ORDFÖRANDE HAR ORDET 2 JUNI 2026: Förra veckans styrelsemöte för FSS hade i vanlig ordning en fullspäckad agenda med flera angelägna punkter. Det är inte så konstigt – det händer mycket på vårt område och FSS är fortsatt en mycket efterfrågad röst i utvecklingen av välfärden.
FSS strategiska fokusområden
För att kunna sålla bland alla frågor har styrelsen beslutat om fem nya strategiska fokusområden som vi kommer att arbeta långsiktigt med i olika arbetsgrupper. Varje grupp har i uppgift att bevaka olika frågor och samarbeten kopplade till de strategiska områdena:
Samhällets fundament.
Förebyggande och främjande.
Kunskapsstyrning och kvalitet i socialtjänsten.
Samordnad vård, omsorg och stöd.
Internationella frågor.
På styrelsemötets agenda fanns också samsjuklighetsreformen och FSS möte med Socialdepartementet i frågan, FSS närvaro i Almedalen, Socialchefsdagarna, senaste nytt från ESN inklusive ESSC på Malta i maj och inte minst det rundabordssamtal med socialtjänstministern som FSS var inbjudna till igår måndag.
Hur går omställningen efter det första året med nya SoL?
Rundabordssamtalet var en god ansats från socialtjänstministerns sida att, snart ett år efter att lagen trädde i kraft, samla olika aktörers perspektiv på hur det går i omställningen till ny socialtjänstlag. Vi som var inbjudna representerade en blandning av kommuner, organisationer och nationella myndigheter som tillsammans lyfte en bred flora av perspektiv, några av dem återger jag här.
Stort engagemang
De flesta organisationer hade en samstämmig bild att det finns ett stort engagemang, en vilja och gott arbete som pågår i många kommuner att ställa om. Men för att nå lagstiftarens intentioner så krävs det mer och det är flera saker som staten kan stötta kommunerna i.
En reformplan efterlystes
Många aktörer lyfte den reformstorm vi är inne i, behovet av att samla ihop initiativen, styrningen och statsbidragen så att de blir synkroniserade och drar åt samma håll. En reformplan efterlystes av flera. FSS är en av flera aktörer som lyft samverkan ur detta perspektiv, och också vikten av verkliga incitament för andra att samverka med socialtjänsten – i hela vårt uppdrag. Att på olika sätt understödja systemledarskap är nödvändigt för att navigera i välfärdens utmaningar generellt. Här lyfte också socialtjänstministern att frågan om omställning till ny SoL är ett kommunövergripande arbete och att mer stöd från nationellt håll skulle kunna ges till kommunledningar i att ta sig an reformen gemensamt.
Den nya lagen innebär en ambitionshöjning
FSS huvudsakliga synpunkt handlade om att säkra den långsiktiga finansieringen av ny socialtjänstlag och att den behöver ses som en ambitionshöjning. Socialtjänstens förebyggande och mer uppsökande uppdrag innebär att vi träffar fler invånare med behov – detta är ju intentionen med den nya lagen. Det medför volymökningar i alla våra verksamheter, som i sig kräver resurser. Socialtjänsten har dessutom en rad andra reformer och nya krav i senare delen av vårdkedjan som kommer att kräva resurser.
Om man tror på ansatsen att socialtjänstens förebyggande arbete kommer att lyckas, torde det innebära att fler kommer att klara skolan, fler må bättre och färre rekryteras in i kriminalitet. Socialtjänstens ambitionshöjande arbete kommer sannolikt att märkas främst i andra sektorer, både statliga, regionala och kommunala. Socialtjänsten är nämligen inget eget, slutet ekosystem. Det är då rimligt att ambitionshöjningen behöver en långsiktigt hållbar finansiering, där både stat och kommun är med och delar på risken över tid.
Datainsamling i nationell dashboard
En ytterligare ambitionshöjning är att socialtjänsten ska planera sina insatser för alla målgrupper. För detta krävs data. Dels för att kunna analysera nuläget, dels för att kunna följa trender och på längre sikt se resultat av olika satsningar. Flera kommuner är inne i olika arbeten där man bygger visuella system för att se hur olika variabler över tid förändrar sig i ett visst geografiskt område. Den data som arbetas med tas i största utsträckning fram på nationell nivå, av Brå, Boverket, SCB med flera.
För att effektivisera arbetet och avlasta kommunerna, borde någon statlig myndighet få i uppgift att samla ihop denna data i en nationell dashboard för att varje kommun ska kunna använda den och sedan komplettera med egna resultat. De viktigaste variablerna för omställningen är inte unika för varje kommun, utan de flesta vill följa samma risk- och frisk-faktorer som finns över tid.
