Management by perkele

apr 11, 2023 | Andra länders socialtjänst, Barn och unga, Jonas Hampus, Marie Ivarsson

På vår studieresas andra eftermiddag gjorde FSS två besök. Först fick FSS styrelse veta mer om den praktikforskning som bedrivits vid Helsingfors social- och hälsocentral och verksamheten för barnskydd. Det är den specialiserade delen som arbetar med att omhänderta barn och som i Finland är särskild från de övriga verksamheter inom socialtjänsten som arbetar med barn och familjer.

Nytt arbetssätt utmaning

Ledaren för verksamheten, Bettina von Kraemer, berättade om den studie som genomförts av implementeringen av ett systemiskt arbetssätt i arbetsgrupperna. Studien visar på den utmaning som det är att ta till sig ett nytt arbetssätt. Särskilt om verksamhetssystemet (Abboti) inte bidrar till att underlätta arbetet. Många av oss som åkte på den här resan hade en föreställning om att Finland hade löst problemet med verksamhetssystem som inte levererar men tyvärr så tog Bettina ur oss den föreställningen.

När det gäller praktiknära forskning såg nu Bettina fram emot uppföljningen av studien. FSS är övertygade om att den här typen av praktikforskning starkt kan bidra till att underlätta implementering av förändringar i en verksamhet då det ger utrymme för reflektion och identifiering av både önskade och oönskade effekter.

Reformen på lokal och praktisk nivå

För att komma till eftermiddagens andra studiebesök gick bussresan fem mil österut till kommunen Borgås social- och hälsocentral i Östra Nylands välfärdsområde.

Där mötte oss social- och hälsodirektör Annika Immonen och utvecklingsdirektör Katja Blomberg. De arbetar som chefer inom det nybildade Östra Nylands välfärdsområde som samlar sju kommuners behov av social- och hälsoinsatser.

Katja Blomberg till vänster och Annika Immonen till höger, från Östra Finlands välfärdsområde. I mitten FSS-representanten Anna Burston från Lunds kommun.

Hur förbereda så stor förändring?

Under tidigare studiebesök hade vi fått ta del av den politiska visionen för reformen med att samla kommunernas social- och hälsovård inom större välfärdsområden. Idag var det dags att få möta denna förändring på lokal och praktisk nivå.

Hur förbereder man chefer och medarbetare på en så stor förändring? Hur tillvaratar man möjligheterna så att det inte bara blir en organisatorisk förändring som inte möter de stora utmaningar som både Finland och Sverige står inför? Vi fick en inblick i den stora förändring som de nu alla arbetar med sedan årsskiftet.

Kommuner med olika ingångsvärden

Östra Finlands välfärdsområde ska få sju kommuner med olika ingångsvärden vad gäller antal invånare, stad/landsbygd, olika service osv att skapa gemensamma utgångspunkter och en gemensam plan framåt. Förutom att dessa olikheter ska överbryggas ska olika organisationer och kulturer inom socialvården och hälsovården mötas.

Annika Immonen tog upp socialvårdens bärande kultur kring helhetssyn och brukaren i fokus kontra sjukvården som mer utgår från diagnoser och patienter. De arbetar redan idag i multiprofessionella team. Men detta kan utvecklas än mer i det uppdraget. Andra möjligheter med välfärdsområdesreformen är att samla specialistvård och andra insatser på ett mer effektivt och tillgängligt sätt ur fler aspekter och att stärka den digitala utvecklingen gemensamt.

Rätt insats på rätt nivå i rätt tid

Social- och hälsodirektören lyfte att ett mål med förändringen handlar om hur de i högre utsträckning kan ge rätt insats på rätt nivå och i rätt tid. Reformen ska möta behovet av en mer tillgänglig och jämlik social- och hälsovård i landet. Det är också en viktig del för att möta utmaningarna kring kompetensförsörjning och ekonomi som finns redan nu och som riskerar att bli allt större.

Andra frågor som togs upp med Katja Blomberg och Annika Immonen var vikten av närhet till forskningen och universiteten för att säkra kompetensförsörjningen gällande både personal och kunskap. Andra strategier kring kompetensförsörjning är att arbeta i team, ofta multiprofessionellt eller tillsammans för att öka kvaliteten gentemot enskilda. Det minskar också sårbarheten och tar tillvara medarbetares utvecklingsinitiativ, vilket skapar engagemang.

75-plussare positiva till digitala tjänster

Utveckling av digitala tjänster var också något som social- och hälsodirektören lyfte som en viktig del inom det nyskapade välfärdsområdet. De hade genomfört en undersökning med personer över 75 år för att fånga deras inställning av digitala tjänster. Åldersgruppen 75 plus verkade i hög grad dela samma positiva inställning till digitala tjänster som Annika Immonen hade. Av de svarande var 80 procent positiva till digitala tjänster. Det banar god väg för den stora utvecklingsresa som Östra Nylands välfärdsområde och Finland befinner sig på.

Kan vi vara lika modiga?

Vi kunde konstatera att Finland genom de 21 välfärdsområdena sedan tolv veckor tillbaka har de strukturella förutsättningarna för att lyckas med det vi i Sverige kallar god och nära vård.

Frågan är om vi kan vara lika modiga och handlingskraftiga för att skapa de strukturella förutsättningarna hos oss? Eller är de ”vita rockarnas dominans” allt för skrämmande och stor? Eller saknas politisk vilja att ändra den rådande strukturen? För många och höga och vassa gärdesgårdar?

Lite mer ”management by perkele” kanske skulle vara på sin plats ibland. Goda exempel på det vet vi nu finns i vårt grannland Finland.

