Socialchef för ett helt land

FSS är sedan många år tillbaka medlem i ESN, European Social Network, och har en plats både i council (rådet) och i ”the board of trustees” (styrelsen). Den 24 november hölls det andra av årets två rådsmöten. I samband med det träffade jag en person som är socialchef över ett helt land och fick flera nya perspektiv.

Positiv sidoeffekt

En mycket positiv sidoeffekt av att vara representant i ESN:s råd är att få träffa kollegor från olika delar av Europa och dess gränsländer. Den här gången fick jag möjlighet att lära känna Färöarnas socialchef Edvard Heen. En mycket trevlig bekantskap som fick mig att lova att någon gång besöka Färöarna. Jag försökte förstås locka honom till Falun men hans intressen i Sverige låg längre norrut och handlade om jakt och fiske.

Jonas Hampus till vänster tillsammans med Färöarnas socialchef Edvard Heen (foto privat).

Men tänk att vara socialchef för ett helt land! Dock med färre invånare än min hemkommun Falun (ca 55 000 invånare) men eftersom vi numera spelar i samma division i fotbollens Nations League och det faktum att dom har en svensk tränare för sitt fotbollslandslag så förstår jag inte varför vi inte skulle kunna vara mer lik dem i andra sammanhang?

Enklare där än här

Som till exempel när det gäller digitaliseringsarbetet där dom har tagit hjälp av Estland för att göra det enklare för varje färöing att vara en digital medborgare. Med en inloggning kommer du åt dina hälso- och sjukvårdsärenden, socialtjänstärenden, bygglov, Skatteverket, Försäkringskassan, bilregistret och avgifter för broar (och världens enda undervattensrondell) m.m. Varför ska det vara så svårt i vårt land?

Hur som helst: väldigt inspirerande att möta kollegor från olika länder som i mångt och mycket har samma problem – kompetensförsörjning, demografin och klyftorna i samhället – men olika tankar omkring möjliga lösningar. Det ger värdefulla perspektiv på våra egna utmaningar och möjligheter men också på varför en del saker ibland verkar så omöjliga hos oss.

Rådsmötet

Den 24 november hölls det andra av årets två rådsmöten, den här gången i Bryssel där också styrelsen deltog. Förutom redovisning av det ekonomiska läget, aktiviteter som har avslutats, pågår eller är på gång så lyftes frågan om vad som är ESN:s kärnuppdrag och hur styrningen och ledningen av organisationen ska se ut. Det handlar både om rådets och styrelsens relation, uppdrag och roller som behöver förtydligas.

ESN:s arbete, såväl ekonomiskt som administrativt, fungerar väl och ESN växer som organisation. Därför är det angeläget att få till en tydligare styrning och ledning av organisationens styrelsearbete och rådsfunktion.

Rådet beslutade att en arbetsgrupp ska tillsättas där styrelsen och två till tre representanter från rådet ingår och som får i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt reglemente som reglerar styrningen och ledningen av ESN inför framtiden. Förslaget kommer att behandlas vid rådets sammanträde i Malmö den 13 juni 2023 och sedan verkställas vid rådets sammanträden på ännu oklar plats den 1 december 2023.

Vilket ska ESN:s kärnuppdrag vara?

Samtliga medlemsorganisationer i rådet uppmanades att lyfta frågan om ESN:s kärnuppdrag, styrning och ledning i sina respektive organisationer inför det arbete som kommer att göras under våren 2023 inför beslut i Malmö den 13 juni.

FSS representant i styrelsen, Graham Owen, har under lång tid efterlyst en ökad tydlighet och styrning av ESN:s arbete så det som nu beslutats ligger helt i linje med det.

Från FSS sida behöver vi ta upp frågan för dialog vid vårt kommande styrelsemöte den 26 januari. Det är inte aktuellt att anmäla in ytterligare representation i det kommande arbetet då Graham Owen kommer att ingå i det arbetet och bevaka FSS:s intressen.

