ORDFÖRANDE HAR ORDET 30 MAJ 2022: I min del av landet, Värmland, står jag mitt i det där ljuvliga läget ”mellan hägg och syren”. Att många känt sig inspirerade vid den här tiden på året är lätt att förstå.
Mitt i allt det gröna och underbara jobbar vi på inom socialtjänsten och inom FSS.
Det är inte många veckor kvar till sommarlovet och väldigt många ser fram emot den långa ledigheten. Lika många undrar vad de ska hitta på så att barnen får en rolig sommar. Tid, pengar och förmåga kan vara den bristvara som gör att också många barn oroar sig för hur det blir under alla veckor när skoldagen inte är den fasta punkten i tillvaron. De föräldrar som vi jobbar tillsammans med inom socialtjänsten kan få hjälp och stöd att lösa utmaningarna med sommaren. Men en hel del av dem som skulle behöva stödet träffar vi inte.
Kanske har vi öppnat upp så mycket i ”framtidens socialtjänst” att många fler kan få ett bättre stöd när det behövs. FSS är inbjudna till ett möte med socialdepartementet före sommaren. Vi går dit för att lyssna och diskutera, men också för att envist hålla fast vid tanken om en första linjens socialtjänst. (FLS? Nu blev jag nog först med den förkortningen!)
Vilka tankar har du om första linjens socialtjänst? Du kan maila oss på info@socialchefer.se eller posta ett inlägg på vår Linkedinsida.
Nästa vecka åker några av oss i FSS styrelse till European Social Networks (ESN) årliga konferens. I år är den förlagd till Hamburg. En del av programmet fokuserar på lärdomar efter covid-19 och hur socialtjänsten kan bli mer hållbar och motståndskraftig när den här sortens utmaningar uppstår.
FSS är medlemmar i ESN och vi har haft ett långt samarbete. FSS har en plats i ESN:s styrelse vilket ger oss – och dig – direkta möjligheter att påverka på policynivå. ESN arbetar ofta tematiskt för att hitta bästa tänkbara praktik i Europa och sprida den kunskap som finns. Mina FSS-kollegor och jag återkommer med en rapport om det vi mest tar med oss från konferensen.
Sedan är det Almedalen. Sedan är det sommar. Och sedan händer det som vi i styrelsen laddar för hela året faktiskt: Socialchefsdagarna. Anmälan är öppen, så nu är det hög tid att boka in dig på en av dina viktigaste mötesplatser. Den 28 till 30 september träffas vi i Göteborg.
På återhörande, och återseende Monica Persson, ordförande FSS
ORDFÖRANDE HAR ORDET 10 MAJ 2022: Våren är äntligen här och som vanligt i maj är det mycket som ska hända. Alla vill vara ute i ljuset men sitter inne med sina datorer för att reda ut allt som behöver göras före sommaren.
Bråda tider
Det känns som vi är i en post-covid-tid både vad gäller att fånga in frågor som fått för lite uppmärksamhet under pandemin att fånga in de människor som varit isolerade under lång tid. Jag tänker mest på barn och unga som i en del fall blivit lämnade eller isolerade under virustiden och nu behöver vår hjälp. Många i våra verksamheter vittnar om höga flöden.
De statliga utredningarna har också bråda tider. Genom vårt arbete i FSS riksstyrelse har vi fått insyn i några:
Barn och unga i samhällets vård ska se över kvaliteten i de insatser socialtjänsten beviljar barnen. Viktigt och angeläget.
En uppväxt fri från våld ska lämna förslag till nationell strategi för att bekämpa våld mot barn
och så klart omarbetning av socialtjänstlagen, Framtidens socialtjänst
Ambitionshöjningar
Alla innebär rejäla ambitionshöjningar för dem som arbetar med barn och unga. Sammantaget blir det bättre för barnen men vi chefer och medarbetare måste orka ta höjd för vad det innebär i det vardagliga arbetet.
Om FSS får gehör för en första linjens socialtjänst och om den resurssätts på ett rimligt sätt – ja då får vi förutsättningar för att jobba från två håll. Vi skulle då kunna arbeta med tidiga och förebyggande insatser i samma utsträckning som med myndighetsbeslut och uppföljningar.
Som jag ser det behövs mer resurser till socialtjänsten om intentionerna i utredningarna blir lag annars riskerar vi att ambitionshöjningarna ytterligare ”knager” på våra möjligheter att arbeta förebyggande.
Är det inte det som vi tror är framtiden: att tidigt stoppa en negativ utveckling, för allas skull.
Parallellt med allt detta pågår det omfattande men roliga arbetet med att anordna Socialchefsdagarna 2022 i Göteborg. Programmet är klart, anmälan har öppnat och vi har ett stort gäng intressanta föreläsare redo att äntra scenen i höst.
Varma hälsningar och på återhörande Monica Persson, socialdirektör i Karlstad och FSS ordförande
Jag läser om reformen Nära vård på hemsidor, i regeringsuppdrag, i lokala implementeringsprogram och handlingsplaner. Intentionerna och grunder som samskapande, samverkande, hälsofrämjande och förebyggande är som ljuv musik för oss socialpolitiskt intresserade.
Alla medborgare som behöver våra tjänster vet såklart redan att denna förflyttning är nödvändig. Det vet också alla vi som arbetar i välfärden. Jag noterar att de slutat skriva ”God”. Nu står det bara ”Nära vård”. När det skedde är lite oklart. Jag vet inte heller om det innebär en ambitionssänkning eller om det bara tas för givet att vården ska vara god.