Marie Ivarsson och Jonas Hampus – för FSS i Finland

Marie är biträdande förvaltningschef i Sollentuna och Jonas är sektionschef i Falun (foto: Frozentime)

Vill du nätverka för en första linjens socialtjänst?

apr 11, 2023 | Första linjens socialtjänst, Monica Persson

ORDFÖRANDE HAR ORDET 11 APRIL 2023: I skrivande stund är det annandag påsk och lugnet har lagt sig efter en stojig påskhelg. Satt ute på trappen en stund och konstaterar att påsken tog med sig våren hit till Värmland. Ljuset gör att man kan börja njuta av fina kvällar. Talgoxen annonserar med sitt ”titt-ut” och tranorna skränar nere på åkern. En underbar tid är här.

Själv känner jag att jag får energin tillbaka. Det kan behövas för som vanligt är det mycket att göra inom socialtjänsten. De flesta har väl börjat fundera på både besparingar och kommande budgetbeslut. Helst vill vi hålla igång det mesta – men är det möjligt?

FSS är glada över att begreppet första linjens socialtjänst har fått egna vingar. För att genomföra det överallt och med kraft kommer en hel del förändringar att behöva göras – och kommunerna behöver extra resurser för att möjliggöra en tidig, öppen och välkomnande socialtjänst.

Vi tänker att det vore dags att starta ett nätverk för de kommuner som redan funderar på och planerar för första linjens socialtjänst, kanske till och med agerar. Vad tycker du om det? Vill du att er kommun ska vara med? Hör i så fall av dig till Anna Burston eller mig.

För att underlätta för enskilda att ta emot socialtjänstens insatser så behöver vi arbeta bra tillsammans med våra vårdgrannar och andra berörda instanser. Vi vet att samordnade insatser fungerar avsevärt bättre än om vi gör insatserna en i taget och från olika håll. Samordning gör också att framstegen för individen går snabbare och därmed också vägen till ett självständigt liv.

Samarbetet gör att vi alla blir starkare och det blir bättre utfall i omsorgen om den enskilde.

FSS riksstyrelse har, som du kanske har sett, varit på studiebesök i Finland. Du kan läsa mer om det här. I övrigt håller vi i styrelsen oss sysselsatta med remissvar på olika statliga utredningar – det kan låta trist med ”statliga utredningar” men det är mycket positivt på gång, särskilt kopplat till omsorgen om barnen.

Att kunna ge barnen det skydd de behöver är socialtjänstens viktigaste uppgift, som jag ser det. Och vi behöver göra en förflyttning: Från ett alltför dominerande utredningsarbete till en mer lättfotad samhällstjänst. Många utredningsenheter har det tufft idag och det blir allt svårare att rekrytera erfarna socionomer till barnavården. Ny lagstiftning och resurser för att ta de första stegen behöver prioriteras.

Snart får kommunerna också ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är en god tanke men en komplex fråga om vi tänker oss att socialtjänsten verkligen ska nå de personer som kanske skyr och flyr socialtjänsten. Inte enkelt – men nödvändigt för en god samhällsutveckling.

Socialchefsdagarna är mötesplatsen för dig som vill vara med och påverka socialpolitiska frågor. Temat för Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad är Förändringskraft tillsammans. Jag hoppas verkligen att du och dina kollegor vill komma!

Varma hälsningar
Monica Persson, ordförande FSS

Vi öppnar för anmälningar till Socialchefsdagarna i början av maj. Programmet håller i skrivande stund på att ta form och du hittar all info på socialchefsdagarna.se.

Vi spanade på äldreomsorg i Finland

apr 5, 2023 | Andra länders socialtjänst, Äldreomsorg, Eva Lotta Lindskog, Lenita Granlund

Finland och Sverige delar samma utmaningar inom äldreomsorgen: demografin, personalbrist, kompetensbrist. I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen över 65 år, i Finland 23,3 procent. Men Finland har osedvanligt mycket landsbygd (95 procent) där en större del av befolkningen bor, varav många äldre.

Arbetet i Finlands social- och hälsoreform med att samla ansvaret för välfärdsverksamheter hos en huvudman – välfärdsområde – har pågått länge. Gemensamma resurser kring de äldre med samma huvudman för hälsocentral och wellbeingcenter ska ge sömlösa insatser till de äldre.

FSS besökte Sauvola i Iittala, som beskrivs just som ett hälsocenter. Eva Lotta Lindskog som är förvaltningschef för stöd, vård och omsorg i Kristinehamn berättar:

– Wellbeingcentret i Iittala är det första i sitt slag i Finland. Där har de samlat mycket under ett tak. Det är inbjudande och inkluderande med ett centralt läge i samhället. Centret riktar sig både till barn och äldre och bjuder in till möten över generationerna på ett naturligt sätt. Här finns restaurang som är öppen för allmänheten, hälsocentral, internetcafé, volontärverksamhet. Det är verkligen en bra plattform för att minska ofrivillig ensamhet för alla åldrar.

– Det var mycket intressant att ta del av ett praktiskt exempel utifrån reformen med 21 välfärdsområden och lyssna på hur de nu samorganiserar verksamheter för att svara mot att befolkningen blir äldre, säger Lenita Granlund som är vård- och omsorgsdirektör i Uppsala kommun.

– Finlands strävan att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande ligger helt i linje med vårt stora arbete i Sverige, God och nära vård.

Målen med reformen i Finland är bland annat att ge bättre tillgång till och mer nåbar service för medborgarna, minska välfärds- och hälsoskillnaderna och hejda kostnadsutvecklingen.

Lenita säger avslutningsvis:

– Det skulle vara mycket intressant att återkomma om några år för att ta del av deras effekter av reformen. Har en huvudman för välfärdsområdet snabbat på arbetet för att nå målen som i många delar liknar Sveriges utmaningar?

Foto Eva Lotta Lindskog: Nina Simonen
Foto Lenita Granlund: Frozentime