Föreningen Sveriges socialchefers första styrelsemöte 2026 inleddes med en workshop om våra prioriterade områden för året. Det händer mycket i inom vårt område just nu och det är många frågor vi behöver prioritera. Kvalité, kunskap och kompetensförsörjning i socialtjänsten, samverkans- och gränssnittsfrågor kopplade till hälso- och sjukvården i nära vård, samsjkuklighetsreformen, LSS och äldreomsorgen, vårt gemensamma samhällsbygge, förebyggande arbete, demokrati- och tillitsfrågan och systemhotande brottslighet. Styrelsen kommer under våren att formera sig i arbetsgrupper kopplat till detta.
På eftermiddagen hade vi besök av Socialstyrelsen, där vi bland annat pratade om förberedelser inför socialtjänstdataregisterlagen, arbetet med att minska dokumentation, och riktlinjearbetet för insatser utan behovsprövning. En riktigt spännande pilot att följa blir också det test Socialstyrelsen ska göra för att förvalta metoderna ABC och Komet. Tack Sabina Wikgren Orstam, Johanna Kumlin och Annika Eriksson för bra dialoger!
På programmet står också alltid vår egen konferens Socialchefsdagarna och det viktiga internationella arbetet kopplat till vår europeiska samarbetsorganisation European Social Network Även där kommer det att ske ett utvecklingsarbete kopplat till förebyggande arbete och vi ser fram emot att lära och inspireras av våra europeiska vänner.
Det blir ett extra intensivt år i styrelsen med allt som händer. Vi gör vårt bästa för att hålla våra följare och medlemmar uppdaterade om vårt arbete. Inte medlem? Bli det här Du som är medlem kommer bland annat att kunna anmäla dig tidigare och säkra din plats på Socialchefsdagarna – förutom då att stötta Föreningen Sveriges socialchefer viktiga arbete ❤️
Regeringen meddelade igår att man går vidare med förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa brott. Trots att kritiken varit massiv och att det inte finns något stöd för att detta skulle få minskad brottslighet som effekt.
FSS är mycket kritiska till förslaget och kommer givetvis att fortsätta följa effekterna av detta. Sänkningen är tillfällig i fem år – det kan öppna upp för att framåt tänka om. Samtidigt har Danmark redan provat en sänkning av straffbarhetsåldern, vilket fick flera negativta effekter – bland andra ökad kriminalitet.
FSS hade önskat att regeringen hellre hade tagit lärdom av Danmark i denna fråga och varit mer intresserad av alla de alternativ som presenterats och förts fram av bland andra Bris, Akademikerförbundet SSR, Vision, advokat Anne Raberg, Rädda Barnen, Åklagarmyndigheten, Barnrättsbyrån och många fler.
På Altingets debattsida skriver nio aktörer – varav FSS är en – om förslaget att sänka straffbarhetsåldern: ”Trots massiv kritik från experter, myndigheter och forskare vill regeringen sänka straffbarhetsåldern från 15 till 13 år. Det är dags att stoppa detta ogenomtänkta förslag innan det blir verklighet, skriver företrädare från fackförbund, advokatsamfund, socialt arbete och barnrättsorganisationer.”
ORDFÖRANDE HAR ORDET 13 JANUARI 2026: Så kliver vi in i ett spännande nytt år 2026. Oavsett om du varit långledig eller jobbat hoppas jag att vi alla fått lite återhämtning under den jul- och nyårsledighet som i år haft ovanligt många lediga och röda dagar.
En stor del av socialtjänstens arbete utförs oavsett dag, högtid eller årstid och vi har kunnat följa hemtjänstens hjältar i bandvagnar som tar sig fram till ensamma och behövande äldre i snödrabbade områden. Våra sociala jourer har som vanligt varit hårt belastade under jul- och nyårshelgerna, som långt ifrån alla barn fått uppleva med förväntansfulla ögon, högar av paket och familjemys i tevesoffan.
Under de flesta storhelger går socialtjänsten på högvarv. Att vi finns där är en del av samhällskontraktet, löftet till våra invånare och vilar på en gemensam värdegrund att staten ska skydda socialt utsatta och sårbara individer.
