Omställning med störande brus

VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET, 6 FEBRUARI 2024

Energifyllt möte

I början av februari hade FSS styrelsemöte med representation från norr till söder. Trots att vi har olika förutsättningar och utmaningar är mycket också gemensamt, inte minst vårt brinnande intresse för socialtjänstens olika områden. Vi har alla fokus på hur vi kan bidra till att göra socialtjänsten bättre

Att mötas med kollegorna i styrelsen ger energi. Jag inser hur viktigt det är att möta andra utanför min egen organisation och diskutera socialtjänstfrågor på en strategisk nivå. Det hjälper mig att höja blicken och utvecklar min förmåga att tänka nytt.

Socialtjänst i fokus

Sällan har socialtjänsten varit så mycket i fokus. Det är positivt att vi har en socialtjänstminister som fokuserar på socialtjänstens viktiga områden och driver på för positiv förändring. FSS välkomnar verkligen den nya socialtjänstlagen som fokuserar på en kunskapsbaserad socialtjänst som är tillgänglig, förebyggande och kan erbjuda insatser utan föregående behovsprövning. Vi har redan inlett arbetet med att förbereda oss på hur den nya lagen kan tas emot på bästa sätt. Bland annat genom FSS nätverk för första linjens socialtjänst (läs mer om det längst ned). 

Parallellt med nya SoL pågår arbetet med god och nära vård i landets kommuner. En reform som har fokus på personcentrerade, hälsofrämjande och sammanhållna arbetssätt. Här finns flera gemensamma nämnare och inte minst ett starkt fokus på förebyggande arbete där fler behöver nås tidigare av insatser för att undvika mer omfattande insatser längre fram.

De båda gigantiska omställningarna gifter sig bra med varandra och kan förhoppningsvis leda till nya lösningar där kommun och region kan gå samman för att möta upp tidigt och samordnat. Jag gissar att många kommuner kommer att hålla samman omställningarna. Vi kommer att behöva frigöra tid för förändringsarbete och en mottaglighet i organisationen för detta stora reformarbete. 

Samhällsutvecklingen med gängkriminalitet och systemhotande brottslighet har lett till att regeringen tillsatt en mängd utredningar och kommit med flera lagförslag, mestadels med inspiration från Danmark, för att motverka utvecklingen.

Men många av lagförslagen kommer att förändra socialtjänstens roll: Samtidigt som vi ska utveckla socialtjänsten mot sänkta trösklar, kunskapsbaserade arbetssätt, nya samarbetsformer och ökad tillit så att fler söker stöd tidigare innan problem vuxit sig stora, så kommer vi med stor sannolikhet behöva hantera ytterligare en linje. Det är en linje av mer repressiv karaktär. Det kommer bli utmanande att driva igenom detta samtidigt. Här kommer vi att behöva navigera tillsammans för att den ena reformen inte ska förta effekterna av den andra.

Utöver det går den digitala transformationen i en rasande takt. På vilket sätt AI kommer att påverka oss det närmaste årtiondet är svårt att överblicka. Samtidigt som tekniken går fort och nya lösningar utvecklas, brottas socialtjänsten med verksamhetssystem och en digital arbetsmiljö som inte alltid känns stödjande. Dessutom har vi dålig tillgång till tillförlitlig data både på lokal, regional och nationell nivå. Den tekniska och snabba utvecklingen behöver komma socialtjänsten till del om vi ska klara omställningens alla utmaningar. Därför tror jag att detta område behöver högprioriteras.

Att leda omställningen

Nog har vi en del att bita i, vi som ska leda arbetet framåt. Samtidigt som vi nu inleder och förbereder för omställningen brottas många av landets socialtjänster med tuff ekonomi och kompetensförsörjningsutmaningar.

Här kommer att krävas ledarskap som kännetecknas av mod. Mod att testa. Mod att fatta beslut. Mod att prioritera. Mod att utmana och låta sig utmanas. Och mod att ändra fattade beslut liksom mod att sluta göra saker. Vi behöver skapa förutsättningar för att organisationen ska kunna ta emot allt det nya. Det kommer inte att gå att göra allt samtidigt. 

