Föreningen sveriges socialchefer

Om FSS

En oberoende socialpolitisk förening

Föreningen Sveriges Socialchefer är en oberoende socialpolitisk förening som utifrån vår profession och tillgänglig kunskap verkar för utveckling av den svenska välfärden.

Våra cirka 400 medlemmar är ledare inom socialtjänsten och närliggande verksamheter.

FSS bedriver påverkansarbete och utvecklar frågor som berör socialtjänstens kärnområden. Vi efterfrågas ofta som expertröst i debatten om socialtjänstens olika områden. Här kan du se vilka strategiska frågor vi arbetar långsiktigt med.

En viktig del i FSS arbete är internationellt samarbete, där vi fokuserar på det europeiska samarbetet genom vårt engagemang i European Social Network.

Till för dig

Styrkan hos FSS ligger i ett unikt nätverk av beslutsfattare och en engagerad riksstyrelse. Föreningen är till för dig som är socialchef eller annan beslutsfattare på högre nivå inom socialtjänsten och närliggande områden. Läs medlemskriterierna.

Ansök om medlemskap eller prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Organisation

Som ideell förening saknar FSS fast kansli. Påverkansarbetet bedrivs genom aktiva medlemmar och en engagerad och arbetande styrelse som bidrar med sin tid och kunskap. Alla styrelseledamöter jobbar heltid med professionen. Föreningen anlitar en konsult för sin kommunikation.

Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet som hålls på hösten i anslutning till de årliga Socialchefsdagarna.

Riksstyrelsen som väljs vid årsmötet består av 18 personer och leds av ordförande Monica Persson, socialdirektör i Karlstads kommun.

FSS har verksamhet i hela Sverige. Det finns tio FSS-regioner som ordnar aktiviteter för regionens medlemmar och sköter det lokala arbetet med medlemsrekrytering, kunskapsspridning och opinionsbildning.

Varje region har minst en plats i riksstyrelsen.

Vision

FSS ska vara professionens mest efterfrågade röst i utvecklingen av dagens och morgondagens välfärd.

Detta står vi för

Vår vision: FSS ska vara professionens mest efterfrågade röst i utvecklingen av dagens och morgondagens välfärd.

Vår mission: Vi gör skillnad – genom att förbättra människors levnadsvillkor. Minskade klyftor är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle.

Vår värdegrund: Alla människor har lika värde och rätt till ett gott liv.

Utgångspunkten för FSS socialpolitiska arbete är portalparagrafen i socialtjänstlagen där demokrati, trygghet och jämlikhet lyfts fram, liksom individers och gruppers aktiva deltagande i samhällslivet.

Allt föreningen säger och gör ska bygga på bästa möjliga kunskap, både erfarenhetsmässig och evidensbaserad. Medborgarperspektivet är alltid vägledande.

Så här lyder socialtjänstlagens portalparagraf

”1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
– ekonomiska och sociala trygghet,
– jämlikhet i levnadsvillkor,
– aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”

Detta gör vi

Som socialpolitisk förening verkar FSS för utveckling och nyskapande inom den svenska välfärden. Det gör vi genom bland annat opinionsbildning och Sveriges största årliga socialpolitiska konferens, Socialchefsdagarna.

Temaområden

FSS bedriver långsiktigt påverkansarbete inom tre strategiska områden.

  • Social hållbarhet och inkludering
  • Äldre och barn/ungas goda livsvillkor och förebyggande arbete
  • Lagstiftningar, regelverk och tolkningar

Social hållbarhet och inkludering: FSS verkar för att minska klyftor, ojämlikhet och utanförskap i samhället. Genom att fokusera på dagsaktuella utmaningar som härrör till ekonomi, bostad och utbildningsnivå ska föreningen aktivt bidra till att kommunerna arbetar för en hållbar utveckling över tid. Samarbete med andra huvudmän och aktörer är av största vikt för att nå det målet.

