Studieresa till Amsterdam 2026

mar 30, 2026 | Andra länders socialtjänst

Här kan du läsa – i ett långt inlägg – om FSS riksstyrelsens studiebesök i Amsterdam den 25–27 mars 2026. Samma texter finns på Linkedin, där du också kan se bilder.

HVO Querido

Vårt första besök dag 1, är på HVO-Querido , den största ideella organisationen för hemlöshet, skadligt bruk och psykisk ohälsa med mera, som Amsterdam stad har en IOP med.

Välfärdssystemet är organiserat med kommunal socialtjänst och staten som ansvarar för hälso och sjukvården. IOPer och andra överenskommelser med olika organisationer för att bedriva både vård och stöd är vanligt. Rätten till välfärdssystemet bygger på en sjukvårdsförsäkring som alla behöver betala.

Socialarbetarna som arbetar i HVO-Querido har fokus på case management och uppsökande arbete. De arbetar med att stödja och hjälpa personer som väntar på behandling, bostad eller annat stöd – den så kallade ”väntelistan”. Det ligger också i organisationens uppdrag att utbilda genom information och gemensamma case för alla delar i systemet ; bostadsbolag, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhällesorganisationer.

Ordförande för föreningen är Jessica Wesselius , psykiater med lång erfarenhet av det medicinska arbetet. Hon lyfter fram avgörande framgångsfaktorer för arbetet med målgruppen:

– Gemensamma möten och strukturerad samverkan.
– Tydlig ansvarsfördelning.
– Helhetsperspektiv på individ och familj.
– Tydliga ekonomiska incitament för alla parters ansvarstagande.

Givetvis känns allt detta centralt för oss, som står inför att ta oss an samsjuklighetsreformen på hemmaplan.

Jessica beskriver också att den psykiatriska vården behöver bedrivas i människors hem, där människor befinner sig. Själv spenderar hon en hel del tid på cykel för att möta patienterna i den egna kontexten. Helt i linje med nära vård och personcentrering som här stimuleras av den tydliga ekonomiska styrningen.

Självklart finns här också svårigheter i mellanrummen. Men för att formalisera arbetet mellan civilsamhälle, kommuner, staten och sjukförsäkringssystemet när det gäller målgruppen, har en överenskommelse bestående av 10 punkter beslutats. Det blir en guide för alla som arbetar i systemet för att förstå roller och mandat. Något för oss att ta efter?

Hoplr, för hållbara lokala gemenskaper

På Socialchefsdagarna 2025 talade Cormac Russell om vikten av att bygga hållbara gemenskaper på lokal nivå för att människor ska kunna hjälpa varandra att lösa problem och minska ensamhet.

I eftermiddag lyssnade styrelsen på två kommuner, Terneuzen och Molenlanden som erbjuder invånarna en kostnads- och reklamfri app, Hoplr.

Appen är ett sätt att få kontakt med varandra i grannskapet. Invånarna kan låna saker, erbjuda/få hjälp, knyta kontakter med sina grannar och få information om aktiviteter i närområdet.

Det har visat sig att täckningsgraden snabbt blir god och den växer sedan organiskt utifrån invånarnas behov.

Kommunen kan använda appen för att lägga upp information om aktuella händelser på lokal nivå. Det är även möjligt för kommunen att via en dashboard följa sin avkastning på investering (ROI) utifrån olika parametrar.

Det vinnande konceptet är den mycket lokala nivån som bidrar till socialt sammanhang och praktisk nytta för invånarna.

Tack till Peter de Smedt, Jozien Borgmeier, Kirsten Molenlaar och Anita Jakovljevic.

Pantar i Amsterdam

Andra studiebesöksdagen besökte vi Pantar i Amsterdam, en verksamhet som ger arbetsmöjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Här kombineras tydliga krav med individanpassat stöd där resultatet är både socialt hållbart och relevant.

Pantar erbjuder arbete till personer med olika bakgrunder, förutsättningar och erfarenheter. Vissa har skyddad anställning, andra tillsvidareanställning – men det gemensamma är att alla har riktiga jobb med riktig lön.