Sannolikt kommer vi att gå vilse och behöva ompröva våra vägval. Men vi kommer att hitta fram. Om vi bara lyckas hålla fokus på målet. Varför gör vi den här omställningen? Vad ska den leda till? Det som känns bra är att vi gör det här tillsammans och vi kommer att hjälpas åt under resans gång. Varje kommun behöver inte uppfinna samma sak. Vi kan dela framgångar och misslyckanden, lära av varandra. Och vi kan ta hjälp av dem som har kontakt med socialtjänsten redan. Här finns mängder av kunskap och erfarenheter om hur vi kan rigga det nya så att det vi gör verkligen möter behov. 

Förutsättningarna och behoven kommer se olika ut i vårt avlånga land så visst kommer vi att behöva uppfinna varianter. Men inte på allt.

SiS

Nyligen kom information om att SiS ska läggas ned i sin nuvarande form. Det är naturligtvis bra att regeringen vill se över tvångsvården för att se hur den kan utvecklas till det bättre. Men detta blir ytterligare en förändring som kommer att ske parallellt med övrig omställning.

Om vi ska komma tillrätta med barn- och ungdomsvården behöver hela vårdkedjan ses över, inte bara SiS. Här har utredningen om barn och unga i samhällsvård en mängd förslag som nu behöver beaktas. Hur arbetar vi för att inte barn och unga ska behöva tvångsvård? Hur resurssätter vi de olika delarna i kedjan? Hur arbetar vi före och efter placering för att den vård som ges ska hjälpa barn och unga? Hur ska de institutioner som ändå behövs se ut? Vilka professioner ska arbeta där? Hur stora institutioner ska vi ha? Vilken behandling ska ges? Ska regionen få ett ansvar så att barn i behov av psykiatriskt stöd kan få det? Och hur mycket får den kosta?

Jag hoppas verkligen att man nu tar krafttag och att det blir en bred involvering i arbetet med bygget av det nya. 

Slutord 

Trots alla utmaningar och brus runt omkring ser jag ändå hoppfullt på socialtjänstens omställning. Det kommer bli svårt, det kommer utmana oss och våra sätt att tänka och göra. Men klart att vi klarar det! Nu har och tar vi chansen!

Hälsningar
Lina Blombergsson, FSS vice ordförande

Känner du behov av att diskutera socialtjänstfrågor med andra, men saknar forum där du befinner dig? Då föreslår jag att du går med i FSS nätverk för första linjens socialtjänst. Vi ses digitalt en gång i månaden för att dela erfarenheter och hjälpa varandra framåt, tillsammans. Det enda kravet är att du ska vara medlem i föreningen. Maila info@socialchefer.se så får du inbjudan till kommande träffar. 

Se intervjuer om socionomutbildningen och första linjens socialtjänst

Intervjuer gjorda under Socialchefsdagarna 2023.

Första linjen-nätverket

”Vi är med i FSS nätverk för första linjens socialtjänst för att få erfarenheter och inspiration från andra. Vi kan titta på vad som har fungerat bra, vad skulle vi kunna göra bättre, hur kan vi jobba tillsammans. Alla behöver inte uppfinna hjulet på egen hand, vi kan jobba tillsammans.” Intervju med Anna Burston, regionansvarig för FSS Skåne och verksamhetschef i Lund; Elisabeth Axelsson, sektionschef socialförvaltningen i Huddinge; Malin Johansson, socialchef i Härryda och Susanne Grabe, verksamhetschef barn och familj i Härryda.
(Filmade intervjuer: © Tomas Nord och Erland Vinberg från Agnesfilm)

Socionomutbildningen

FSS tycker inte att man ska gå in och detaljstyra en utbildning utifrån hur samhällsutvecklingen ser ut just nu. Generellt vore det bra om socionomutbildningen hade olika former av vidareutbildningar där man fördjupar sig beroende på var i yrkeslivet man landar. Intervju med FSS representanter Anna Burston, Mats Collin och Lina Blombergsson.
(Filmade intervjuer: © Tomas Nord och Erland Vinberg från Agnesfilm)

Vi kan inte informera bort tillitsbristen

Hur kan vi öka tilliten till socialtjänsten så att vi når ut till dem som behöver stöd och hjälp? Desinformationskampanjen som pågått, och som fortfarande pågår, får allvarliga konsekvenser för socialtjänsten. Men tillitsbristen är på intet sätt ny. Den har bara tagit sig nya former. Mycket görs nu på nationell nivå för att råda bot på desinformationen och även för att trygga socialtjänstens medarbetare.