Äldre och barn/ungas goda livsvillkor och förebyggande arbete: Välfärdsorganisationerna har stora omfattande uppdrag som är helt beroende av varandra. Helhet och samarbete är ord som är återkommande. FSS verkar för att samhällets olika välfärdsorganisationer överbryggar de gråzoner som respektive uppdrag skapar. Samarbete över organisatoriska gränser ger en förutsättning för professionerna att möta medborgaren utifrån ett helhetsperspektiv. FSS vill också verka för att vikten av förebyggande arbete uppmärksammas för att förbättra medborgarnas livsvillkor.
Genom dialog med beslutsfattare i berörda organisationer, kunskapsspridning och aktivt ställningstagande i socialtjänstens olika områden, visar FSS riktningen för Sveriges socialchefer.

Lagstiftningar, regelverk och tolkningar: Med utgångspunkt i människors lika värde, helhetssyn och socialtjänstens portalparagraf arbetar FSS för att påverka lagstiftning och regleringar. Detta görs genom att föreningen bevakar utredningar, lagförslag, regleringar och nya tolkningar av gällande lag. FSS vill arbeta proaktivt och komma in tidigt och söker därför aktivt dialog med statliga utredare och nationella samordnare inom socialtjänstens område. Föreningen besvarar också remisser.

Opinionsbildning

Viktiga delar i vårt arbete är att sprida kunskap och att bedriva opinions- och påverkansarbete, inte minst genom Socialchefsdagarna. Vi gör debattinlägg i olika media, samtalar med företrädare för regeringen, Socialstyrelsen och andra myndigheter.

Remissyttranden

FSS lämnar ofta yttranden över remisser till departement och myndigheter.

Nätverk

Föreningen samarbetar med nationella och internationella nätverk för att sprida kunskap om socialpolitiska frågor. Vi är bland annat representerade i styrelsen för Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA), European Social Network (ESN) och i International Council for Social Work (ICSW).

FSS är en mycket aktiv medlem i ESN och bidrar därmed till kunskapsspridning i socialpolitiska frågor till och från EU.

Styrelse

FSS styrelse, som valdes av årsmötet den 24 november 2021, består av 19 personer.

Ordförande är Monica Persson, Karlstad. Vice ordförande Lina Blombergsson, Huddinge. Sekreterare (särskilt uppdrag) Anders Fredriksson, Nacka. Kassör Jonas Hampus, Falun. Dessa fyra är också FSS verkställande utskott.

Ledamöter: Anna-Lena Andersson, Kalix. Camilla Blomqvist, Göteborg. Anna Burston, Lund. Mats Collin, Härnösand. Ebba Gierow, Ale. Lenita Granlund, Uppsala. Ola Götesson, Region Jönköpings län. Lena Holmlund, Göteborgsregionen. Magnus Höijer, Gävle. Marie Ivarsson, Sollentuna. Eva Lotta Lindskog, Kristinehamn. Petra West Stenkvist, Malmö. Dag Wallströmer, Vingåker. Veronica Carstorp Wolgast, Stockholm. Helena Åman, Upplands Bro.

Regioner

Det finns tio FSS-regioner som bedriver lokal medlemsverksamhet och lokalt påverkansarbete. En region får på egna vägnar göra uttalanden i den aktuella välfärdspolitiska debatten, och regionerna uppmanas till att ta initiativ för att uppfylla FSS syfte.

Regionernas verksamhet bedrivs i förenings- eller nätverksform. Båda organisationsformerna har samma status. Varje region har minst en ledamot i riksföreningens styrelse. Vänd dig till den som är regionansvarig om du har frågor som gäller medlemskap, FSS lokala verksamhet eller annat.

FSS Gävle/Dala, regionansvarig Jonas Hampus, sektionschef Falu kommun

FSS Jämtland/Västernorrland, regionansvarig Mats Collin, förvaltningschef Härnösands kommun

FSS Norra, regionansvarig Anna-Lena Andersson, socialchef Kalix kommun.

