så att det finns lagstöd för förebyggande arbete utan utredningskrav. Forskarna betonar att allt ansvar inte kan läggas på socialtjänsten och framhåller att socionomerna verkar vara enda yrkesgruppen med ett helhetsperspektiv på människan.
Christian Carlsson vill se mer brottsförebyggande fokus hos socialtjänsten och att socionomutbildningen behöver matcha ett sådant uppdrag. Han lyfter också socialtjänstdataregister som gör det lättare att följa upp ärenden mellan kommuner. Fredrik Lund Sammeli vill skrota tankarna på en angiverilag inom välfärden, som skulle förvärra tillitskrisen.
Monica Persson betonar att insatser för en ung person som begått grövre brott inte kan riktas enbart till den unga personen utan även till vårdnadshavare. ”En tioåring kan inte leva utan sin familj. Socialtjänsten har många bra metoder, det här kan vi. Men vi behöver mer resurser.”
Under torsdagen i Almedalsveckan var FSS inbjudna till ett rundabordssamtal anordnat av Malmö stad för att prata om hur vi klarar omställningen till den nya socialtjänstlagen.
Monica Persson deltog från FSS. Runt bordet fanns också Maskrosbarn, Bris, politiker, polisområdeschefen i Malmö och tjänstepersoner från Malmö stad. Socialtjänstministern deltog och bidrog till diskussionerna.
Sofia Walan, chef för regionenheten på Bris. Åsa Furén-Thulin, chef socialtjänst på SKR. Janne Grönholm (MP) kommunalråd Malmö. Petra Stenkula, polisområdeschef Malmö. Anna von Reis, avdelningschef Malmö. Linn Nordin, sakkunnig barnrättsfrågor Maskrosbarn. Sabina Wikgren Orstam, avdelningschef Socialstyrelsen. Britt-Marie Pettersson, förvaltningsdirektör Malmö. Sofia Grönkvist, chef stöd och utbildning Bris. Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister. Monica Persson, ordförande FSS och socialdirektör Karlstad. (Foto: Malmö stad)
Barnen stod i centrum, framför allt de som kan berätta att de hade behövt hjälp av skolan, elevhälsan eller andra delar av samhället under sin uppväxt, men som inte blev uppmärksammade. I en del fall kom hjälpen för sent, till exempel när de själva stod i fokus för kriminalitet eller missbruk.
Malmö hade flera goda exempel på aktivt arbete med tidiga insatser. De betonade – precis som FSS lyft många gånger – att den nya lagen behöver öppna upp socialtjänstens möjligheter till insatser utan biståndsbeslut. Då slipper socialtjänsten tänja på lagens gränser när vi försöker ge barn och familjer det de behöver.
Petra Stenkula från polisen i Malmö betonade det utmärkta samarbetet med socialtjänsten. Hon lyfte arbetet med våldsutsatta där det är av yttersta vikt att polis och socialtjänst kan dela fler uppgifter med varandra för att förhindra och förebygga upprepade våldsbrott i nära relationer. Polisen i Malmö håller också på att bygga upp ett alternativ för barn som nu sitter i arresten.
Socialtjänstministern pratade om den kommande socialtjänstlagen där barnperspektivet lyfts in tydligare. Monica Persson säger: ”I samband med det pratade vi så klart om en första linjens socialtjänst och vad som behövs för att klara omställningen till en mer öppen socialtjänst som bygger på respekt och tillit i syfte att de som behöver det ska få ta del av våra tidiga insatser. Då är ju den omfattande dokumentationen och andra administrativt tunga arbetsuppgifter ett hinder.”
Ministern berättade också att regeringen ser över flera områden för att komma tillrätta med en del, ibland, överutnyttjade möjligheter som hemtagningsbegäran.
”Det var ett spänstigt och intressant samtal där många goda exempel lyftes. Vi kan verkligen lära av varandra och i högre grad involvera civilsamhället som i detta fall arbetar hårt för att stötta de mest utsatta barnen”, avslutar Monica Persson.
Hur kan vi öka tilliten till socialtjänsten så att vi når ut till dem som behöver stöd och hjälp? Desinformationskampanjen som pågått, och som fortfarande pågår, får allvarliga konsekvenser för socialtjänsten. Men tillitsbristen är på intet sätt ny. Den har bara tagit sig nya former. Mycket görs nu på nationell nivå för att råda bot på desinformationen och även för att trygga socialtjänstens medarbetare.
Idag har Lina Blombergsson från Föreningen Sveriges socialchefer deltagit i en dialog om bristen på tillit till socialtjänsten med Heike Erkers (SSR), Åsa Furén-Thulin (SKR), Jan Jönsson (oppositionsborgarråd i Stockholms stad, L) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Dialogen anordnades av Socionomen.