Jonas Hampus
Rådsrepresentant för FSS i ESN och regionansvarig för FSS Gävle/Dala, verksam som sektionschef för bistånd, kvalitet och utveckling i Falu kommun

Tillgänglig socialtjänst förebygger sociala problem

Dagens Nyheter har en temadel om socialt arbete den 21 november 2022. Här finns FSS med.

”Det pratas om hårdare tag i samhället, men enligt Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) behöver debatten fokusera mer på det förebyggande arbetet för att komma åt de grundläggande problemen. En viktig pusselbit är socialtjänstens tillgänglighet.

– Vi vill införa första och andra linjens socialtjänst för att kunna hjälpa fler i ett tidigt skede, säger Monica Persson, ordförande i FSS och socialdirektör i Karlstad kommun.”

Klicka upp pdf:en nedan för att se hur inslaget ser ut i den tryckta tidningen, eller läs vidare på webben.

Socialtjänsten inte en del av kriminalpolitiken

Det var länge sedan man hörde ordet ”socialpolitik” i debatten om att motverka gängkriminalitet. Däremot har fokus på brottsförebyggande och krafttag mot gängen blivit något som de flesta myndigheter både ska och bör syssla med. Kriminalpolitik är hett och verkar nu helt överordnad socialpolitiken.

Förra veckan träffade några representanter från FSS Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Ett förslag i betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49), som är underlaget för lagrådsremissen om kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete, är att BRÅ och länsstyrelserna ska få i uppdrag att kartlägga och analysera kommunernas behov av strategiskt stöd med anledning av den nya lagens krav. Myndigheten ska utifrån det lämna förslag på hur det stöd som ges i dag kan anpassas för att tillgodose de behov som identifieras.

Lagen föreslås träda i kraft i juli 2023. FSS är givetvis angelägna om att ta reda på vad detta innebär för socialtjänstens arbete. Vi konstaterade på mötet att många delar av BRÅ:s arbete också handlar om socialpolitik och att det är önskvärt att prata om både socialpolitik och kriminalpolitik om vi vill få en samhällsförändring.

Socialtjänstens kunskap om hur det ser ut för våra målgrupper är en viktig del av den kartläggning som kommunerna kommer att få krav på sig att göra. Att även jobba mer riktat med vissa insatser kan komma att bli en viktig del – ibland kanske socialtjänstens insatser är för generella.

Vårt basuppdrag som handlar om ekonomisk och social trygghet, att bidra till en stabil hemmiljö och att lyckas i skolan handlar om socialpolitik. Men när det gäller mer riktade brottsförebyggande insatser behöver de spetsas till något. Exakt hur detta ska gå till är dock lite oklart, och BRÅ lyfter i sitt förslag tankar om en expertgrupp som ska vara stöd till kommunerna.

FSS tror på ett samlat agerande där förskola, skola, barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri behöver fortsätta identifiera de individer där vi gemensamt behöver ge mer stöd. Varje profession behöver komma in så tidigt som möjligt. Redan idag kan vi ta steg framåt i detta arbete och tillsammans utveckla fler insatser, vara mer tillgängliga och självklara stödinstanser för samhällsmedborgaren. Men för bästa effekt behöver vi jobba för en första linjens socialtjänst, där socialtjänstens basuppdrag blir en viktig och stor pusselbit i det brottsförebyggande arbetet på lång sikt.

De repressiva åtgärderna behövs för att på kort sikt få bukt med brottsligheten. Polis och rättsväsende behöver kunna agera snabbt. Låt socialtjänsten göra mer av det som vi är bra på, och i ett tidigare skede, men gör oss inte till en del av kriminalpolitikens repressiva agenda.

Anna Burston, verksamhetschef socialpsykiatri, Lunds kommun (foto: Frozentime)

Första och andra linjens socialtjänst – FILM

Vad är första och andra linjens socialtjänst, som FSS så ofta pratar om? Hör FSS ordförande Monica Persson och vice ordförande Lina Blombergsson förklara. Några deltagare på Socialchefsdagarna 2022 berättar om vilka vinster de ser med att socialtjänsten skulle jobba mer förebyggande, likaså hur de tror att vi ska få den som behöver stöd och hjälp att komma självmant till socialtjänsten.