Medarbetarskap och ledarskap
Medarbetarskapet och ledarskapet var två ytterligare faktorer som lyftes för att lyckas med omställningen. Våra medarbetare är den viktigaste resursen för att klara av det ökade förändringstrycket. Här behöver professionens ställning stärkas så att medarbetare stannar kvar, söker sig till och vill arbeta i socialtjänsten. För att klara att leda i förändringstryck krävs hållbara förutsättningar för olika typer av chefs- och ledarskapsuppdrag.
Förvaltning av kunskapsbaserade metoder
Vi pratade också om Socialstyrelsens nya uppdrag att förvalta Komet och ABC-utbildningar och att det behöver skalas upp till fler metoder. Samarbete med universitet, lärosäten och praktiknära forskning samt möjligheten med Fortes nu tioåriga forskningsprogram för hållbar socialtjänst fanns också med i samtalen.
Värdefull uppföljning
Personligen tyckte jag det var mycket värdefullt att på detta vis kunna följa upp en reform och samtidigt få lyssna på andra aktörers perspektiv. När vi kan samtala om utmaningar, behov och framgångsfaktorer gemensamt, så lyfter både det demokratiska samspelet, samtalet och skapar forum för gott samarbete över tid.
Vad händer när den nya socialtjänstlagen möter vardagens verklighet? Välkommen att anmäla dig till Omsorgsforums seminarium ”Nya socialtjänstlagen – vad har hänt inom äldreomsorg och funktionshinder?”
FSS representant Fredrik Yllman är med på seminariet och efterföljande rundabordssamtal tillsammans med bland andra socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och Emilia Danielsson som är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Regioner.
NUSO visar vägen mot en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst: För att bryta negativa spiraler och förebygga långsiktiga konsekvenser behöver socialtjänsten nå barn i ett tidigt skede. Gå in på länken nedan för att läsa om flera utvecklingsområden som NUSO pekar på för att stärka det arbetet. Där hittar du också hela forskningsrapporten om Samtycke, hänvisningar och insatser.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 NOVEMBER 2025: ”Om era klienter tjänade lika mycket som ni gör, hur många av dem skulle då köpa den service ni idag ger dem?” Cormac Russells direkta fråga fick de flesta i publiken på Socialchefsdagarna för en månad sedan att skratta och skruva lite på sig. En spetsig och modig fråga, som passar bra in i det omställningsmomentum som vi befinner oss i.
Frågan blir extra aktuell, när vi tittar på NUSO-resultatet i den första mätningen för barn och unga. Den nationella sammanställningen visar att så många som 50 procent av de familjer socialtjänsten möter tackar nej till erbjudna insatser. Särskilt impopulära verkar våra erbjudanden vara till familjer med de allra yngsta barnen. De allra yngsta, de mest utsatta som inte har en egen röst. De allra yngsta vars föräldrar som, om bara socialtjänst och andra aktörer nådde fram, skulle kunna få väldigt mycket gott och verkningsfullt stöd som hjälp med olika vuxenproblem.
En företagsledare skulle antagligen inte skylla på att kunden har fel, inte heller tvinga kunden att köpa varan. Utan snarare fundera på hur det egna erbjudandet ser ut. Jag är fullt medveten om att man inte kan se socialtjänstens tjänster som bara ett erbjudande, utan att vårt uppdrag är mycket mer komplext eftersom det handlar om vårt skyddsuppdrag och då kan det vara så att kunden faktiskt har fel. Men. Erbjudandet ges idag fortfarande i 90 procent av fallen genom anmälan – utredning – insats. Hur nödvändigt det än kan vara i många fall, så är det tillvägagångssättet uppenbarligen inte tillräckligt bra för tillräckligt många.
Nu har vi en ny socialtjänstlag som får hela socialtjänstsverige att fundera på vårt erbjudande. Socialtjänsten behöver uppfattas som relevant och nu har vi en unik möjlighet att göra något annorlunda i vårt erbjudande, skapa något nytt.
Att utveckla alternativ kräver ändrade arbetssätt i grunden, för att nå dem vi enligt NUSO-studien inte når. Det krävs ett mycket tajt och systematiskt samarbete med till exempel BVC och förskolan. Jag sätter stort hopp till metoder som BarnSäkert (SEEK – Safe Environment for Every Kid), som nu börjar implementeras runt om i landet. Steven Lucas, specialist i barnmedicin och docent vid Uppsala universitet, har lett studien om BarnSäkert i Dalarna 2013–2022.
Han skriver att modellen visar att i de fall där BVC-sköterskan och socialtjänstens familjebehandlare inom socialtjänstens förebyggande enheter har ett systematiskt samarbete, har nya dörrar öppnats. Familjer med svårigheter kan genom modellen upptäckas i ett tidigt stadium, och genom tidiga insatser kan familjens livssituation påverkas positivt. I bostadsområden där det finns en skepsis mot socialtjänsten, har bilden av socialtjänsten ändrats (Lucas 2023).
