Socialstyrelsen har inlett arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för psykiatriska tillstånd. För att riktlinjerna ska bli så relevanta och användbara som möjligt vill myndigheten ta del av erfarenheter och synpunkter från yrkesverksamma som i sitt arbete möter personer med psykiatriska tillstånd. Riktlinjerna kommer att gälla både barn, ungdomar och vuxna och omfatta både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Riktlinjerna ska användas av beslutsfattare och chefer, och inte i första hand personal, även om riktlinjerna såklart kan beröra den som möter patienter eller brukare.
För att samla in dessa synpunkter har Socialstyrelsen tagit fram en kort enkät med fyra frågor som de ber FSS m.fl. yrkes- eller fackförbund inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten att sprida vidare.
Deltagande i enkäten är frivilligt. Deadline 14 december. De synpunkter som lämnas kommer att bidra till att identifiera de frågor och områden som Socialstyrelsen kan komma att belysa i de kommande nationella riktlinjerna.
Graham Owen och jag fick uppdraget att följa med Birgitta Persdotter och Cecilia Karlström från NUSO Sverige till Madrid, eftersom de var nominerade till European Social Services Awards för sitt arbete med NUSO. FSS är en av delfinansiärerna i NUSO så det var på sin plats att skicka en delegation. Många projekt hade lämnat in underlag från länder inom och utanför EU. Flera projekt spände över flera deltagarländer, ibland så många som 6–7 länder. 135 projekt hade lämnat in underlag och 72 gick vidare till finalen.
Med den här informationen i bagaget så förstod vi att det var mycket hård konkurrens. Tio olika kategorier presenterades och därefter finalisterna i varje kategori, varav NUSO Sverige var en av finalisterna i forskningskategorin.
Jag har följt NUSO sen första början. Med kopplingen till Karlstads universitet och FoU-miljön Välfärd Värmland så har Birgitta Persdotter hållit oss informerade och engagerade. SKR är en aktiv part i utvecklingsarbetet. En del i bedömningen av de olika projekten var att de skulle komma till nytta och bidra med utvecklingen av socialtjänsten.
NUSO kommer att bidra med utveckling och överblick av hur socialtjänstens omställning ska ge mer och bättre nytta för våra klienter och deras anhöriga. NUSO kommer att hjälpa kommunerna att utvärdera, jämföra och utveckla det dagliga arbetet ute på alla socialkontor. Vi har redan nu, alla deltagande kommuner och den samling av forskare som är intresserade av socialtjänstens utveckling, samlat in ett omfattande och unikt underlag så att NUSO kan bistå oss i att göra utredningarna och insatserna mycket mer överskådliga och jämförbara. Något liknande har inte funnits tidigare – så alla som arbetar med och för NUSO är pionjärer inom vårt fält. Stort och viktigt.
Där satt vi och höll andan av nervositet och tänka sig: NUSO vann sin kategori! Fantastiskt roligt och välförtjänt. Stort grattis till Birgitta och Cecilia som lägger ner ett stort arbete varje dag för att utveckla projektet. Stort grattis till Sverige med alla deltagande kommuner som nu lyfter vårt gemensamma arbete. Det finns ett stort intresse hos ESN att få veta mer om NUSO så den typen av inspel blir nästa steg.
Tänka sig att lilla Sverige med vårt fantastiska, men i sammanhanget lilla projekt, tog hem det hela! Prisutdelningen avslutades med en fin middag.
Och själv är jag så innerligt glad att jag fick vara med och dela det här ögonblicket!
Birgitta Persdotter, Cecilia Karlström, Monica Persson och Graham Owen. (Foto: ESN)
European Social Network (ESN) arrangerade för sjunde gången European Social Services Awards (ESSA), där man uppmärksammar framstående insatser och innovationer inom socialt arbete och välfärd runt om i Europa. Priserna delas ut i flera olika kategorier för att lyfta fram mångfalden och kvaliteten inom sektorn.
Kategorier för ESSA Awards 2025
NUSO Sverige har vunnit European Social Services Awards (ESSA) för sitt forskningsprojekt ”NUSO Barn och unga”. Vinsten offentliggjordes vid prisutdelningen i Madrid den 13 november, där projektet utsågs till vinnare i forskningskategorin. Utmärkelsen ges till projekt som lyfter fram banbrytande arbete inom socialtjänsten och den svenska nomineringen erkände att NUSO bedriver forskning av hög relevans för socialtjänstens utveckling, inte bara i Sverige utan även på europeisk nivå.
Sammanlagt fanns det tio kategorier vid ESSA Awards 2025, vilket speglar den stora bredden av prestationer och områden av excellens inom de europeiska sociala tjänsterna. Bland annat fanns följande kategorier.
Innovation – för nytänkande projekt och initiativ som förändrar socialtjänsten.
Samarbete – för framgångsrika partnerskap mellan olika aktörer inom socialt arbete.
Digitalisering – för projekt som använder digitala lösningar för att förbättra stödet till medborgare.
Forskning – för vetenskapliga insatser och forskningsprojekt som bidrar till kunskapsutveckling inom socialt arbete.
Hållbarhet – för initiativ som främjar långsiktig hållbarhet inom sociala tjänster.
Den svenska vinsten i forskningskategorin
I år gick det prestigefyllda priset inom forskningskategorin till den svenska bidraget NUSO Sverige, som imponerade på juryn med sitt banbrytande arbete och relevans för hela Europa. Den svenska segern är ett bevis på vikten av nära samarbete mellan forskning och praktik för att stödja socialtjänstens utveckling och där NUSO och Sverige lyfts fram som en förebild inom området.
