På Altingets debattsida skriver nio aktörer – varav FSS är en – om förslaget att sänka straffbarhetsåldern: ”Trots massiv kritik från experter, myndigheter och forskare vill regeringen sänka straffbarhetsåldern från 15 till 13 år. Det är dags att stoppa detta ogenomtänkta förslag innan det blir verklighet, skriver företrädare från fackförbund, advokatsamfund, socialt arbete och barnrättsorganisationer.”
Igår gick Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ut med ett pressmeddelande som beskriver hur en socialtjänst i Stockholmsområdet har utsatts för hot, våld och påtryckningar. Det väcker starka känslor. Sju personer åtalas för en rad grova brott riktade mot tjänstemän inom socialtjänsten och mot förtroendevalda politiker.
Syftet har varit tydligt: Att påverka beslutsfattande. Att skrämma. Att tysta. Det här är inte ett enskilt fall. Det är ett exempel på en allvarlig utveckling som vi inom socialtjänsten känner igen och som hela samhället måste ta på största allvar.
Hot och hat mot socialtjänstens chefer och medarbetare beskrivs ibland som ett arbetsmiljöproblem. Det är korrekt. Det är ofta en utsatt miljö. Men det är långt ifrån hela bilden. Det vi ser i de ärenden där hatet och hoten är synliga är också demokratihotande brottslighet där man genom våld, hot och skrämsel avser påverka myndighetsutövning och politiska beslut.
Socialtjänstens uppdrag är ofta att fatta svåra, ingripande och nödvändiga beslut. Ibland till skydd för barn och unga som far illa. Just därför är socialtjänsten särskilt utsatt. När kriminella riktar sin ilska mot enskilda socialsekreterare, chefer, nämndpolitiker eller dess anhöriga är det i själva verket samhällets yttersta skyddsnät som attackeras.
Vi behöver ställa en avgörande fråga. Hur ser skyddet egentligen ut för socialtjänstens chefer, medarbetare och förtroendevalda politiker? Att utsättas för allvarliga hot mot sig själv och/eller sina anhöriga kan få stora och långtgående konsekvenser som kan påverka hälsa och välbefinnande för lång tid framåt. Att kanske tvingas leva skyddad. Att leva med ständiga hot. Att vara orolig för sina barn. Att behöva flytta.
Det finns lagstiftning, det finns rutiner och i många fall finns en god samverkan med polis och åklagare. Men alltför ofta vittnar medarbetare och politiker om att hot normaliseras. Om att ansvaret individualiseras. Om att stödet kommer för sent. Här behöver vi som samhälle sluta upp runt dem som drabbas och göra vad vi kan för att ge det stöd som krävs akut, på kort och på lång sikt.
Arbetsgivare har förstås ett långtgående ansvar att förebygga och hantera hot och våld. Det handlar om riskbedömningar, säkerhetsrutiner, utbildning, juridiskt stöd och tydligt ledarskap när det verkligen gäller. Och att aldrig lämna en utsatt medarbetare ensam.
Rättsväsendet har samtidigt en avgörande roll. Hot mot tjänstemän och förtroendevalda måste utredas skyndsamt och prioriteras högt. När hot bagatelliseras eller utredningar drar ut på tiden sänds en farlig signal – inte bara till den som hotar, utan till alla som försöker göra sitt arbete.
Till det här kommer ett växande problem med desinformation och demonisering av socialtjänsten. I sociala medier och andra miljöer sprids en bild av socialtjänsten som godtycklig, maktfullkomlig och oprofessionell. Den bilden är falsk men effektiv. Den bidrar både till normalisering av ett problem och påverkar det skyddsnät som socialtjänsten och socialtjänstlagen faktiskt är.
När misstro göds systematiskt ökar risken för hot, trakasserier och våld. När socialtjänstens arbete misstänkliggörs undergrävs tilliten till hela välfärdsstaten. Det är därför avgörande att socialtjänsten, politiker, myndigheter, civilsamhälle och media tillsammans står upp för ett kunskapsbaserat samtal om socialtjänstens uppdrag och ansvar.
Vi måste våga ställa den obekväma frågan: vad händer om hoten får effekt?
Om socialsekreterare inte vågar fatta nödvändiga beslut?
Om chefer tvekar att stå bakom sina medarbetare?
Om politiker undviker vissa ärenden av rädsla för konsekvenserna?
Om socialsekreterare väljer bort att arbeta inom socialtjänstens myndighetsutövning?
Socialtjänsten måste kunna upprätthålla lagen och ge den välfärd våra invånare har rätt till. Annars riskerar barn och unga att lämnas utan skydd. Då förskjuts makten från demokratiskt fattade beslut till dem som använder hot och våld som verktyg. Det är inte bara oacceptabelt – det är demokratiskt förkastligt.
Föreningen Sveriges socialchefers budskap är tydligt – hot och hat mot socialtjänsten angår oss alla. Det är inte ett särintresse för en enskild profession. Det är en fråga om vilket samhälle vi vill leva i. Nu ska vi ställa om socialtjänsten, arbeta mer proaktivt och öka tillgängligheten för att fler ska kunna få hjälp tidigt. Låt oss inte förlamas av rädsla, utan kraftsamla och skapa förutsättningar för socialtjänstens viktiga arbete.
Nu behövs:
Att stå upp för socialtjänsten är att stå upp för rättsstaten. Och det är ett ansvar vi alla delar. För när hoten riktas mot socialtjänsten hotas hela samhället.
