Som vanligt kommer jag hem med en något för högt kalibrerad dopaminnivå efter Socialchefsdagarna. Det påminner om den där post pride-bluesen jag kände som tjugoåring efter ett lyckat Pride. Viktiga möten, påverkansarbete och glädje toppat med fest på slutet. Ganska likt Socialchefsdagarna i den bemärkelsen. Dagarna efter kom en känsla av att ingenting kan bli lika intressant och meningsfullt, inga samtal så inspirerande, inga frågor så viktiga. Precis som nu när det är helg efter en fantastisk konferens.
Som vanligt blev det bra på Socialchefsdagarna. Många otroligt inspirerande, innovativa projekt och pågående arbeten. Medarbetare i Vallentuna som skrivit in sig på ett särskilt boende i kommunen under några veckor för att följa brukarnas vardag och på så sätt verkligen förstå. Huddinges föräldrarådgivare som på skolans arena utför sitt sociala arbete med att stödja, fånga upp, motivera, utbilda. Min egen (Lunds) kommuns arbete med att utveckla FoU-struktur nära verksamheten.
Men det är något mer som känns i år.
Jag undrar om det är det faktum att vi alla kommer att vara med och förändra socialtjänsten i grunden inom de närmaste åren. Det förenar och skapar framtidstro – kanske en smula oro. Det är mycket som ska göras. Många vill att socialtjänsten ska göra mer, bättre, närmare, tidigare. Det kan vi, men då måste vi få resurser till det.
Det viktiga brottsförebyggande arbetet hamnade av förklarliga skäl i fokus i år och jag har haft intressanta samtal med många som försöker förstå vad det betyder i en socialtjänstkontext. Vad räknas som brottförebyggande? Vad ska socialtjänsten göra annorlunda? Det är inte helt tydligt. I diskursen kan det vara allt från ökade öppettider på fritidsgårdar med fältare, till specialiserade program och behandlingar.
Men när jag bryter ner det faktiska hantverket i det brottsförebyggande arbetet för socialtjänstens del blir det tydligt för mig att det handlar om socialt arbete. Komponenter i de olika metoderna eller programmen är till exempel kontaktperson, familjebehandling, drogtester eller annan behandling, samtalsmetoder. De bärande ingredienserna stavas struktur, mål och samverkan med andra aktörer. Förutom det behöver medarbetarna kläs på med kompetens om till exempel normbrytande beteende. Precis som alla socialarbetare med olika arbetsuppgifter behöver kompetensutvecklas för just sitt uppdrag,
Se bortom den egna logiken
Det för mig till Johan Quists föreläsning om att vi behöver se bortom den egna logiken och fokusera på helheten.
Där har ledarskapet ett stort ansvar: att se till att det finns strukturer och samarbeten, att vara vägröjare och kompass, rusta våra medarbetare med samverkanskompetens. Sist men inte minst måste vi låta dem som använder våra tjänster vara både medskapare och ge feedback. I slutänden är det bara de som kan bedöma om vi har gjort ett bra jobb eller inte.
Förändringsresan kräver starkt samhällskontrakt
När Socialchefdagarna 2024 drar igång kommer vi alla på något vis att ha påbörjat förändringsresan till en mer förebyggande och tillgänglig socialtjänst.
Och den resan kräver inte bara ny lagstiftning. Den kräver också ett starkt samhällskontrakt: att tilliten till samhällets gemenskap och institutioner är stor, så att medborgarna upplever att dessa vill en väl. Det är på samhällskontraktet vi skapar det förebyggande arbetet vilket i sin tur är beroende av att någon vill ta emot våra sociala tjänster.
Det finns en utmaning i att introducera mer tvång och repressiva åtgärder i sociala tjänster eftersom det skapar målkonflikter som försvårar skiftet till en mer förebyggande socialtjänst. Idag saknar vi svar på hur den konflikten kan överbryggas.
Jag är full av tilltro till vår profession, speciellt efter dagar som Socialchefsdagarna i Karlstad. Det är i professionen vi kommer att få våra svar, i var dags görande. Vill du hämta inspiration och bidra till att vi tillsammans lyckas i skiftet? Kom med i FSS nätverk för första linjens socialtjänst (kontakta mig eller maila info@socialchefer.se om du är intresserad!).
