ORDFÖRANDE HAR ORDET 2 JUNI 2026: Förra veckans styrelsemöte för FSS hade i vanlig ordning en fullspäckad agenda med flera angelägna punkter. Det är inte så konstigt – det händer mycket på vårt område och FSS är fortsatt en mycket efterfrågad röst i utvecklingen av välfärden.
FSS strategiska fokusområden
För att kunna sålla bland alla frågor har styrelsen beslutat om fem nya strategiska fokusområden som vi kommer att arbeta långsiktigt med i olika arbetsgrupper. Varje grupp har i uppgift att bevaka olika frågor och samarbeten kopplade till de strategiska områdena:
- Samhällets fundament.
- Förebyggande och främjande.
- Kunskapsstyrning och kvalitet i socialtjänsten.
- Samordnad vård, omsorg och stöd.
- Internationella frågor.
På styrelsemötets agenda fanns också samsjuklighetsreformen och FSS möte med Socialdepartementet i frågan, FSS närvaro i Almedalen, Socialchefsdagarna, senaste nytt från ESN inklusive ESSC på Malta i maj och inte minst det rundabordssamtal med socialtjänstministern som FSS var inbjudna till igår måndag.
Hur går omställningen efter det första året med nya SoL?
Rundabordssamtalet var en god ansats från socialtjänstministerns sida att, snart ett år efter att lagen trädde i kraft, samla olika aktörers perspektiv på hur det går i omställningen till ny socialtjänstlag. Vi som var inbjudna representerade en blandning av kommuner, organisationer och nationella myndigheter som tillsammans lyfte en bred flora av perspektiv, några av dem återger jag här.
Stort engagemang
De flesta organisationer hade en samstämmig bild att det finns ett stort engagemang, en vilja och gott arbete som pågår i många kommuner att ställa om. Men för att nå lagstiftarens intentioner så krävs det mer och det är flera saker som staten kan stötta kommunerna i.
En reformplan efterlystes
Många aktörer lyfte den reformstorm vi är inne i, behovet av att samla ihop initiativen, styrningen och statsbidragen så att de blir synkroniserade och drar åt samma håll. En reformplan efterlystes av flera. FSS är en av flera aktörer som lyft samverkan ur detta perspektiv, och också vikten av verkliga incitament för andra att samverka med socialtjänsten – i hela vårt uppdrag. Att på olika sätt understödja systemledarskap är nödvändigt för att navigera i välfärdens utmaningar generellt. Här lyfte också socialtjänstministern att frågan om omställning till ny SoL är ett kommunövergripande arbete och att mer stöd från nationellt håll skulle kunna ges till kommunledningar i att ta sig an reformen gemensamt.
Den nya lagen innebär en ambitionshöjning
FSS huvudsakliga synpunkt handlade om att säkra den långsiktiga finansieringen av ny socialtjänstlag och att den behöver ses som en ambitionshöjning. Socialtjänstens förebyggande och mer uppsökande uppdrag innebär att vi träffar fler invånare med behov – detta är ju intentionen med den nya lagen. Det medför volymökningar i alla våra verksamheter, som i sig kräver resurser. Socialtjänsten har dessutom en rad andra reformer och nya krav i senare delen av vårdkedjan som kommer att kräva resurser.
Om man tror på ansatsen att socialtjänstens förebyggande arbete kommer att lyckas, torde det innebära att fler kommer att klara skolan, fler må bättre och färre rekryteras in i kriminalitet. Socialtjänstens ambitionshöjande arbete kommer sannolikt att märkas främst i andra sektorer, både statliga, regionala och kommunala. Socialtjänsten är nämligen inget eget, slutet ekosystem. Det är då rimligt att ambitionshöjningen behöver en långsiktigt hållbar finansiering, där både stat och kommun är med och delar på risken över tid.
Datainsamling i nationell dashboard
En ytterligare ambitionshöjning är att socialtjänsten ska planera sina insatser för alla målgrupper. För detta krävs data. Dels för att kunna analysera nuläget, dels för att kunna följa trender och på längre sikt se resultat av olika satsningar. Flera kommuner är inne i olika arbeten där man bygger visuella system för att se hur olika variabler över tid förändrar sig i ett visst geografiskt område. Den data som arbetas med tas i största utsträckning fram på nationell nivå, av Brå, Boverket, SCB med flera.
För att effektivisera arbetet och avlasta kommunerna, borde någon statlig myndighet få i uppgift att samla ihop denna data i en nationell dashboard för att varje kommun ska kunna använda den och sedan komplettera med egna resultat. De viktigaste variablerna för omställningen är inte unika för varje kommun, utan de flesta vill följa samma risk- och frisk-faktorer som finns över tid.
Medarbetarskap och ledarskap
Medarbetarskapet och ledarskapet var två ytterligare faktorer som lyftes för att lyckas med omställningen. Våra medarbetare är den viktigaste resursen för att klara av det ökade förändringstrycket. Här behöver professionens ställning stärkas så att medarbetare stannar kvar, söker sig till och vill arbeta i socialtjänsten. För att klara att leda i förändringstryck krävs hållbara förutsättningar för olika typer av chefs- och ledarskapsuppdrag.
Förvaltning av kunskapsbaserade metoder
Vi pratade också om Socialstyrelsens nya uppdrag att förvalta Komet och ABC-utbildningar och att det behöver skalas upp till fler metoder. Samarbete med universitet, lärosäten och praktiknära forskning samt möjligheten med Fortes nu tioåriga forskningsprogram för hållbar socialtjänst fanns också med i samtalen.
Värdefull uppföljning
Personligen tyckte jag det var mycket värdefullt att på detta vis kunna följa upp en reform och samtidigt få lyssna på andra aktörers perspektiv. När vi kan samtala om utmaningar, behov och framgångsfaktorer gemensamt, så lyfter både det demokratiska samspelet, samtalet och skapar forum för gott samarbete över tid.
Varma hälsningar
Anna Burston, FSS ordförande