FSS Skåne, regionansvarig Petra West Stenkvist, enhetschef Malmö stad.

FSS Stockholm/Gotland, regionansvarig Veronica Carstorp Wolgast, avdelningschef Stockholms stad

FSS Sydost, regionansvarig Ola Götesson, chef Kommunal utveckling på Region Jönköpings län

FSS Södermanland/Östergötland, regionansvarig Dag Wallströmer, socialchef Vingåkers kommun

FSS Värmland/Örebro, regionansvarig Eva Lotta Lindskog, förvaltningschef Kristinehamns kommun

FSS Väst, regionansvarig Lena Holmlund, avdelningschef Göteborgsregionen

FSS Västmanland/Uppsala, regionansvarig Lenita Granlund, förvaltningsdirektör Uppsala kommun

Årsmöte

Årsmötet är FSS högsta beslutande organ och det årliga tillfället för varje medlem att vara med och påverka. Ordinarie årsmöte hålls på hösten i anslutning till Socialchefsdagarna. Årsmötet beslutar om verksamhetsplan för det kommande året och andra väsentliga frågor.

Beslut på FSS årsmöte 24 november 2021

Monica Persson, socialdirektör i Karlstads kommun, omvaldes som ordförande för tiden fram till nästa årsmöte. Årsmötet godkände verksamhetsberättelsen samt resultat- och balansräkning och beviljade styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020/2021.

Vidare beslutade årsmötet beslutade om de långsiktiga strategiska frågor som styrelsen under det kommande verksamhetsåret ska fokusera på.

Handlingar till årsmötet hittar du i menyn Om FSS/Årsmöte.

Stadgar

Stadgar för Föreningen Sveriges socialchefer, antagna av ordinarie årsmöte den 3 oktober 2018.

Stadga för Föreningen Sveriges Socialchefer

§ 1  Föreningen Sveriges socialchefer

Föreningens namn är Föreningen Sveriges socialchefer, förkortat FSS.
Föreningen är en landsomfattande sammanslutning av chefer och ledare i socialtjänstens olika verksamhetsgrenar och i närstående verksamheter.

§ 2  Syfte

Föreningens syfte är att verka för en utveckling av välfärden med förankring i de övergripande målen demokrati, trygghet och jämlikhet. Här ingår att uppmärksamt följa utvecklingen och genom information, uttalanden och opinionsbildning, delta i och stimulera till kritisk debatt om välfärdspolitiken och dess verkningar för enskilda och grupper.

Föreningen skall stimulera utveckling och forskning om vårdens, omsorgens och socialtjänstens innehåll och form. FSS skall stimulera ledarutveckling samt främja samarbetet mellan kollegor och organisationer inom och utom landet.

Föreningen bistår inte medlemmarna i personliga löne- och tjänstgöringsfrågor som handhas av fackliga organisationer.

§ 3  Medlemskap

Till medlem i föreningen kan antas ledande befattningshavare inom socialtjänstens olika verksamhetsgrenar och i närstående verksamheter. Regionstyrelserna alternativt nätverksansvarig i samarbete med medlemmarna i regionen ansvarar för rekrytering av nya medlemmar.

Regionstyrelsen kan vid tveksamhet överlämna avgörandet om medlemskap till riksstyrelsen. För regioner med nätverksansvarig godkänner riksstyrelsen medlemskap.

§ 4  Organisation

§ 4.1 Riksstyrelse

Föreningen Sveriges socialchefer är organiserad i regioner på det sätt som årsmötet beslutar.

Riksstyrelsen är FSS högsta och verkställande organ mellan årsmötena.

Riksstyrelsen består av ordförande och sjutton övriga ledamöter valda för ett år. Region Stockholm/Gotland, region Väst samt region Skåne skall ha minst två ledamöter, och övriga regioner minst en ledamot. Riksstyrelsen utser inom sig ett verkställande utskott.

Riksstyrelsen inkallas av ordföranden eller när minst en tredjedel av riksstyrelsens medlemmar kräver det och är beslutsför om minst hälften av riksstyrelsens ledamöter deltar.