För snävt fokus?
I regeringsuppdraget framgår det klart och tydligt att områden som i många delar ligger under individ- och familjeomsorgen träffas av reformen, inte minst gällande barn och unga. Och de som har svårt att nå vården, till exempel hemlösa.
Jag funderar över individ- och familjeomsorgens roll och varför den inte lyfts fram så mycket i diskursen om Nära vård. Fokus ligger på äldreomsorgen och det kommunala HSL-ansvaret för socialtjänstens del. Fokus ligger så mycket på äldreomsorgen att hela reformen tycks ha gått förbi individ- och familjeomsorgen under de senaste två åren.
Begreppen går igen
Sedan går mina tankar till utredningen om den nya socialtjänstlagen ”En hållbar Socialtjänst” och dess förslag. Jo då, det går igen. Förebyggande, biståndslöst, samverkande. Kunskapsbaserat dessutom. För att kunna göra rätt saker i det biståndslösa och förebyggande arbetet behöver det finnas tydliga krav på att det utgår från bästa tillgängliga kunskap.
Jag följer samsjuklighetsutredningen också. Och ser såklart att samma tankar går igen även här, speciellt i avseendet att nå målgrupper som inte primärt själva söker vård.
Vill samma sak
De olika reformerna och utredningarna vill i grunden samma sak, det är övertydligt.
Jag undrar varför de inte synkroniseras på ett bättre sätt. Tänk om den nya socialtjänstlagen och Nära vård presenterats tillsammans eller åtminstone samtidigt? Vilken kioskvältare. Och vilka möjligheter det hade skapat att göra de verkliga förflyttningarna.
Då vore det naturligt att sträcka ut handen till varandra, när det finns krav från alla håll. Och i bästa fall omställningsmedel att utnyttja tillsammans för de gemensamma förflyttningarna. Nu är det mer upp till varje kommun hur mycket tonvikt man har förutsättningar att lägga på individ- och familjeomsorgens roll i Nära vård.
I en synkronisering av reformerna och lagstiftning hade dessutom styrningsfrågan för samskapande mellan regioner och kommuner haft ett naturligt fokus.
Reformens införande har stimulansmedel i ett par år till. Jag hoppas att fler tar tillfället i akt att använda de resurser som ges till kommunerna för att satsa på omställningsarbetet för alla berörda målgrupper.
Jag hoppas givetvis också att den nya socialtjänstlagen kan se dagens ljus inom samma tidsperspektiv och att dess införande resurssätts på samma sätt som Nära vård. För bästa möjliga effekt.
Anna Burston, verksamhetschef socialpsykiatri, Lunds kommun
Om FSS hade varit en person hade det nog snart varit dags för insatser från hemtjänsten eller kanske plats på ett särskilt boende och ett mer stillsamt liv. Men föreningen är still going strong, med en stark röst som företräder professionen i den socialpolitiska debatten. Därför vill vi nu fräscha upp oss och ta lite mer plats visuellt.
Kort om FSS historia
FSS historia sträcker sig tillbaka till 1930-talets slut. Föreningen Sveriges Socialvårdschefer bildades 8 november 1938 med Eric Werssell som den första ordföranden. Vid det första årsmötet 26 november 1939 fattades det formella beslutet om föreningens tillkomst.
Först 1968 ändrades namnet till det nuvarande – men i dagligt tal har föreningen alltid kallats FSS. Den gamla logotypen bygger på de tre bokstäverna på en mörkblå lutande oval som ramas in av hela namnet.
När vi nu byter logotyp gör vi det för att öka synligheten, men också för att särskilja oss från serviceföretaget vars logotyp är – ja precis – en trebokstavsförkortning på en mörkblå, lutande oval.
Ny logotyp
I FSS nya logotyp står förkortningen självklart fortfarande i centrum men fristående på vit bakgrund. Typsnittet är lättare, bokstäverna lite mer ”på väg framåt”. Allt har fått en rundare form, även ordet ”föreningen” som omsluter och förenar.
Den mörkblå färgen är densamma som tidigare och kompletteras med klargrönt för att pigga upp och göra logotypen synligare.
Färgglatt mönster för starkare igenkänning
FSS har i alla år bara haft logotypen som återkommande inslag i sin grafiska profil. Det vill vi ändra på nu. Mörkblått och klargrönt från logotypen går igen i ett färgglatt mönster som kommer att komplettera FSS nya grafiska profil.
Du som varit på Socialchefsdagarna känner säkert igen resten av färgerna. För att ytterligare stärka den synliga kopplingen mellan FSS och Socialchefsdagarna används samma typsnitt.
Den uppmärksamme ser också att det är den gamla FSS-logotypens lutande oval som tillsammans med en hel cirkel och en kvadrat bygger upp mönstret.
Profilen uppdateras under våren och sommaren
Vi är mitt uppe i övergången till det nya. Webbplatserna socialchefer.se och socialchefsdagarna.se kommer i samband med det att få en välbehövlig översyn. Under sommaren blir vi klara. Hoppas att du liksom vi gillar den nya grafiska profilen!
Och du som kommer att vara med på Socialchefsdagarna i Göteborg den 28 till 30 september kan besöka FSS i vår nya monter. Hoppas vi ses där!
Vill du veta mer om FSS historia? Klicka här! Skriften 60 år av social historia gjordes av Anette Karlsson 1997, inför föreningens 60-årsjubileum (den är väldigt svajigt och snett skannad, men läsbar för den intresserade).