I dialogen lyfte L och SSR att de ser stora risker med det kommande lagförslaget om angiveri för den som saknar tillstånd att vistas i Sverige. Detta kommer förstärka tillitsbristen än mer om lagen blir verklighet och socialtjänsten ska omfattas av lagen.
Åsa Furén-Thulin avdelningschef socialtjänsten på SKR, Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR, Jan Jönsson oppositionsborgarråd Stockholm (L) och Lina Blombergsson vice ordförande Föreningen Sveriges socialchefer. (foto: Kerstin Öhman)
Vi alla var överens om att en ny socialtjänstlag är nödvändig. Socialtjänstministern informerade om att lagförslaget kommer att presenteras våren 2024.
Genom den nya lagen kommer vi kunna komma in tidigare och erbjuda kunskapsbaserade insatser innan problem vuxit sig stora. Allt behöver inte utredas. Det måste gå snabbare att få hjälp. Vi behöver få fler att själva söka stöd och få andra professioner att hänvisa till och prata gott om socialtjänsten.
Hela panelen, här även med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall längst till vänster. (foto: Kerstin Öhman)
Även mellan professioner behöver tilliten öka. Det gör vi bäst genom att arbeta nära och tillsammans. Ibland i integrerade verksamheter som familjecentraler, skolsociala team osv.
Vi kan inte informera bort tillitsbristen. Vi behöver agera proaktivt och visa i handling att vi finns här när det behövs. Vi behöver få lagen på plats och den behöver förstås resurssättas så att den kan omsättas i praktiken!
FSS var under tisdagen med på ett seminarium om digitalt patient- och anhörigstöd vid Alzheimers sjukdom.
Många anhöriga lever under flertalet år med en stor stress i vardagen och riskerar därför egen fysisk eller psykisk ohälsa.”Vad händer om jag drabbas av en olycka eller akut sjukdom?” Vid ett sådant tillfälle ska många aktörer på olika nivåer agera. Ett digitalt stöd, där alla kan dela samma information, vore till stor hjälp. Men varför går det så sakta att utveckla och börja använda digitala stöd?
Viweca Thoresson, Gustaf Cavalli, Daniel Forslund, Jonas Hampus och Maria Cavalli.
Viweca Thoresson är socialchef i Höganäs kommun och vd för Höganäs Omsorg AB. Hon säger att när det gäller digitalisering känns det som att vi har fastnat i ”projektet”. Ofta gör vi projekt av något som andra redan har gjort projekt på. Våga lita på andra! Ta del av deras information och kör skarpt utifrån det.
Gustaf Cavalli, grundare av Nadio Scandinavia, säger att nyckelordet kan vara ”fika”. Kommun och företag kan ta en fika tillsammans, vrida och vända problemet. Vad vill vi åstadkomma? Man måste inte gå den långa vägen via projektansökan, projektanslag, utbildning i tjänstedesign, osv.
Viweca och Gustaf berättar om ett positivt exempel där Nadio, Höganäs kommun, räddningstjänst, ambulans och polis arbetat för att gemensamt utveckla NV-kortet som möter medborgarens behov av trygghet.
Det är i korthet ICE-information som en anhörigvårdare bär invid sin egen legitimation ifall man själv skulle behöva akutvård: en QR-kod och korta punkter i klartext som förklarar att partnern är sjuk i alzheimer (till exempel). Utifrån den informationen kan ambulanspersonal tillkalla fler/andra resurser.
NV-kortet för Höganäs kommun togs fram på sex månader, från den första fikan till att det togs i bruk.
Daniel Forslund är utvecklingsansvarig på Vårdföretagarna. Han menar att om någon har utvecklat en smart lösning ska den också kunna avropas i grannregionen eller grannkommunen – ja i hela landet! Annars saktar utvecklingsprocessen av. Och tro inte att du kan detaljstyra framtidsplaner.
Jonas Hampus från FSS hyllar Viweca Thoresson som en modig chef. Han tycker att NV-kortet är ett bra exempel på hur kommunen kan jobba mer förebyggande och bli mer skicklig att möta en sårbar grupp. Det är viktigt både att identifiera problemet och att komma ihåg att digitalisering är ett verktyg som ska användas för att skapa nytta.
– FSS anser att modellen där kommunerna fick miljoner i stimulansbidrag för att utveckla och införa olika typer av utveckling genom digitalisering inte gav avsedd effekt. Det blev mycket köp av digitala prylar som inte alltid hade en förankring i verksamhetens aktuella behov. Det är som att bygga vägar utan trafikregler och en gemensam idé om syftet och vart vägarna ska leda.