Idag har Lina Blombergsson från Föreningen Sveriges socialchefer deltagit i en dialog om bristen på tillit till socialtjänsten med Heike Erkers (SSR), Åsa Furén-Thulin (SKR), Jan Jönsson (oppositionsborgarråd i Stockholms stad, L) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Dialogen anordnades av Socionomen.

I dialogen lyfte L och SSR att de ser stora risker med det kommande lagförslaget om angiveri för den som saknar tillstånd att vistas i Sverige. Detta kommer förstärka tillitsbristen än mer om lagen blir verklighet och socialtjänsten ska omfattas av lagen.

Åsa Furén-Thulin avdelningschef socialtjänsten på SKR, Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR, Jan Jönsson oppositionsborgarråd Stockholm (L) och Lina Blombergsson vice ordförande Föreningen Sveriges socialchefer. (foto: Kerstin Öhman)

Vi alla var överens om att en ny socialtjänstlag är nödvändig. Socialtjänstministern informerade om att lagförslaget kommer att presenteras våren 2024.

Genom den nya lagen kommer vi kunna komma in tidigare och erbjuda kunskapsbaserade insatser innan problem vuxit sig stora. Allt behöver inte utredas. Det måste gå snabbare att få hjälp. Vi behöver få fler att själva söka stöd och få andra professioner att hänvisa till och prata gott om socialtjänsten.

Hela panelen, här även med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall längst till vänster. (foto: Kerstin Öhman)

Även mellan professioner behöver tilliten öka. Det gör vi bäst genom att arbeta nära och tillsammans. Ibland i integrerade verksamheter som familjecentraler, skolsociala team osv.

Vi kan inte informera bort tillitsbristen. Vi behöver agera proaktivt och visa i handling att vi finns här när det behövs. Vi behöver få lagen på plats och den behöver förstås resurssättas så att den kan omsättas i praktiken!

FSS i Almedalen 2023

FSS utvecklar morgondagens välfärd. Vi kommer att finnas på plats i Almedalen för socialpolitiska dialoger, bland annat om första linjens socialtjänst. Hoppas få träffa er där!

Här ser du vilka du kan möta i Almedalen och vilka dagar vi finns tillgängliga för samtal, dialoger, paneler och seminarier. Behöver du en oberoende röst som tillför professionens perspektiv, kontakta någon av oss eller maila till info@socialchefer.se. Välkommen med din förfrågan!

Monica Persson, FSS ordförande. Socialdirektör i Karlstad kommun. Särskilda kompetensområden: Barn och ungdom, arbetsmarknadsfrågor, socialpsykiatri. Är i Almedalen tisdag till lördag.

Lina Blombergsson, FSS vice ordförande. Avdelningschef stadsövergripande sociala frågor, socialförvaltningen, Stockholms stad. Särskilda kompetensområden: IFO, kvalitets- och utvecklingsfrågor, samverkan, bostadsfrågor, våld i nära relation. Är i Almedalen tisdag och onsdag.

Jonas Hampus, Regionansvarig FSS Gävle/Dala. Sektionschef i Falu kommun, Sektion bistånd, kvalitet och utveckling. Särskilda kompetensområden: Äldreomsorg, kvalitets- och utvecklingsfrågor. Är i Almedalen preliminärt onsdag och torsdag.

Helena Åhman, Ledamot FSS riksstyrelse. Förvaltningschef i Solna stad, vård och omsorg (från 19 juni 2023). Särskilda kompetensområden: Äldreomsorg, funktionshinderomsorg. Är i Almedalen tisdag till torsdag

Socialtjänstministern: ”Ny socialtjänstlag 2024”

Vi välkomnar att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall den 7 december lämnade besked om att regeringen avser att kunna presentera en ny socialtjänstlag 2024 och som tydliggör behovet av socialtjänstens förebyggande arbete.

