Psykisk ohälsa är idag en komplex samhällsfråga som påverkar många i samhället på olika vis. Samtidigt pekar rapporter, studier och civilsamhället på att fattigdomen ökar i Sverige. Det saknas dock kunskap om hur liv i fattigdom påverkas av psykisk ohälsa och vice versa och hur psykisk ohälsa och fattigdom sammantaget riskerar att leda till social exkludering.
Därför ordnar ISCW Sverige seminariet Fattigdom, psykisk ohälsa och social exkludering den 17 april, kl. 9.00–15.00.
Plats: Ersta konferens & hotell, Erstagatan 1K, Stockholm.
Det är kostnadsfritt att delta, fika och lunch serveras.
Svårt med återhämtning om du är fattig: Alain Topor, professor vid Stockholms universitet
Psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet: Tina Fingal, verksam vid EKSAM Örebro, en ideell förening som ger ekonomisk rådgivning
Från välfärdssamhälle till välgörenhetssamhälle: Marika Hjelm Siegwald, projektledare för Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapport 2025
Psykisk ohälsa och suicidprevention, Sara Fritzell, utredare vid Folkhälsomyndigheten
ISCW, vad är det?
International Council on Social Welfare är ett nationellt och internationellt nätverk för social rättvisa och social välfärd. FSS har en representant, Jonas Hampus, i ICSW Sveriges styrelse.
Här kan du läsa – i ett långt inlägg – om FSS riksstyrelsens studiebesök i Amsterdam den 25–27 mars 2026. Samma texter finns på Linkedin, där du också kan se bilder.
HVO Querido
Vårt första besök dag 1, är på HVO-Querido , den största ideella organisationen för hemlöshet, skadligt bruk och psykisk ohälsa med mera, som Amsterdam stad har en IOP med.
Välfärdssystemet är organiserat med kommunal socialtjänst och staten som ansvarar för hälso och sjukvården. IOPer och andra överenskommelser med olika organisationer för att bedriva både vård och stöd är vanligt. Rätten till välfärdssystemet bygger på en sjukvårdsförsäkring som alla behöver betala.
Socialarbetarna som arbetar i HVO-Querido har fokus på case management och uppsökande arbete. De arbetar med att stödja och hjälpa personer som väntar på behandling, bostad eller annat stöd – den så kallade ”väntelistan”. Det ligger också i organisationens uppdrag att utbilda genom information och gemensamma case för alla delar i systemet ; bostadsbolag, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhällesorganisationer.
Ordförande för föreningen är Jessica Wesselius , psykiater med lång erfarenhet av det medicinska arbetet. Hon lyfter fram avgörande framgångsfaktorer för arbetet med målgruppen:
– Gemensamma möten och strukturerad samverkan. – Tydlig ansvarsfördelning. – Helhetsperspektiv på individ och familj. – Tydliga ekonomiska incitament för alla parters ansvarstagande.
Givetvis känns allt detta centralt för oss, som står inför att ta oss an samsjuklighetsreformen på hemmaplan.
Jessica beskriver också att den psykiatriska vården behöver bedrivas i människors hem, där människor befinner sig. Själv spenderar hon en hel del tid på cykel för att möta patienterna i den egna kontexten. Helt i linje med nära vård och personcentrering som här stimuleras av den tydliga ekonomiska styrningen.
Självklart finns här också svårigheter i mellanrummen. Men för att formalisera arbetet mellan civilsamhälle, kommuner, staten och sjukförsäkringssystemet när det gäller målgruppen, har en överenskommelse bestående av 10 punkter beslutats. Det blir en guide för alla som arbetar i systemet för att förstå roller och mandat. Något för oss att ta efter?
Hoplr, för hållbara lokala gemenskaper
På Socialchefsdagarna 2025 talade Cormac Russell om vikten av att bygga hållbara gemenskaper på lokal nivå för att människor ska kunna hjälpa varandra att lösa problem och minska ensamhet.
I eftermiddag lyssnade styrelsen på två kommuner, Terneuzen och Molenlanden som erbjuder invånarna en kostnads- och reklamfri app, Hoplr.
Appen är ett sätt att få kontakt med varandra i grannskapet. Invånarna kan låna saker, erbjuda/få hjälp, knyta kontakter med sina grannar och få information om aktiviteter i närområdet.
Det har visat sig att täckningsgraden snabbt blir god och den växer sedan organiskt utifrån invånarnas behov.