Produkterna och tjänsterna de utför kommer direkt samhället till nytta. Cykelverstad, parkbänkar i mosaik, möbelsnickeri, renovering av antika lyktor och mycket mer. En lokal på 11000 kvadratmeter med samhällsnyttig och marknadsmässig verksamhet. Inte minst genom att serva, återbruka och på andra sätt bidra till den cirkulära ekonomin. Här får många kompetens för vidare steg mot en reguljär arbetsmarknad.

Det här är social inkludering i praktiken, och det ger oss viktig inspiration inför den kommande svenska lagstiftningen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet.

Under besöket fick vi också möta svenska Helena Ågren, som bott i Amsterdam i 30 år sedan hon kom dit som 17-åring. Helena berättade för oss om sin väg till anställning på Pantar. Helena beskriver hur strukturen, gemenskapen och de tydliga förväntningarna hjälpte henne att ta tillbaka sin egen riktning. ”99 procent av drivkraften måste komma från en själv – men en procent stöd i rätt tid kan förändra allt”, säger hon och fortsätter: ”Jag behövde en riktig chans, inte bara ett bidrag.”

I Amsterdam verkar man ha hittat en modell där erbjudanden och förväntningar balanseras, vilket skapar delaktighet och ägarskap hos individen. Det här behöver vi ha med oss för att balansera krav och delaktighet.

Stort tack till Martijn van t Hek, Geerten Kruis, Clemens P., Kirsten van Duijvenbode och Helena Ågren för värdefull inspiration och insikter.

Socialarbetarnas roll, teambuilding och ledarskap

Sista dagen i Amsterdam inleds med att vi får mer kunskap om HVO-Querido, Amsterdams största hjälporganisation som har ett IOP med kommunen. Axel Rueb, som vi träffade redan i onsdags, berättar:

Organisationen arbetar aktivt med socialarbetarnas roll, teambuilding och ledarskap. Vi fastnade för deras medvetna arbete med socialarbetarnas roller.

Organisationen arbetar med ett profilsystem för socialarbetare:
– Varje medarbetare har en grundprofil (t.ex. stödjande, styrande, coachande, kreativ)
– Profilen identifieras genom reflektionsfrågor och scenarier.

Grundtanken:
– Arbeta i linje med sin personlighet → minskar risk för utmattning
– Ökad autenticitet i relationen

Samtidigt kartläggs klientens behov:
– Vilken typ av stöd passar bäst just nu?
– Exempel: struktur/styrning vs coachning

Därefter sker matchning mellan klient och personal.

Matchningen är dynamisk:
– Behov kan förändras över tid
– Byte av kontaktperson kan ske utifrån ny fas i processen.

Vi blev så inspirerade av deras arbete att vi bjudit in Axel Rueb till Socialchefsdagarna 2026 för att ni ska få höra mer om detta.

MDHG, brukarstyrd organisation

FSS sista studiebesök i Amsterdam gick till MDHG i Amsterdam – en brukarstyrd organisation som arbetar med stöd till personer som använder droger och personer i hemlöshet. Där berättade föreståndaren Dennis Lahey om bland annat skadereducering och brukarinflytande. Vi mötte också två personer med egen erfarenhet av MDHG:s stöd.

Besöket gav perspektiv på hur ett mer relationsbaserat och lågtröskelbaserat arbetssätt kan komplettera det offentliga systemet. MDHG erbjuder en öppen mötesplats där individens behov och röst står i centrum. Genom att kombinera individuellt stöd med systematisk dialog med myndigheter fungerar de både som stöd för individen och som en viktig länk för att synliggöra brister i systemen.

Deras fokus är att:
– arbeta tillitsbaserat och tillgängligt
– lyssna på individens egen berättelse och behov
– fånga upp systembrister genom vardagsnära arbete
– skapa broar mellan människor och myndigheter.

Besöket väcker också frågor i ett svenskt sammanhang, inte minst i ljuset av kommande förändringar där ansvar för beroendevård i större utsträckning förs över till hälso- och sjukvården. Att ansvaret förflyttas behöver i sig inte betyda att människor får mer hjälp. Erfarenheterna från Amsterdam visar att det ofta är i mellanrummen systemen brister, men det kanske är just i mellanrummen som nya lösningar kan växa fram?