Varma hälsningar Anna Burston, verksamhetschef socialpsykiatri i Lunds kommun och regionansvarig för FSS Skåne
ORDFÖRANDE HAR ORDET 5 SEPTEMBER 2023: Och så kom sommaren tillbaka, trots att det är översvämningar på vissa håll i landet. När jag skrev min förra ordförande har ordet-text satt jag i min genomblöta trädgård och kände mig ”väder-låg”. Men idag är det annorlunda. Här i Karlstad skiner solen från en molnfri himmel och tröjan kan man låta ligga kvar inomhus. SMHI har lovat fint väder hela veckan så nu bär det ut igen i det knähöga gräset för att bringa lite ordning innan den riktiga hösten är här. Inom loppet av 24 timmar hann jag både köra sönder trimmern och få den lagad så jag är redo!
Riksstyrelsen för FSS har precis avslutat två planeringsdagar där vi vridit och vänt på de socialpolitiska frågor som surrar i luften. Vi har förberett planeringen för det kommande året med styrelsen, något som årsmötet får ta ställning till den 28 september. FSS måste alltid prioritera vilka bollar vi ska springa på för att bäst uppfylla föreningens syfte. Då är årsmötets beslut om strategiska fokusområden en bra riktlinje. Inte minst när det gäller de många remisser som behöver besvaras och som är ett viktigt verktyg i vårt påverkansarbete.
På planeringsdagarna fick vi besök av Socialstyrelsen och Malmö universitet. Socialstyrelsen har vi kontinuerlig kontakt med, en pågående dialog där vi båda kan ställa frågor och Socialstyrelsen berättar vad som är nytt på deras ”bord”. Malmö universitet håller på med ett forskningsprojekt som handlar om ”upprätthållandet av funktionalitet inom socialtjänsten i katastrofer och krig”. Det är en fråga som tyvärr kommer att behandlas allt oftare.
FSS hade ett längre pass om våra internationella kontakter och åtaganden. Europas länder (inte bara EU:s medlemsländer) behöver hjälpas åt då vi delar våra mest komplexa utmaningar. Här står frågor kring kompetensförsörjningen framöver högt upp på dagordningen. I flera länder är bristen på medarbetare med rätt kompetens en daglig utmaning.
Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad var självklart också en av de längre punkterna. Nu är det bara några veckor kvar och deltagarantalet är stort. Kom ihåg att du som är föreningsmedlem är välkommen till årsmötet som hålls på torsdag eftermiddag 28 september. Kallelse kommer separat under nästa vecka.
Första linjens socialtjänst är ett av föreningens favoritämnen. Igår hade Anna Burston och jag den andra workshopen för intresserade kommuner i FSS nätverk för första linjens socialtjänst. Det här är ett nätverk enbart för dig som är FSS-medlem. Det är otroligt intressant att höra hur kollegorna ute i landet har tagit sig an frågan. Inspirerande och viktigt för vår framtida socialtjänst.
Vill du också vara med? Antingen är ni redan igång med en första linje, eller funderar mycket på frågan och vill veta mer hur andra har tänkt och gjort. Maila till info@socialchefer.se eller kontakta mig eller Anna Burston direkt.
Jag ser fram mot höstens arbete i och för föreningen!
På FSS nätverksträff för första linjens socialtjänst fick vi den 16 augusti lyssna på inspirerande presentationer från Norrköping och Haninge. Två exempel från kommuner som organiserat en första linjens socialtjänst. Båda kommunerna lyfter fram begreppsdiskussionen i början av omställningsarbetet som central.
Begreppen
Vad betyder begrepp som förebyggande, tidiga insatser och lätt tillgänglig? De förekommer ofta i diskursen om socialtjänstens roll i allt från lagstiftningens förarbeten till gängkriminalitet, och som är otroligt viktiga för varje kommun att borra ner sig i.
Så, vad är innebär då förebyggande och tidigt när vi pratar omställning i socialtjänsten? Vad betyder det för organiseringen av det sociala arbetet? Det finns många olika svar men det finns inte en enhetlig lösning. Dock pekar forskningen på vissa faktorer som behöver säkerställas: samordnat, på rätt plats och i rätt sammanhang.
När socialtjänsten pratar om tidiga insatser är det inte alltid tidigt för den person som söker dem. Det kanske är tidigt genom att alltför stora konsekvenser av en social problematik fortfarande kan undvikas. Men ofta finns redan ett etablerat skadligt bruk, fattigdom eller psykisk ohälsa, när personen väl tar eller får kontakt med oss. Vems definition av tidigt ska gälla här? Individens eller socialtjänstens?
