Vi behöver leda utvecklingen av biståndslösa insatser från framtiden

Vi som kämpat för att få till stånd en ny socialtjänstlag var länge oroliga för att frågan om biståndslösa insatser skulle vara så svår att lösa att den inte skulle komma med i nya lagstiftningen. Men när lagrådsremissen presenterades under sommaren drog chefer i socialtjänsten en kollektiv suck av lättnad: det verktyg vi för fram som avgörande för omställningen ska nu bli verklighet.

Jag har också förstått att biståndslösa insatser kan ses som en risk snarare än en möjlighet. Många intresseföreningar lyfter fram risker med att insatser kanske dröjer eller att rättigheten till dem blir oklar, detta blev tydligt redan i remissvaren till Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47). Här är givetvis rätten att ansöka och få saken prövad viktig. Vi behöver tillsammans möta och förstå att när det gäller biståndslösa insatser, finns det skepticism och farhågor som bygger på låg tillit för socialtjänsten, sannolikt på grund av egna erfarenheter. men kanske också en rädsla att socialtjänsten inte kommer att få de resurser som behövs. Dialogen med våra föreningar och andra måste fortsätta.

Under vårt utvecklingsarbete med att bygga upp samhällets första linje i Lund har jag fått nya insikter. Det kanske inte alls är så enkelt att det som får störst effekt för vårt förebyggande arbete ur ett samhällsperspektiv, är att omvandla traditionella insatser på bistånd till biståndslösa insatser. Visserligen kan och ska vi ju göra det – där det går – i syfte att minska vår utredningsadministration. Men det får inte bli på bekostnad av dem som har de största behoven. Och att vi skulle bli sämre på att tillgodose dem med störst behov bara för att vi bygger ut vårt tidiga stöd har nog ingen i professionen tänkt sig.

Istället behöver vi leda utvecklingen av biståndslösa insatser från framtiden. Den största potentialen i de biståndslösa insatserna är nämligen de som ännu inte existerar. De nya utmaningar vi står inför innebär att vi behöver bygga upp helt nya insatser, i samverkan, ute där människor finns och med ny teknik. Därför handlar det inte bara om att göra traditionell familjebehandling biståndslös istället för på bistånd, utan det handlar om att skapa, definiera och utforma helt nya insatser i samverkan med andra.

Ett närliggande exempel är insatser som görs av socialtjänsten i de skolsociala teamen. Där arbetar socionomer ofta riktat till vissa individer i samverkan med andra och ofta strukturerat med kartläggningar och samtal. Vi skulle nog kunna definiera det som en insats. När denna socionom fått allians, börjat ett förändringsarbete – visst vore det märkligt om den då plötsligt skulle avbryta kontakten med den unge eller familjen och säga att nu behöver vi invänta en utredning för att kunna arbeta vidare. Eller inte ens kunna starta sitt arbete innan en utredning gjorts. Det anser nog de flesta både skulle störa processen och vara en helt onödig administrativ apparat. Och det är i detta landskap som socialtjänsten behöver de nya verktygen för att verka.

”Med insatser utan biståndsbeslut kommer socialtjänstens del bli en given kugge tillsammans med andra aktörer i välfärdssystemet och detta kommer att ses som självklart. Det yttersta skyddsnätet blir då också en del av det tidigt förebyggande arbetet.” Här citeras Beatrice Hopstadius, tidigare chef inom Socialstyrelsen.  Tack för kloka ord. Vi är många som tror på de biståndslösa insatserna. Men de behöver ledas från framtiden och inte fastna i den insatspalett som vi har nu och kan relatera till.

Vill du prata med mig och mina kollegor i FSS om framtidens socialtjänst och biståndlösa insatser? Då är du välkommen till FSS monter på Socialchefdagarna 2024 nästa vecka. Och om du inte kan komma dit, kommentera gärna den här texten på Linkedin eller skicka ett mail till info@socialchefer.se och berätta om dina tankar.

Varma hälsningar
Anna Burston, ordförande FSS region Skåne

Ungdomskriminalitetsnämnder, bra eller dåligt?

FSS har långt innan remisstiden har gått ut skickat in sitt yttrande över betänkandet från Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder. Här är några utdrag från vårt svar:

”Att införa en ordning motsvarande de danska ungdomskriminalitetsnämnderna i Sverige riskerar att både underkänna och underminera socialtjänstens roll och kompetens och allvarligt rasera tilliten till socialtjänsten.”

”FSS anser att den föreslagna ordningen kommer att leda till dubbelreglering och parallella processer i flera led […] särskilt med beaktande av den begränsade effektutvärdering som hittills finns av den danska ordningen och att annan forskning inom området saknas.”

”I den nya socialtjänstlagen framhålls vikten av att de insatser som socialtjänsten ger ska vara byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet. Förslaget saknar vetenskapligt stöd för att det ska ha en brottsförebyggande effekt. Det är orimligt att ny lagstiftning som presenteras på socialtjänstens område, i ljuset av de nya krav som finns i SoL om att de ska vara just kunskapsbaserade, inte är det.”