Kommunen kan använda appen för att lägga upp information om aktuella händelser på lokal nivå. Det är även möjligt för kommunen att via en dashboard följa sin avkastning på investering (ROI) utifrån olika parametrar.
Det vinnande konceptet är den mycket lokala nivån som bidrar till socialt sammanhang och praktisk nytta för invånarna.
Tack till Peter de Smedt, Jozien Borgmeier, Kirsten Molenlaar och Anita Jakovljevic.
Pantar i Amsterdam
Andra studiebesöksdagen besökte vi Pantar i Amsterdam, en verksamhet som ger arbetsmöjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Här kombineras tydliga krav med individanpassat stöd där resultatet är både socialt hållbart och relevant.
Pantar erbjuder arbete till personer med olika bakgrunder, förutsättningar och erfarenheter. Vissa har skyddad anställning, andra tillsvidareanställning – men det gemensamma är att alla har riktiga jobb med riktig lön.
Produkterna och tjänsterna de utför kommer direkt samhället till nytta. Cykelverstad, parkbänkar i mosaik, möbelsnickeri, renovering av antika lyktor och mycket mer. En lokal på 11000 kvadratmeter med samhällsnyttig och marknadsmässig verksamhet. Inte minst genom att serva, återbruka och på andra sätt bidra till den cirkulära ekonomin. Här får många kompetens för vidare steg mot en reguljär arbetsmarknad.
Det här är social inkludering i praktiken, och det ger oss viktig inspiration inför den kommande svenska lagstiftningen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet.
Under besöket fick vi också möta svenska Helena Ågren, som bott i Amsterdam i 30 år sedan hon kom dit som 17-åring. Helena berättade för oss om sin väg till anställning på Pantar. Helena beskriver hur strukturen, gemenskapen och de tydliga förväntningarna hjälpte henne att ta tillbaka sin egen riktning. ”99 procent av drivkraften måste komma från en själv – men en procent stöd i rätt tid kan förändra allt”, säger hon och fortsätter: ”Jag behövde en riktig chans, inte bara ett bidrag.”
I Amsterdam verkar man ha hittat en modell där erbjudanden och förväntningar balanseras, vilket skapar delaktighet och ägarskap hos individen. Det här behöver vi ha med oss för att balansera krav och delaktighet.
Stort tack till Martijn van t Hek, Geerten Kruis, Clemens P., Kirsten van Duijvenbode och Helena Ågren för värdefull inspiration och insikter.
Socialarbetarnas roll, teambuilding och ledarskap
Sista dagen i Amsterdam inleds med att vi får mer kunskap om HVO-Querido, Amsterdams största hjälporganisation som har ett IOP med kommunen. Axel Rueb, som vi träffade redan i onsdags, berättar:
Organisationen arbetar aktivt med socialarbetarnas roll, teambuilding och ledarskap. Vi fastnade för deras medvetna arbete med socialarbetarnas roller.
Organisationen arbetar med ett profilsystem för socialarbetare: – Varje medarbetare har en grundprofil (t.ex. stödjande, styrande, coachande, kreativ) – Profilen identifieras genom reflektionsfrågor och scenarier.
Grundtanken: – Arbeta i linje med sin personlighet → minskar risk för utmattning – Ökad autenticitet i relationen
Samtidigt kartläggs klientens behov: – Vilken typ av stöd passar bäst just nu? – Exempel: struktur/styrning vs coachning
Därefter sker matchning mellan klient och personal.
Matchningen är dynamisk: – Behov kan förändras över tid – Byte av kontaktperson kan ske utifrån ny fas i processen.
Vi blev så inspirerade av deras arbete att vi bjudit in Axel Rueb till Socialchefsdagarna 2026 för att ni ska få höra mer om detta.
MDHG, brukarstyrd organisation
FSS sista studiebesök i Amsterdam gick till MDHG i Amsterdam – en brukarstyrd organisation som arbetar med stöd till personer som använder droger och personer i hemlöshet. Där berättade föreståndaren Dennis Lahey om bland annat skadereducering och brukarinflytande. Vi mötte också två personer med egen erfarenhet av MDHG:s stöd.
Besöket gav perspektiv på hur ett mer relationsbaserat och lågtröskelbaserat arbetssätt kan komplettera det offentliga systemet. MDHG erbjuder en öppen mötesplats där individens behov och röst står i centrum. Genom att kombinera individuellt stöd med systematisk dialog med myndigheter fungerar de både som stöd för individen och som en viktig länk för att synliggöra brister i systemen.