Förebyggande är också komplicerat. Det förebyggande ansvaret för att säkerställa att social problematik inte förvärras eller helt undviks delas av väldigt många instanser. Skolan, hälso- och sjukvården, bostadsbolagen och arbetsmarknaden, familjen och nätverket.
Hur ska socialtjänsten organisera sig för att säkerställa att man arbetar förebyggande? Hur vet man vad en förebyggande socialtjänstinsats egentligen är?
Det är alltför många parametrar som spelar in i en människas liv för att kunna sätta fingret på en viss metod eller ett visst sätt att arbeta. Här menar den mesta av forskningen att metoder är underordnat målgrupp och att organiseringen av det förebyggande arbetet inte bör utgå från en viss metod.
Att vara tillgänglig utan krusiduller
Socialtjänsten kan inte verka på alla arenor och för alla. Men vi kan se till att finnas där när människor behöver oss och då ska det gå fort, enkelt. Jag har fastnat för det här med lätt tillgängligt. Det går att förstå på ett organisatoriskt plan och enkelt att se framför sig vad det skulle kunna innebära.
Att vara lätt tillgänglig kan betyda så många olika konkreta saker. Det kan vara insatser utan behovsprövning så att det går enkelt och smidigt att få en insats så fort man behöver den. Men det kan också vara att socialtjänsten finns där människor finns. I skolan, på vårdcentraler, i bostadsområden, i föreningslivet, i familjen.
Det ska vara enkelt att besöka och få kontakt med socialtjänsten. Inga långa utredningstider eller väntetider, inga egna kontor utan att vara på andras platser. Det lätt tillgängliga kan alltså handla om både plats och organisation. Och det lätt tillgängliga kan skapa förutsättningar för att samverka med andra och befinna sig på rätt plats – allt för att ge en förebyggande effekt.
Kommunen behöver också undersöka var man behöver sätta in sådana lätt tillgängliga insatser och arbeta utifrån platsens betydelse.
Socialtjänsten i Norrköping och Haninge gör sig synliga
I första linjen-verksamheterna i både Norrköping och Haninge jobbar man med ansatsen att vara synlig. Det är en del av att vara lätt tillgänglig. Socialarbetare arbetar på både kvällar och helger, är ute på både stora evenemang och ungdomsgårdar.
Personerna som rekryteras behöver tycka att det är både intressant och spännande att vara ute och möta människor, att vara generalister. För att visa att socialtjänsten i första hand är omsorg och medmänsklighet genom att vara ute och bry sig är också att jobba med varumärket. Att helt enkelt ta tillbaka ägandeskapet av definitionen av det sociala arbetet och sluta bygga bilden av att människor i första hand skulle vara rädda för oss. Det är en myt som inte gynnar någon.
Från reaktivt till proaktivt
Vi väntar på en ny lagstiftning, det har vi gjort i flera år nu. En lagstiftning som tar oss bort från tung myndighetsutövning, som kan fokusera på direkta aktioner och skapa en socialtjänst där reaktiva metoder vänds till proaktiva. En förebyggande socialtjänst som kommer in tidigt i människors liv. Behovet och syftet med en ny lagstiftning kan inte nog betonas. Men vi behöver börja ställa om med eller utan lagstiftning och augustis nätverksträff visar att det går. Men det kommer inte av sig självt, det är svårt med enbart befintliga resurser. Omställningen måsta få kosta. Och för att få full effekt krävs en ny socialtjänstlag.
Anna Burston Verksamhetschef socialpsykiatri i Lunds kommun och regionansvarig för FSS Skåne
Vi hade häromdagen en intressant diskussion utifrån socialtjänstens uppdrag, uppgifter och innehåll i vår projektgrupp för första linjens socialtjänst här i Lund.
Förslagen i den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat krav på lättillgänglighet, förebyggande insatser och att stöd ska kunna ges utan behovsprövning. För att socialtjänstens nya ansats ska få rätt effekt, det vill säga att nå individer i ett tidigt skede, behöver förtroendet för socialtjänsten öka. Det är förknippat med själva socialtjänstens existens.