Läs hela FSS yttrande för att se vilka åtgärder vi föreslår för att socialtjänsten ska kunna arbeta brottsförebyggande.

Missa inte höstens 1:a förstalinjenmöte

På torsdag 22 augusti kl. 15.30–16.15 drar FSS nätverk för första linjens socialtjänst igång igen. Den här första uppkopplingen kommer vi att ha lagrådsremissen som tema. Efter en kort genomgång om huvuddragen, för vi ett gemensamt samtal utifrån deltagarnas tankar.

Du vet väl att du som är medlem i FSS kan gå med i vårt nätverk där vi träffas digitalt en gång i månaden och diskuterar första linjens socialtjänst? Utöver augustimötet på torsdag ses vi 
torsdag 26 september
onsdag 16 oktober
tisdag 12 november
torsdag 12 december
Alltid klockan 15.30–16.15 om inget annat anges.

Vill du också vara med? Maila oss på info@socialchefer.se alternativt kontakta Anna Burston eller Monica Persson.

Läs mer om nätverket här

917 sidor sommarläsning?

Nu kan du ladda ner lagrådsremissen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter från regeringens webb.

I lagrådsremissen föreslås att en ny socialtjänstlag ska ersätta den nuvarande socialtjänstlagen. Förslagen syftar till att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.

En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter skyldigheter och möjligheter (pdf 4 MB)

Det nya lagförslaget innebär bland annat att:

  • Socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och fånga upp behov innan de blivit för stora.
  • Socialtjänsten ska vara lättare att nå och få hjälp ifrån när det behövs.
  • Socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser snabbare genom att fler insatser kommer kunna undantas från individuell behovsprövning – detta för att insatserna ska komma tillräckligt snabbt, när behovet är som störst.
  • Socialtjänstens verksamhet ska ligga i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet och kontinuerligt följas upp och utvecklas.

Socialtjänstens utmaningar är större än potentialen i minskad administration

Men om alla bidrar är nya SoL en möjlighet för hela samhället.

Det finns en teori i omställningen till nya SoL som handlar om att vi ska minska på administration till förmån för förebyggande och lätt tillgängliga insatser och ökat fokus på det sociala arbetet. Just nu testar jag den.

Jag har ägnat de senaste veckorna att räkna på om vi kan hämta hem resurser med minskad administration. Och den goda nyheten är att ja, det går faktiskt – även innan vi lyckats låsa upp potentialen i AI-tekniken.  Lyckas vi låsa upp den – och det måste vi – kan det bli riktigt bra. Men bara om vi vågar göra nytt och inte bara låta AI göra samma som vi gör idag fast digitalt.  Bara om vi låter oss utmanas av tanken att vi ska administrera så lite som det bara går.

Men om jag samtidigt som jag räknar på antalet sparade timmar med minskad administrativ tid, lägger till listan med behov av nya första linjen-verksamheter, går det inte ihop sig. Den listan finansieras redan idag delvis med en rad olika riktade, ryckiga och kortsiktiga statsbidrag. Och då är det bara listan på vad vi skulle behöva bygga ut.

Ännu värre blir det om jag lägger till ytterligare en lista med ökade krav på vad socialtjänsten ska göra i den ände av skalan som handlar om att stävja välfärdsbrott, bidra till kartläggningar inom det brottsförebyggande arbetet, ny våldslagstiftning, ökat inflöde, de enorma utmaningarna med den externt köpta vården samt en systemhotande brottslighet.

Jag vill särskilt poängtera det ökade inflödet. Att fler och fler i samhället blir aktuella för socialtjänstens insatser är en förfärlig utveckling. Det ska inte behöva vara så. Det är något i det gemensamma som brister. Och då är det gemensamt vi kan trycka tillbaka behovet. Inflödet kan också ha att göra med en ökad tendens att kommunicera via anmälningar. Anmälan kan användas som att hitta vägar in till socialtjänsten men också för att kunna bocka av att man gjort det man är ålagd. Här behöver vi gemensamt finna tillit och nya arbetssätt.

Socialtjänsten behöver vara tuffa i vad vi anser att vi behöver administrera – både för det sociala arbetets och för våra invånares skull. Men man är naiv om man tror att vi på egen hand skulle klara omställningen med att bara omvandla egna resurser, med eller utan AI.  Som tur är har man från nationellt håll insett att nya SoL inte kan vara kostnadsneutral i omställningen. Detta sägs ha tagits höjd för och omställningsmedel är utlovade till 2028. Men det är medel som ändå känns osäkra – hur mycket det blir i slutänden och vad de är tänkta att finansiera är oklart.

Det finns också en teori – och en förhoppning som karaktäriserar det förebyggande arbetets väsen – att om socialtjänsten kommer in tidigare så kommer vi på sikt att spara både lidande och pengar och bromsa inflödet av anmälningar.  Och det vill vi ju tro – vi har redan empiriska bevis på att så är fallet. Men frågan är då vem som sparar pengarna – det är snarare kriminalvården och polisen som får minskade kostnader för ungdomar som begår brott eller som kostar utbildningssektorn pengar i form av särskilt stöd eller elevhälsa.