Det beskedet lämnade hon på det gemensamma seminarium som Vision, SKR, Akademikerförbundet SSR, Föreningen Sveriges socialchefer och Bris anordnade idag (länk till att se seminariet i efterhand finns längst ner).

På seminariet gavs också ett viktigt och bra besked om att pågående och tidigare arbete med förslaget kommer att tas om hand som en helhet.

– FSS lyfte behovet av att utöver ny lagstiftning se över hur det sociala arbetet kan organiseras i en första och en andra linjens socialtjänst, säger FSS vice ordförande Lina Blombergsson, som också refererar till vad Visions förbundsordförande Veronica Magnusson skrev på Linkedin efter seminariet:

”Det behövs en socialtjänst som verkligen är en social tjänst – som man vill vända sig till, som man vet hur man kommer i kontakt med och vilket stöd man kan få. Det förebyggande arbetet behöver bli en del av en ny socialtjänstlag och leda till att antalet akuta situationer minskas genom att stöd ges tidigare och innan det blivit kris.”

Från vänster till höger: Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision. Arion Chryssafis, ordförande SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg och kommunalråd (M) Solna. Heike Erkers, förbundsordförande SSR. Anna Dorrian Werner, barnrättsjurist och påverkansansvarig Bris. Lina Blombergsson, vice ordförande FSS och tf socialdirektör Huddinge. Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister. Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet. Monica Engström, socialrättsjurist SSR, tidigare huvudsekreterare i utredningen Framtidens socialtjänst. (Foto: Fredrik Persson)

Väl värt att lägga lite drygt en timme på: Här kan du se hela seminariet (moderator Caroline Cederquist, presschef Vision).

Varför hatkampanj mot socialtjänsten?

Det här är ett inlägg som Lina Blombergsson, vice ordförande FSS, skrev första gången i Socialchefens blogg 14 februari i år. Men det tål att upprepas när desinformationskampanjer om socialtjänsten tar ny fart och hat och hot om våld mot socialtjänstens medarbetare blir allt vanligare.

Hatkampanjen mot socialtjänsten som sprids i en del muslimska kretsar är inte bara ett direkt hot mot enskilda socialarbetare. Den riskerar också att kantra det påbörjade arbetet för att reformera socialtjänsten, där den nya socialtjänstlagen är det första steget. FSS önskar att politiska partier skulle fokusera på det långsiktiga förbättringsarbetet i stället för att jaga lättköpta populistiska poänger.

Varför sprids desinformation om just socialtjänsten? Antagligen för att destruktiva krafter vet att det bland vissa medborgare redan finns rädsla för och misstro mot socialtjänsten och då är det lättare att få fäste med desinformation. Det är djupt olyckligt. Nu är det viktigt att korrekt information når ut och nationella myndigheter gör här stora informationsinsatser.

Inom socialtjänsten arbetar vi utifrån gällande lagstiftning. Vi lever i ett rättssamhälle och när socialtjänsten omhändertar ett barn följer vi en strikt rättsprocess, där en domstol tar de avgörande besluten.

Ett angrepp mot socialtjänsten, som denna hatkampanj, är ett angrepp mot demokratin. Hot mot tjänstemän måste tas på största allvar av polis och rättsväsende. Det är nödvändigt att se över lagstiftningen och säkerställa att socialtjänstens personal också omfattas av den så kallade blåljuslagen.

Men innan olika förslag börjar tas ur luften behöver vi sansa oss. Vad behöver göras för att råda bot på den redan tidigare identifierade tillitsbristen till myndigheter i socioekonomiskt utsatta områden?

Tillitsbrist

Familjer, oavsett ursprung och adress, vänder sig sällan till socialtjänsten för att själva ansöka om stöd och hjälp utan kontakten inleds oftast genom att någon utomstående gör en orosanmälan. Redan inledningsvis får alltså socialtjänsten problem med tilliten.