§ 4.2 Regionstyrelse

Inom regionerna organiseras FSS medlemmar i regionföreningar, vars verksamhet leds av en styrelse. Årsmöte hålls en gång per år på den tid och plats som regionstyrelsen beslutar.

Regionföreningens stadga ska ansluta till FSS normalstadga för regionföreningarna.

Regionföreningarna får på egna vägnar göra uttalanden i den aktuella välfärdspolitiska debatten. Regionföreningarna skall ta initiativ till att uppfylla FSS syfte. Regionstyrelsen skall informera riksstyrelsen om regionens verksamhet.

§ 4.2.1 Nätverk och Nätverksansvarig

I stället för regionstyrelse kan regionen organisera sig i form av ett nätverk. Bland medlemmarna utses en nätverksansvarig som är kontaktlänk mellan regionen och riksstyrelsen. Nätverket får på egna vägnar göra uttalanden i den aktuella välfärdspolitiska debatten. Nätverket skall ta initiativ till att uppfylla FSS syfte.

Nätverket skall informera riksstyrelsen om sin verksamhet. Nätverket föreslår en person till den centrala valberedningen. Om regionstyrelsen övergår till att bli nätverk utser det avslutande årsmötet nätverksansvarig för 1 år därefter utser nätverket inom sig nätverksansvarig.

Nätverket behöver inte hålla årsmöte utan kommunicerar med medlemmarna främst på elektronisk väg.

§ 4.3 Räkenskapsår

Föreningens räkenskapsår omfattar tiden 1 juli – 30 juni.

§ 4.4 Kallelse till årsmöte

Kallelse till årsmöte skall skriftligen utfärdas av riksstyrelsen och vara medlemmarna tillhanda senast två veckor före årsmötet. I kallelsen skall anges vilka ärenden som skall förekomma på årsmötet.

§ 4.5 Motioner

Samtliga medlemmar i föreningen får avge förslag att behandlas av årsmötet. Förslagen skall vara riksstyrelsen skriftligen tillhanda senast två månader före årsmötet. Inför extra årsmöte meddelar styrelsen tid för att avlämna motioner.

§ 4.6 Årsmöte

Årsmötet är FSS högsta organ. Årsmötet hålls en gång årligen på tid och plats som årsmötet beslutar. Samtliga medlemmar som bevistar årsmötet har yttrande-, förslags- och rösträtt.

Årsmötet behandlar följande punkter:

  1. Årsmötet öppnas.
  2. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet.
  3. Val av två protokolljusterare.
  4. Riksstyrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska redogörelse.
  5. Revisorernas berättelse.
  6. Fråga om ansvarsfrihet för riksstyrelsen.
  7. Fastställande av verksamhetsplan.
  8. Fastställande av medlemsavgift.
  9. Val av ordförande för riksstyrelsen för en tid av ett år.
  10. Val av sjutton ledamöter i riksstyrelsen för en tid av ett år.
  11. Val av två revisorer och två ersättare för en tid av ett år.
  12. Val av valberedning om en ordförande och tio ledamöter. I valberedningen skall ingå en person från regionerna.
  13. Behandling av inkomna motioner.
  14. Övriga frågor.
  15. Beslut om tid och plats för nästkommande ordinarie årsmöte.
  16. Årsmötets avslutande.

§ 4.7 Årsmötesbeslut

Årsmötet fattar beslut med acklamation om inte rösträkning begärs. Vid alla val gäller öppen omröstning och enkel majoritet, vid lika röstetal avgör lotten. Då lika röstetal uppstår i andra frågor gäller ordförandens mening.

§ 4.8 Extra ordinarie årsmöte

Ett flertal av riksstyrelsen, hälften av FSS medlemmar och två tredjedelar av regionerna kan kräva att ett extra ordinarie årsmöte kan inkallas inom en månad.