Lite nedslående i sammanhanget är att kravet på service och tillgänglighet inte är nytt. Det framhålls i propositionen för 1979 års socialtjänstreform: ”Den nya socialtjänsten skall utformas som en servicebetonad samhällstjänst. Socialtjänsten skall vara tjänstvillig, uppmärksam, angelägen att människor kommer och söker hjälp och råd så snart de behöver det och inte för sent. Ingen skall behöva dra sig för att vända sig till socialtjänsten.” (8 Prop. 1979/80:1, Del A s. 135)
Varför har vi på 45 år inte lyckats med målsättningen att vara en tillgänglig serviceinsats som människor inte ska dra sig för att besöka, undrar Anna Burston. Nu startar FSS ett nätverk för första linjens socialtjänst. (Foto: Frozentime)
Redan 1979 ville man alltså inte att någon skulle dra sig för att gå till socialtjänsten. Idag, nästan 45 år senare, tänker jag att citatet lika gärna kunde vara hämtat från den senaste socialtjänstutredningen Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47).
En kollega beskrev det som att ”när man går till primärvården tänker ju ingen att man löper risk att få hjärtat utopererat, men om man går till socialtjänsten för ett enklare dilemma kan man riskera att få barnen omhändertagna dagen efter”. Tyvärr tror jag att den bilden stämmer för alltför många.
Inom hälso- och sjukvården finns sedan länge en invand bild av att primärvården är den instans som tar hand om lättare bekymmer i ett tidigt skede i närområdet. Reformen Nära vård förstärker den bilden ytterligare. Därmed uppfattas inte all hälso- och sjukvård som specialistvård.
Den bilden har inte gemene man av socialtjänsten eftersom vi i alla avseenden uppfattas som en myndighet som kan inskränka väldigt mycket på enskilda individers liv.
Varför har socialtjänsten på 45 år inte lyckats med målsättningen att vara en tillgänglig serviceinsats som människor inte drar sig för att besöka? Trots att många kommuner har en uppsjö av lättillgängliga insatser, allt från budget- och skuldrådgivning till familjecentraler. Frågan har många olika lager. Ligger det något i själva organiseringen?
I andra länder, som Tyskland, är det vanligt att lättillgängliga sociala insatser inte alls tillhandahålls av socialtjänsten utan av frivilligorganisationer eller helt andra organisationer, eventuellt med ekonomiskt stöd. På så sätt är det helt avdramatiserat att uppsöka dessa verksamheter. På Island har man så sent som förra året förlagt mycket av det initiala sociala ansvaret för barn och unga till skolan.
I många kommuner bedrivs ett arbete med social hållbarhet som är frikopplat från socialtjänsten. Frågan kommer att handla om hur vi bäst tillhandahåller alla de sociala tjänster som behövs, för att lagstiftningen ska få full verkan.
Hur socialtjänsten ska lösa frågan om det egna varumärket blir en intressant diskussion kopplat till den nya lagstiftningen som väntas inom ett par år. Vi behöver kritiskt kunna granska oss själva och våga vända och vrida på olika lösningar och alternativ gällande både organisering, innehåll och existens, omvärldsbevaka och ta inspiration från andra länder och varandra.
Jag är hoppfull om att sådana kloka insikter kommer att delas i FSS nätverk för första linjens socialtjänst som drar igång i augusti. Vill du vara med? Hör av dig till mig eller FSS ordförande Monica Persson.
Varma hälsningar
Anna Burston, regionansvarig för FSS Skåne och verksamhetschef socialpsykiatri i Lunds kommun
ORDFÖRANDE HAR ORDET 1 MAJ 2023: I mina trakter är det omväxlande ösregn och snöstorm idag. Passar bra att kura inne vid datorn. Alla förgrodda plantor längtar ut men jag törs inte. Frosten lurar bakom molnen varje kväll och blir det klart – ja då blir det minus.
Minus är det även i socialtjänstens ekonomi, både här och där i vårt avlånga land. Så också i min kommun. Många jobbar med förslag på besparingar och det finns ju ”bara” verksamhet att ta av. Kommunen har inte så många dyrbara tillgångar att avyttra. Men samtidigt som vi drar åt måste vi utveckla. Att få till tidiga insatser är viktigare än någonsin nu när det är tufft i ekonomin över lag.