Själv har jag både jobbat och varit ledig. Under mina lediga dagar har jag läst George Orwells 1984, en bok som länge legat på min väntelista. Som de flesta andra som läst 1984 så fastnar jag för Orwells term ”dubbeltänk”, som än idag 80 år efter att boken skrevs, känns högaktuell och tidlös.
Dubbeltänk innebär att samtidigt acceptera två motsägelsefulla påståenden som sanna och inte uppleva dem som motsägelser: Att veta att något är falskt men ändå tro på det, glömma obekväma fakta när makten kräver det och omedvetet anpassa sitt tänkande efter den rådande ideologins behov. Orwells mest kända exempel är ”krig är fred”.
Jag tror de flesta av oss nu kan finna fler exempel på dubbeltänk än någonsin i vår omvärld. Min önskan är att det varken ska få ta plats eller bli verklighet i värdegrunden i vårt samhällsbygge eller i de värden som styr socialtjänsten.
Ikväll har Nätverket mot 13-åringar i fängelse just haft manifestation på Mynttorget i Stockholm med flera kloka talare från stora organisationer som Unicef och Svenska kyrkan. Det är en självklarhet för FSS att aktivt ta ställning mot att barn, som väldigt ofta själva är offer för våld och social utsatthet, ska straffas av samhället istället för att ges den vård och omsorg de har rätt till. Det finns en samstämmighet i att vi som samhälle inte gjort och prövat allt, för att ge barnen bättre och rätt förutsättningar.
I förslaget från regeringen om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, är ett av argumenten ”att kunna bryta en kriminell bana tidigt med tidiga insatser”. För mig är fängelse inte en tidig insats utan ett straff. Jag tror att jag delar den bilden med de flesta som är emot förslaget.
FSS vill tacka alla som kom och visade sitt stöd mot förslaget om barn i fängelse, och visade att det finns andra, bättre lösningar på att motverka att barn dras in kriminalitet och begår grova våldsbrott. De lösningarna kräver först och främst ett bra samhälle för alla. Sen behövs bland annat investeringar i kunskapsbaserat socialt arbete, utökad öppenvård, tvärprofessionell samverkan och uppsökande arbete för fler samhällsaktörer.
För FSS är det självklart att stötta alla initiativ som kommer närmare detta, istället för att investera i barnfängelser – ett initiativ som riskerar att skapa nästa generations gängkriminella.
Igår gick Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ut med ett pressmeddelande som beskriver hur en socialtjänst i Stockholmsområdet har utsatts för hot, våld och påtryckningar. Det väcker starka känslor. Sju personer åtalas för en rad grova brott riktade mot tjänstemän inom socialtjänsten och mot förtroendevalda politiker.
Syftet har varit tydligt: Att påverka beslutsfattande. Att skrämma. Att tysta. Det här är inte ett enskilt fall. Det är ett exempel på en allvarlig utveckling som vi inom socialtjänsten känner igen och som hela samhället måste ta på största allvar.
Ett systemhot – inte ett arbetsmiljöproblem bland andra
Hot och hat mot socialtjänstens chefer och medarbetare beskrivs ibland som ett arbetsmiljöproblem. Det är korrekt. Det är ofta en utsatt miljö. Men det är långt ifrån hela bilden. Det vi ser i de ärenden där hatet och hoten är synliga är också demokratihotande brottslighet där man genom våld, hot och skrämsel avser påverka myndighetsutövning och politiska beslut.
Socialtjänstens uppdrag är ofta att fatta svåra, ingripande och nödvändiga beslut. Ibland till skydd för barn och unga som far illa. Just därför är socialtjänsten särskilt utsatt. När kriminella riktar sin ilska mot enskilda socialsekreterare, chefer, nämndpolitiker eller dess anhöriga är det i själva verket samhällets yttersta skyddsnät som attackeras.