I SKR:s projekt ”Tidiga insikter för tidiga insatser”, har en idéskrift tagits fram som pekar ut fyra områden för att göra omställningen till en mer förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst möjlig. Det handlar om samverkan mellan nationella aktörer, juridik, organisationsförändringar och gränsöverskridande kostnader. Det sistnämnda handlar om att identifiera kostnader som rör främjande och förebyggande arbete och göra dem kommunövergripande – dvs en gemensam budget för ändamålet. Det finns säkert exempel där man redan gör detta till viss del.

Om det är det gemensamma som brister och får som konsekvens att fler behöver socialtjänstens insatser behöver fler vara med och bidra till lösningen. Det innebär att fler behöver investera och hjälpa till. Jag ser goda exempel i min nära omvärld på att så är fallet. Nya SoL är en chans för oss gemensamt att bygga stabila och socialt hållbara kommuner där människor vill leva och verka. Låt det bli en gemensam möjlighet att bygga bra samhällen – inte bara en intern angelägenhet för socialtjänsten att administrera mindre.

Hälsningar Anna Burston, ordförande FSS region Skåne
Verksamhetschef inom Barn, unga och familjestöd samt projektledare för omställningsarbetet till första linjens socialtjänst i Lunds kommun

Det surrar många bin i kupan

ORDFÖRANDE HAR ORDET 12 FEBRUARI 2024: I skrivande stund håller kylan värmlänningarna i ett järngrepp och halkan gör det riskabelt att ens vittja brevlådan. Skönt då att slå sig ner vid datorn framför vedspisen för idag är det hemarbete som gäller.

Man brukar säga att ”det surrar många bin i kupan” och så är det för mig just nu. Jag försöker få ihop den nationella styrningen av socialtjänsten med vilka utmaningar vi inom socialtjänsten har sagt att vi ska ta tag i och förbättra.

FSS efterlängtade första linjens socialtjänst rullar på i hög fart. Det finns flera kompetenta nätverk som är igång och erfarenhetsutbytena är många. Alla hjälps åt med att försöka få till bästa tänkbara organisering för att nå önskad effekt. Önskad effekt har FSS satt ord på, bland annat:

  • öppna upp socialtjänsten med enklare ingångar och enklare vägar till stöd och insatser
  • öka tilliten till våra verksamheter
  • utföra våra uppdrag i enlighet med den kunskap som finns och även bidra till ökad evidens i socialtjänsten.

Ett av de viktigaste målen är att öka tilliten så man törs söka stöd även när problemen är små.

Sedan har vi den kritiska och nödvändiga kopplingen till andra linjens socialtjänst som är den utredningsverksamhet som socialtjänsten bedriver idag. Den riktar sig till barn och vuxna som behöver skydd och stöd på ett mer ingripande sätt och ofta över en längre tidsperiod. Här ser FSS goda möjligheter att få till insatser under pågående utredning och att enklare länka personer till de insatser som behövs både före, under och efter utredningen.

FSS har sin bas förankrad i socialpolitiken och möjligheten att påverka skeenden nationellt innan de blir fasta beslut i exempelvis en ny lag. Vi har under flera år jobbat hårt för att vara med och påverka och har lyckats med det i stor utsträckning. Som minst har vi gjort vår åsikt känd och utifrån våra professioner också kunnat spegla det i chefers och socialarbetares vardag.

Men nu dyker det upp ett stort antal förslag, varav många inte hanteras i något remissförfarande ut till socialtjänsten utan de beslutas ändå. En ”tredje linje”? En linje som har starkt repressiva drag och flera delar där vi ska dela ut sanktioner till klienterna när de inte följer uppgjord planering. Socialtjänsten blir snarare en del av kriminalpolitiken istället för socialpolitiken.

Inte många röster från socialarbetare och deras chefer får komma fram, utan det är polis och kriminalvård som fått gehör för det som de anser sig behöva av kommunernas socialtjänster. Det är synnerligen stora risker att målsättningen med den första linjen inte kommer att kunna fungera som tänkt. För vad kommer att hända med tilliten när socialtjänstens arbete blir mer repressivt? Hur ser evidensen ut för de repressiva förslagen? Hur kommer resurssättningen att se ut? Jag hoppas verkligen att det inte är resurserna till den första linjen som man tänker ta av. Om så är fallet minskar socialtjänstsveriges möjligheter att lyckas med den nationella målsättningen.

Detta sammantaget kommer att kräva mycket av oss chefer inom socialtjänsten. Det är nu vi måste börja tänka på hur vi gör sen. Att träffas och diskutera våra socialpolitiska frågor, som i en nära framtid sannolikt även kommer att innehålla kriminalpolitik, är oerhört viktigt. Jag ser redan fram mot Socialchefsdagarna 2024 i Stockholm (2–4 oktober). Temat är verkligen mitt i tiden: Omställning pågår.

Hör av dig till oss på FSS om du har frågor och funderingar. Du når oss på info@socialchefer.se

Varma hälsningar
Monica Persson, FSS ordförande