Deras fokus är att: – arbeta tillitsbaserat och tillgängligt – lyssna på individens egen berättelse och behov – fånga upp systembrister genom vardagsnära arbete – skapa broar mellan människor och myndigheter.
Besöket väcker också frågor i ett svenskt sammanhang, inte minst i ljuset av kommande förändringar där ansvar för beroendevård i större utsträckning förs över till hälso- och sjukvården. Att ansvaret förflyttas behöver i sig inte betyda att människor får mer hjälp. Erfarenheterna från Amsterdam visar att det ofta är i mellanrummen systemen brister, men det kanske är just i mellanrummen som nya lösningar kan växa fram?
”Det jag saknar är utbyggda tvärprofessionella team som arbetar i samverkan kring det förebyggande arbetet, så att olika kompetenser kan bidra till att fånga upp våra gemensamma målgrupper. Det behövs också rätt förutsättningar och ett brett, kunskapsbaserat arbetssätt med enkel tillgång till de bästa metoderna. Här finns ett stort utvecklingsområde.”
Inför Socialrättsdagen den 6 maj, arrangerad av JP Infonet AB, svarar Anna Burston, ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer på frågor om strategisk samverkan.
Vilken kommun leder Sveriges digitala omställning?
Den 23 mars stänger nomineringen till Sveriges eHälsokommun 2026. Nominera eller ansök nu!
Varje dag pågår modiga satsningar i kommuner runt om i landet. AI som frigör tid. Digitala arbetssätt som stärker självständighet. Innovation som gör skillnad på riktigt. Med utmärkelsen Sveriges eHälsokommun vill vi lyfta de kommunerna.
Vinnaren får 50 000 kronor, scenen på Vitalis 2026 och nationell uppmärksamhet inför hela branschen.
Juryn består av ledande företrädare från Inera AB, Vårdförbundet, Föreningen Sveriges socialchefer (Lenita Granlund är FSS representant i juryn) och Vitalis, i samarbete med Myndigheten för delaktighet.
”Vi premierar innovation, mod och effektfulla insatser.”
ORDFÖRANDE HAR ORDET 4 MARS 2026: Vi var många som satt som klistrade framför datorskärmarna i torsdags morse för att lyssna på presskonferensen när lagrådsremissen ”En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd” presenterades.
Det som sades var inte förvånande för oss som under många år följt arbetet. Att det blir en tydligare ansvarsfördelning för målgruppen personer med skadligt bruk och beroende mellan kommun och region är helt rimlig. Gränssnittet blir mer likt det som finns inom psykiatrin och det blir nu en viktig och grannlaga uppgift för Socialstyrelsen att definiera ordet ”behandling”, så att det spänner över olika typer av behandling, inte bara den strikt medicinska.
En tydligare statlig styrning i samverkansfrågor för olika målgrupper är välkommen. Det skulle behövas på en rad andra områden också. Kanske den här lagrådsremissen kan inspirera framåt. Vi kan se från andra länder att en tydligare statlig styrning i samverksamsansvaret är en framgångsfaktor i samverkansmodeller, men gör det svårare att fullt ut implementera här. Ett tydligt exempel är Skottlandsmodellen där nationellt fastställda roller saknas i en svensk kontext, men som finns i både Skottland och på Island.
Frågan om behandling för våldsutsatta är idag nästan helt en fråga för kommunerna som med sina kriscentrum och samverkan med kvinnojourer erbjuder avancerade behandlingsprogram. Vårdgapet mellan BUP och socialtjänst tvingar socialtjänsten till dyra externa placeringar, trots att det inte alltid handlar om brister i föräldraförmåga. Lagtexterna är otydliga, samverkansansvaret splittrat och möjligt för tolkning som leder till slitningar i samverkan. Framåt skulle det behövas ett förtydligande i vad som är behandling och vems ansvar det är, precis som i ovan nämnda lagrådsremiss för fler grupper.
I just denna lagrådsremiss verkar regeringen dessutom ha lyckats fånga kravställandet på kommuner och regioner tillsammans, gällande gemensam verksamhet. Det välkomnar FSS och vill gärna se mer av. Inte bara i lagrådsremisser utan även i styrning av statsbidrag och uppdrag till myndigheter. Vi har en tradition av att kämpa på med våra överenskommelser och regionala och lokala samverkansavtal för olika grupper, men ofta kvarstår otydligheten för dem som ska göra själva arbetet. Här inspirerar den nya samsjuklighetsreformen och även om det finns farhågor och risker finns det också en stor potential att det kan bli riktigt bra.