I socioekonomiskt utsatta områden och bland utlandsfödda är tilliten till myndigheter som socialtjänsten än lägre. Vårt system kan förefalla unikt för den som vuxit upp i ett annat land. Kunskapen om svenska lagar och hur samhället fungerar är bristfällig. Den som inte vet vad socialtjänsten kan hjälpa till med lyssnar hellre på rykten, vilket leder till obefogad rädsla. Att söka stöd från samhället när familjen får problem kan därför kännas helt främmande.

När vi inte lyckas nå barn och unga som far illa för att föräldrarna tackar nej till socialtjänstens insatser kan familjens problem växa. Till slut uppfylls kriterierna för lagen om vård av unga (LVU) vilket kan förklara överrepresentationen inom tvångsvården av barn och unga med utländsk bakgrund.

Ohållbara strukturer och bristande integration

Satsningar på socialtjänsten i socioekonomiskt utsatta områden har periodvis varit ryckig. Det har saknats långsiktiga strategier. Politiken har styrt genom statsbidrag vilket genererat tillfälliga projekt. Ibland har det varit ont om resurser. Det har lett till att förebyggande och öppna insatser fått prioriteras ned till förmån för arbetet med de mest utsatta för att sedan byggas upp igen när resurser tillkommit.

Socialkontor i socioekonomiskt utsatta områden har ibland stängts ned och flyttat därifrån. Även andra samhällsaktörer har agerat på liknande sätt.

Vad signalerar vi från välfärdssamhället när vi lämnar områden där behoven av samhällets insatser är som störst? Och vad öppnar vi upp för? Jag hör forskaren Bi Puranens ord från Socialchefsdagarna när hon med eftertryck sa att ”vi får bara inte lämna dessa områden”.

Många som kommer till Sverige bär med sig helt andra värderingar och livsstrategier som inte är funktionella eller accepterade här. Flera värderingar förändras i takt med att människor integreras i vårt samhälle. Men när integration misslyckas tenderar de ursprungliga värderingarna att fördjupas. Då blir klyftorna mellan majoritetssamhället och redan marginaliserade grupper djupare. Tillitsbristen ökar.

Så vad behöver vi göra i samhället och i socialtjänsten?

Att få människor i arbete och utbildning är förstås avgörande men det finns mer att göra. Samhället behöver bli tydligare kring våra icke förhandlingsbara värden och rättigheter och vad som är acceptabelt i Sverige. Information räcker inte. Här krävs större insatser. Bi Puranen lyfter bland annat fram behov av ordentliga satsningar på skolan, förbättrad undervisning om hur det svenska samhället fungerar, föräldrautbildningar så att föräldrar får bättre verktyg att uppfostra sina barn i det nya samhället och att samhället markerar kraftfullt mot hedersvåld och förtryck. Dessa insatser ligger utanför socialtjänstens primära uppdrag men påverkar våra förutsättningar. Socialtjänsten behöver bidra i etableringen och ge information om vårt uppdrag och våra arbetssätt.

För att få fler familjer att själva söka stöd, så att socialtjänstens arbete kan börja innan problemen vuxit sig för stora, tror jag att vi behöver bli mer synliga. Socialtjänsten behöver befinna sig i lokalsamhället, vara lättillgänglig, inkluderande, samordnad och kunskapsbaserad. Den nya socialtjänstlagen behöver komma på plats och resurssättas utifrån hur behoven ser ut.

Låt oss därefter, utifrån FSS förslag om en första och andra linjens socialtjänst, testa om en ny organisering av arbetet kan göra att vi lyckas bättre i vårt viktiga uppdrag.

Utöver det behöver vi skapa hållbara strukturer för alla viktiga samhällsaktörer som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Verksamhet som har flyttat härifrån behöver flytta tillbaka och vara lokalt tillgängliga.

Och slutligen – bespara oss billiga och populistiska politiska poäng och förslag tagna ur luften. Lyssna på forskningen, professionen och de som bor i våra socioekonomiskt utsatta områden. Prioritera etableringsprocessen och lägg tid och resurser på att få den nya socialtjänstlagen på plats!

Lina Blombergsson, vice ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer och bitr. socialdirektör i Huddinge kommun.