Vikten av skydd och stöd för dem som ska göra jobbet
Vi behöver ställa en avgörande fråga. Hur ser skyddet egentligen ut för socialtjänstens chefer, medarbetare och förtroendevalda politiker? Att utsättas för allvarliga hot mot sig själv och/eller sina anhöriga kan få stora och långtgående konsekvenser som kan påverka hälsa och välbefinnande för lång tid framåt. Att kanske tvingas leva skyddad. Att leva med ständiga hot. Att vara orolig för sina barn. Att behöva flytta.
Det finns lagstiftning, det finns rutiner och i många fall finns en god samverkan med polis och åklagare. Men alltför ofta vittnar medarbetare och politiker om att hot normaliseras. Om att ansvaret individualiseras. Om att stödet kommer för sent. Här behöver vi som samhälle sluta upp runt dem som drabbas och göra vad vi kan för att ge det stöd som krävs akut, på kort och på lång sikt.
Arbetsgivare har förstås ett långtgående ansvar att förebygga och hantera hot och våld. Det handlar om riskbedömningar, säkerhetsrutiner, utbildning, juridiskt stöd och tydligt ledarskap när det verkligen gäller. Och att aldrig lämna en utsatt medarbetare ensam.
Rättsväsendet har samtidigt en avgörande roll. Hot mot tjänstemän och förtroendevalda måste utredas skyndsamt och prioriteras högt. När hot bagatelliseras eller utredningar drar ut på tiden sänds en farlig signal – inte bara till den som hotar, utan till alla som försöker göra sitt arbete.
Desinformation och demonisering – en farlig grogrund
Till det här kommer ett växande problem med desinformation och demonisering av socialtjänsten. I sociala medier och andra miljöer sprids en bild av socialtjänsten som godtycklig, maktfullkomlig och oprofessionell. Den bilden är falsk men effektiv. Den bidrar både till normalisering av ett problem och påverkar det skyddsnät som socialtjänsten och socialtjänstlagen faktiskt är.
När misstro göds systematiskt ökar risken för hot, trakasserier och våld. När socialtjänstens arbete misstänkliggörs undergrävs tilliten till hela välfärdsstaten. Det är därför avgörande att socialtjänsten, politiker, myndigheter, civilsamhälle och media tillsammans står upp för ett kunskapsbaserat samtal om socialtjänstens uppdrag och ansvar.
Vad händer om vi tystnar?
Vi måste våga ställa den obekväma frågan: vad händer om hoten får effekt?
Om socialsekreterare inte vågar fatta nödvändiga beslut? Om chefer tvekar att stå bakom sina medarbetare? Om politiker undviker vissa ärenden av rädsla för konsekvenserna? Om socialsekreterare väljer bort att arbeta inom socialtjänstens myndighetsutövning?
Socialtjänsten måste kunna upprätthålla lagen och ge den välfärd våra invånare har rätt till. Annars riskerar barn och unga att lämnas utan skydd. Då förskjuts makten från demokratiskt fattade beslut till dem som använder hot och våld som verktyg. Det är inte bara oacceptabelt – det är demokratiskt förkastligt.
Samhället måste sluta upp – tydligt och gemensamt
Föreningen Sveriges socialchefers budskap är tydligt – hot och hat mot socialtjänsten angår oss alla. Det är inte ett särintresse för en enskild profession. Det är en fråga om vilket samhälle vi vill leva i. Nu ska vi ställa om socialtjänsten, arbeta mer proaktivt och öka tillgängligheten för att fler ska kunna få hjälp tidigt. Låt oss inte förlamas av rädsla, utan kraftsamla och skapa förutsättningar för socialtjänstens viktiga arbete.
Nu behövs:
Ett tydligt och aktivt arbetsgivaransvar när hot uppstår, både för medarbetare och förtroendevalda
Ett rättsväsende som tar demokratihotande brott på största allvar
En offentlig debatt som står upp för socialtjänstens uppdrag och bidrar till korrekt information
Ett samhälle som sluter upp bakom socialtjänstens medarbetare som varje dag går till jobbet och arbetar för att ge stöd och skydd till barn och unga och familjer i behov av samhällets stöd.
Att stå upp för socialtjänsten är att stå upp för rättsstaten. Och det är ett ansvar vi alla delar. För när hoten riktas mot socialtjänsten hotas hela samhället.