Birgitta Persdotter, ansvarig forskare NUSO, Karlstads universitet och Cecilia Karlström, projektledare NUSO, SKR. (Foto: Monica Persson)
Prisutdelning: European Social Services Awards, Madrid, den 13 november 2025
Nominering: Genom Föreningen Sveriges socialchefer (FSS)
Bakgrund: Projektet samlar in och analyserar data från över 130 kommuner för att följa hur den nya socialtjänstlagen fungerar och hur stöd ges till barn, unga och familjer.
Betydelse: Vinsten är ett erkännande av projektets relevans och betydelse för en mer jämlik, jämställd, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst.
”Finland har byggt en nationell digital infrastruktur som ger medborgarna inflytande över sin egen vård. Hur länge ska vi behöva vänta innan vi i Sverige har något liknande på plats?”
Läs debattartikeln som Föreningen Sveriges socialchefer har skrivit tillsammans med SKPF Pensionärerna, Swedish Center for Digital Innovation, Svenska forskarnätverket för digital vård/Jönköping University, EFMI-European Federation for Medical Informatics och Think AI – oberoende tankesmedja.
Socialminister Jakob Forssmed har skrivit en replik som debattörerna har lämnat slutreplik på.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 NOVEMBER 2025: ”Om era klienter tjänade lika mycket som ni gör, hur många av dem skulle då köpa den service ni idag ger dem?” Cormac Russells direkta fråga fick de flesta i publiken på Socialchefsdagarna för en månad sedan att skratta och skruva lite på sig. En spetsig och modig fråga, som passar bra in i det omställningsmomentum som vi befinner oss i.
Frågan blir extra aktuell, när vi tittar på NUSO-resultatet i den första mätningen för barn och unga. Den nationella sammanställningen visar att så många som 50 procent av de familjer socialtjänsten möter tackar nej till erbjudna insatser. Särskilt impopulära verkar våra erbjudanden vara till familjer med de allra yngsta barnen. De allra yngsta, de mest utsatta som inte har en egen röst. De allra yngsta vars föräldrar som, om bara socialtjänst och andra aktörer nådde fram, skulle kunna få väldigt mycket gott och verkningsfullt stöd som hjälp med olika vuxenproblem.
En företagsledare skulle antagligen inte skylla på att kunden har fel, inte heller tvinga kunden att köpa varan. Utan snarare fundera på hur det egna erbjudandet ser ut. Jag är fullt medveten om att man inte kan se socialtjänstens tjänster som bara ett erbjudande, utan att vårt uppdrag är mycket mer komplext eftersom det handlar om vårt skyddsuppdrag och då kan det vara så att kunden faktiskt har fel. Men. Erbjudandet ges idag fortfarande i 90 procent av fallen genom anmälan – utredning – insats. Hur nödvändigt det än kan vara i många fall, så är det tillvägagångssättet uppenbarligen inte tillräckligt bra för tillräckligt många.
Nu har vi en ny socialtjänstlag som får hela socialtjänstsverige att fundera på vårt erbjudande. Socialtjänsten behöver uppfattas som relevant och nu har vi en unik möjlighet att göra något annorlunda i vårt erbjudande, skapa något nytt.
Att utveckla alternativ kräver ändrade arbetssätt i grunden, för att nå dem vi enligt NUSO-studien inte når. Det krävs ett mycket tajt och systematiskt samarbete med till exempel BVC och förskolan. Jag sätter stort hopp till metoder som BarnSäkert (SEEK – Safe Environment for Every Kid), som nu börjar implementeras runt om i landet. Steven Lucas, specialist i barnmedicin och docent vid Uppsala universitet, har lett studien om BarnSäkert i Dalarna 2013–2022.
Han skriver att modellen visar att i de fall där BVC-sköterskan och socialtjänstens familjebehandlare inom socialtjänstens förebyggande enheter har ett systematiskt samarbete, har nya dörrar öppnats. Familjer med svårigheter kan genom modellen upptäckas i ett tidigt stadium, och genom tidiga insatser kan familjens livssituation påverkas positivt. I bostadsområden där det finns en skepsis mot socialtjänsten, har bilden av socialtjänsten ändrats (Lucas 2023).
Jag har dessutom förmånen att på nära håll i min egen kommun se hur denna samverkansmodell ger väldigt bra effekt. Det krävs dock att socialtjänsten har både resurser och förmågor att möta upp BVC-sköterskan och familjen där de befinner sig, i direkt anslutning till att problemen upptäcks. Att vara redo i motivationsfönstret. Här fungerar varken hänvisning eller långa utredningstider.
Orosanmälan är givetvis ett mycket viktigt verktyg för att slå larm när du i din yrkesroll eller som medmänniska ser att ett barn riskerar att fara illa, det är i grunden något väldigt bra. Men det får inte bli det enda sättet.
Det finns förslag och idéer som bygger på att lösningen i denna svåra fråga om att nå dem vi inte når, handlar om tvång – allt i förhoppningen om att vårt erbjudande på så vis i slutänden ska få avsedd effekt. All forskning visar på att detta inte är vägen fram. Det finns många goda skäl att på allvar sätta frågan om hur vi når dem vi inte når, allra högst på agendan i vårt utvecklingsarbete. För våra barns, för samhällsutvecklingens och för det sociala arbetets framtids skull.