Det extra ordinarie årsmötet kan bara behandla den eller de frågor som är orsak till mötet och efter det att föredragningslista har tillställts samtliga medlemmar.

§ 5  Medlemsavgift

Medlemsavgiften fastställs av årsmötet. För regionföreningar och för regioner med nätverk sköts medlemsavgiften av riksföreningen.

§ 6  Ansökan om aktivitetsmedel

Regionföreningar och nätverk kan hos riksstyrelsen ansökan om medel för aktiviteter som regioner och nätverk anordnar.

§ 7  Stadgeändring

För ändring eller tillägg till denna stadga lämnas skriftligen förslag till riksstyrelsen senast två månader före ordinarie årsmöte om inte styrelsen bestämmer annat och få minst två tredjedelar av årsmötets röster för att bli antaget.

§ 8  Upplösning av föreningen

Upplösning av Föreningen Sveriges socialchefer kan bara genomföras på ordinarie årsmöte och kräver minst två tredjedels majoritet av deltagande delegater.

I beslut om upplösning av föreningen skall anges till vilket ändamål föreningens tillgångar skall användas i enlighet med föreningens syfte.

§ 9  Ikraftträdande

Denna stadga träder i kraft från och med ordinarie årsmöte oktober 2018 och ersätter stadgan från år 2011.

Historik

FSS har under många decennier varit en viktig röst, både när det har handlat om utveckling av olika socialpolitiska frågor och i samhällsdebatten om socialtjänsten. Hösten 2018 fyllde Föreningen Sveriges socialchefer 80 år.

Den 14 september 1936 hade fattigvårdskamrer Eric Werssell i Stockholm samlat chefstjänstemän från tio olika städers fattigvårdsstyrelser för att diskutera den nya lagen om socialregister, som skulle träda i kraft den 1 januari 1937. I slutet av mötet framlade fattigvårdssyssloman Tor Jacobsson förslaget att man även fortsättningsvis skulle låta ansvariga chefstjänstemän inom den sociala hjälpverksamheten träffas för att diskutera frågor inom det sociala området.

Förslaget vann de övrigas gillande och man beslutade att en kommitté med tre personer (Werssell fr. Örebro, Jacobsson fr. Jönköping och Fritz Ramertz fr. Kalmar) skulle undersöka förutsättningarna att bilda en sammanslutning för dessa chefstjänstemän.

Drygt två år senare, den 8 november 1938, hade 17 chefstjänstemän blivit kallade för att diskutera bildandet av en förening. Tor Jacobsson förespråkade att chefstjänstemännen skulle bilda en egen förening då han ansåg att enbart en anslutning till Sveriges Socialvårdsfunktionärers Riksförbund, som man då tillhörde, inte var tillräcklig.

Alla de 17 närvarande chefstjänstemännen gav sitt stöd till detta förslag och det beslutades att denna sammanslutning skulle kallas Föreningen Sveriges Socialvårdschefer. Eric Werssell valdes till föreningens första ordförande.

Syftet med föreningen sades främst vara att man skulle verka för att praktiskt ordna med den socialvårdande verksamheten och att arbeta med att höja socialvårdschefernas och de sociala vårdfunktionärernas yrkesskicklighet. Dessutom skulle föreningen fungera som en länk mellan socialvårdscheferna i riket. När medlemmarna träffades på föreningens första årsmöte den 26 november 1939 togs det slutliga beslutet om föreningens tillkomst.

1968 bytte föreningen namn till Föreningen Sveriges socialchefer (FSS).

FSS huvudsakliga syfte under åren har varit att verka för en utveckling av samhällets sociala verksamhet och att väcka opinion över för föreningen viktiga sociala frågor. Något annat som varit betydelsefullt för föreningens arbete är deras årsmöten med tillhörande studiedagar. Från mitten av 1960-talet har dessa studiedagar varit välbesökta och då inte bara av föreningens egna medlemmar.

Text från 60 år av social historia, Anette Karlsson, 1997.

En något svajig och suddig skanning av skriften kan du ladda hem här