Lina Blombergsson
FSS vice ordförande
NUSO visar vägen mot en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst: För att bryta negativa spiraler och förebygga långsiktiga konsekvenser behöver socialtjänsten nå barn i ett tidigt skede. Gå in på länken nedan för att läsa om flera utvecklingsområden som NUSO pekar på för att stärka det arbetet. Där hittar du också hela forskningsrapporten om Samtycke, hänvisningar och insatser.
https://press.kau.se/posts/pressreleases/nuso-visar-vagen-mot-en-mer-tillganglig-och-f
Socialstyrelsen har inlett arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för psykiatriska tillstånd. För att riktlinjerna ska bli så relevanta och användbara som möjligt vill myndigheten ta del av erfarenheter och synpunkter från yrkesverksamma som i sitt arbete möter personer med psykiatriska tillstånd. Riktlinjerna kommer att gälla både barn, ungdomar och vuxna och omfatta både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Riktlinjerna ska användas av beslutsfattare och chefer, och inte i första hand personal, även om riktlinjerna såklart kan beröra den som möter patienter eller brukare.
För att samla in dessa synpunkter har Socialstyrelsen tagit fram en kort enkät med fyra frågor som de ber FSS m.fl. yrkes- eller fackförbund inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten att sprida vidare.
Deltagande i enkäten är frivilligt. Deadline 14 december. De synpunkter som lämnas kommer att bidra till att identifiera de frågor och områden som Socialstyrelsen kan komma att belysa i de kommande nationella riktlinjerna.
Läs mer om nationella riktlinjer för psykiatriska tillstånd.
Graham Owen och jag fick uppdraget att följa med Birgitta Persdotter och Cecilia Karlström från NUSO Sverige till Madrid, eftersom de var nominerade till European Social Services Awards för sitt arbete med NUSO. FSS är en av delfinansiärerna i NUSO så det var på sin plats att skicka en delegation. Många projekt hade lämnat in underlag från länder inom och utanför EU. Flera projekt spände över flera deltagarländer, ibland så många som 6–7 länder. 135 projekt hade lämnat in underlag och 72 gick vidare till finalen.
Med den här informationen i bagaget så förstod vi att det var mycket hård konkurrens. Tio olika kategorier presenterades och därefter finalisterna i varje kategori, varav NUSO Sverige var en av finalisterna i forskningskategorin.
Jag har följt NUSO sen första början. Med kopplingen till Karlstads universitet och FoU-miljön Välfärd Värmland så har Birgitta Persdotter hållit oss informerade och engagerade. SKR är en aktiv part i utvecklingsarbetet. En del i bedömningen av de olika projekten var att de skulle komma till nytta och bidra med utvecklingen av socialtjänsten.
NUSO kommer att bidra med utveckling och överblick av hur socialtjänstens omställning ska ge mer och bättre nytta för våra klienter och deras anhöriga. NUSO kommer att hjälpa kommunerna att utvärdera, jämföra och utveckla det dagliga arbetet ute på alla socialkontor. Vi har redan nu, alla deltagande kommuner och den samling av forskare som är intresserade av socialtjänstens utveckling, samlat in ett omfattande och unikt underlag så att NUSO kan bistå oss i att göra utredningarna och insatserna mycket mer överskådliga och jämförbara. Något liknande har inte funnits tidigare – så alla som arbetar med och för NUSO är pionjärer inom vårt fält. Stort och viktigt.
Där satt vi och höll andan av nervositet och tänka sig: NUSO vann sin kategori! Fantastiskt roligt och välförtjänt. Stort grattis till Birgitta och Cecilia som lägger ner ett stort arbete varje dag för att utveckla projektet. Stort grattis till Sverige med alla deltagande kommuner som nu lyfter vårt gemensamma arbete. Det finns ett stort intresse hos ESN att få veta mer om NUSO så den typen av inspel blir nästa steg.
Tänka sig att lilla Sverige med vårt fantastiska, men i sammanhanget lilla projekt, tog hem det hela! Prisutdelningen avslutades med en fin middag.
Och själv är jag så innerligt glad att jag fick vara med och dela det här ögonblicket!
Birgitta Persdotter, Cecilia Karlström, Monica Persson och Graham Owen. (Foto: ESN)
Monica Persson, tidigare ordförande i FSS
European Social Network (ESN) arrangerade för sjunde gången European Social Services Awards (ESSA), där man uppmärksammar framstående insatser och innovationer inom socialt arbete och välfärd runt om i Europa. Priserna delas ut i flera olika kategorier för att lyfta fram mångfalden och kvaliteten inom sektorn.
NUSO Sverige har vunnit European Social Services Awards (ESSA) för sitt forskningsprojekt ”NUSO Barn och unga”. Vinsten offentliggjordes vid prisutdelningen i Madrid den 13 november, där projektet utsågs till vinnare i forskningskategorin. Utmärkelsen ges till projekt som lyfter fram banbrytande arbete inom socialtjänsten och den svenska nomineringen erkände att NUSO bedriver forskning av hög relevans för socialtjänstens utveckling, inte bara i Sverige utan även på europeisk nivå.
Sammanlagt fanns det tio kategorier vid ESSA Awards 2025, vilket speglar den stora bredden av prestationer och områden av excellens inom de europeiska sociala tjänsterna. Bland annat fanns följande kategorier.
I år gick det prestigefyllda priset inom forskningskategorin till den svenska bidraget NUSO Sverige, som imponerade på juryn med sitt banbrytande arbete och relevans för hela Europa. Den svenska segern är ett bevis på vikten av nära samarbete mellan forskning och praktik för att stödja socialtjänstens utveckling och där NUSO och Sverige lyfts fram som en förebild inom området.
Birgitta Persdotter, ansvarig forskare NUSO, Karlstads universitet och Cecilia Karlström, projektledare NUSO, SKR. (Foto: Monica Persson)