I mitt förra Ordförande har ordet föreslog jag att FSS skulle starta ett nätverk för de medlemmar i föreningen som vill komma snabbare framåt i vad som skulle kunna bli en reformering av socialtjänsten. Det var inte bara jag som samma dag fick denna lysande idé, utan även min styrelsekollega Anna Burston som arbetar i Lund. Skönt att vi var två, för gensvaret från er medlemmar kom snabbt, och från fler än vi väntade oss.
Många vill komma igång med tänkandet för att längre fram kunna landa i något nytt. Men såklart: den nya socialtjänstlagen är en viktig kugge som skulle kunna ge socialtjänsten möjlighet till insatser utan föregående utredning och biståndsbeslut.
FSS håller som bäst på att knåpa ihop formerna för nätverket och återkommer i närtid till er som har hört av er. Om du också vill vara med kontaktar du mig eller Anna.
Nu stiger spänningen inför Socialchefsdagarna 2023. Idag (2 maj) öppnar vi för anmälan och jag kan lova att det är ett spännande programinnehåll. Förutom föreläsningarna ser jag fram mot kollegialt utbyte och spännande samtal med socialchefer från hela landet.
Jag står redo att ta emot er alla i min hemstad Karlstad. Jag har beställt sol. De spännande samtalen får vi ordna var och en av oss. Välkommen!
ORDFÖRANDE HAR ORDET 11 APRIL 2023: I skrivande stund är det annandag påsk och lugnet har lagt sig efter en stojig påskhelg. Satt ute på trappen en stund och konstaterar att påsken tog med sig våren hit till Värmland. Ljuset gör att man kan börja njuta av fina kvällar. Talgoxen annonserar med sitt ”titt-ut” och tranorna skränar nere på åkern. En underbar tid är här.
Själv känner jag att jag får energin tillbaka. Det kan behövas för som vanligt är det mycket att göra inom socialtjänsten. De flesta har väl börjat fundera på både besparingar och kommande budgetbeslut. Helst vill vi hålla igång det mesta – men är det möjligt?
FSS är glada över att begreppet första linjens socialtjänst har fått egna vingar. För att genomföra det överallt och med kraft kommer en hel del förändringar att behöva göras – och kommunerna behöver extra resurser för att möjliggöra en tidig, öppen och välkomnande socialtjänst.
Vi tänker att det vore dags att starta ett nätverk för de kommuner som redan funderar på och planerar för första linjens socialtjänst, kanske till och med agerar. Vad tycker du om det? Vill du att er kommun ska vara med? Hör i så fall av dig till Anna Burston eller mig.
För att underlätta för enskilda att ta emot socialtjänstens insatser så behöver vi arbeta bra tillsammans med våra vårdgrannar och andra berörda instanser. Vi vet att samordnade insatser fungerar avsevärt bättre än om vi gör insatserna en i taget och från olika håll. Samordning gör också att framstegen för individen går snabbare och därmed också vägen till ett självständigt liv.
Samarbetet gör att vi alla blir starkare och det blir bättre utfall i omsorgen om den enskilde.
FSS riksstyrelse har, som du kanske har sett, varit på studiebesök i Finland. Du kan läsa mer om det här. I övrigt håller vi i styrelsen oss sysselsatta med remissvar på olika statliga utredningar – det kan låta trist med ”statliga utredningar” men det är mycket positivt på gång, särskilt kopplat till omsorgen om barnen.
Att kunna ge barnen det skydd de behöver är socialtjänstens viktigaste uppgift, som jag ser det. Och vi behöver göra en förflyttning: Från ett alltför dominerande utredningsarbete till en mer lättfotad samhällstjänst. Många utredningsenheter har det tufft idag och det blir allt svårare att rekrytera erfarna socionomer till barnavården. Ny lagstiftning och resurser för att ta de första stegen behöver prioriteras.
Snart får kommunerna också ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är en god tanke men en komplex fråga om vi tänker oss att socialtjänsten verkligen ska nå de personer som kanske skyr och flyr socialtjänsten. Inte enkelt – men nödvändigt för en god samhällsutveckling.
Socialchefsdagarna är mötesplatsen för dig som vill vara med och påverka socialpolitiska frågor. Temat för Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad är Förändringskraft tillsammans. Jag hoppas verkligen att du och dina kollegor vill komma!
Varma hälsningar Monica Persson, ordförande FSS
Vi öppnar för anmälningar till Socialchefsdagarna i början av maj. Programmet håller i skrivande stund på att ta form och du hittar all info på socialchefsdagarna.se.