Jag har dessutom förmånen att på nära håll i min egen kommun se hur denna samverkansmodell ger väldigt bra effekt. Det krävs dock att socialtjänsten har både resurser och förmågor att möta upp BVC-sköterskan och familjen där de befinner sig, i direkt anslutning till att problemen upptäcks. Att vara redo i motivationsfönstret. Här fungerar varken hänvisning eller långa utredningstider.
Orosanmälan är givetvis ett mycket viktigt verktyg för att slå larm när du i din yrkesroll eller som medmänniska ser att ett barn riskerar att fara illa, det är i grunden något väldigt bra. Men det får inte bli det enda sättet.
Det finns förslag och idéer som bygger på att lösningen i denna svåra fråga om att nå dem vi inte når, handlar om tvång – allt i förhoppningen om att vårt erbjudande på så vis i slutänden ska få avsedd effekt. All forskning visar på att detta inte är vägen fram. Det finns många goda skäl att på allvar sätta frågan om hur vi når dem vi inte når, allra högst på agendan i vårt utvecklingsarbete. För våra barns, för samhällsutvecklingens och för det sociala arbetets framtids skull.
Det här är säkert en fråga som du har funderat på: Hur kan vi minska dokumentationsbördan, ”banta den administrativa mammuten”?
Socialstyrelsen bjöd in Föreningen Sveriges socialchefer och Sveriges Kommuner och Regioner för att få konkreta inspel på hur dokumentationsbördan inom socialtjänsten kan minska, något som vi och fler med oss lyft upp som ett reellt problem under lång tid. Och nu har vi fått ny lag och då behöver vi gemensamt säkerställa att dokumentationskravet på biståndslösa insatser blir relevant och rimligt.
Det blev ett konstruktivt och utforskande möte den 28 augusti där vi lyfte några förslag:
Går det att vägleda i nivågraderade utredningar? Finns hög mottaglighet för att ta emot stöd och låg risk så kan vi exempelvis utreda mindre.
Kan BBIC/IBIC, rekommenderade bedömningsinstrument, risk och mottaglighet, risk- och skyddsfaktorer vävas samman bättre? Är det något som ska plockas bort när något annat läggs till?
Genomlys BBIC och förenkla/ta bort mallar. Tydliggöra vad som behöver vara med och vad som är valbart.
Vad händer om om BBIC läggs utanför kommunens verksamhetssystem och används som kunskapsstöd, så att det inte upplevs styrande på fel sätt? Kanske en pilot?
Styr upp begrepp och termer så att vi får ett enhetligt språk inom socialtjänsten och därmed kan städa upp i våra verksamhetssystem, skapa fler rullgardiner och färre fritextfält. Det skapar förutsättningar för uppföljning och jämförelser.
Bidra till infrastruktur så att AI-lösningar kan minska dokumentationsbördan och stödja socialtjänst med transkribering och uppföljning.
Föreskrifter för dokumentation av biståndslösa insatser behövs för att minska risk för överdokumentation och för att den ska bli relevant.
Socialstyrelsen ska nu arbeta vidare och kommer ha fortsatt dialog med SKR om nästa steg.
Har ni FSS-medlemmar några förslag och medskick att göra? Låt oss höra. Socialstyrelsen vill ha inspel! Mejla oss på en gång på:info@socialchefer.se
Föreningen Sveriges socialchefer har under många år bedrivit ett aktivt påverkansarbete för att lagen ska bli den lag som professionen efterfrågat och som möter behoven hos de som behöver socialtjänstens stöd och hjälp!
Nu pågår ett intensivt arbete i landets alla kommuner med att förändra struktur och kultur och det kommer att krävas hårt arbete för att få intentionerna i nya lagen på plats.
Socialtjänstens medarbetare kommer att kunna arbeta mer proaktivt, kunskapsbaserat och göra socialtjänsten lätt tillgänglig! Och den som behöver stöd ska möta en socialtjänst som bättre än idag fångar upp den som behöver stöd tidigt och en socialtjänst som arbetar samordnat och samtidigt med andra när så krävs. Förändrade arbetssätt är vad som kommer öka tilliten och göra att vi kan hjälpa fler i tidigare skeden innan problem vuxit sig stora.
FSS efterlyser nu att våra politiker är lika lyhörda som de varit för att få nya socialtjänstlagen på plats och lyssnar på professionen, civilsamhället och våra myndigheter och skrotar de lagförslag som går på tvärs mot nya socialtjänstlagen och som riskerar att göra det mycket svårt för professionen att införa lagen.
FSS riktar ett särskilt tack till Sveriges Kommuner och Regioner, Akademikerförbundet SSR och Vision Fackförbund som vi arbetar tillsammans med för att påverka. Tillsammans blir vi starka❤️. Tack också till Rädda Barnen Välfärd och BRIS för bra samarbete. Slutligen en eloge till Camilla Waltersson Grönvall för regelbundna och konstruktiva dialoger längs vägen.
Vänliga hälsningar Lina Blombergsson, vice ordförande FSS
