2023-12-27
Justitiedepartementet
s.remissvar@regeringskansliet.se
s.sf@regeringskansliet.se
carolin.jarlehag@regeringskansliet.se
Diarienummer S2023/02576
Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har på remiss för yttrande fått utredningen Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen (SOU 2023:52). Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 28 december 2023.
Om FSS
FSS är en partipolitiskt obunden förening som företräder cirka 400 socialchefer i landet. Utifrån vår profession och tillgänglig kunskap verkar vi för utveckling av den svenska välfärden.
Utredningen lämnar följande förslag
I september tog äldre- och socialförsäkringsministern emot betänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen. De felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen uppgår till cirka 15–20 miljarder kronor årligen. Drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna har uppskattats vara misstänkta bidragsbrott. Att bekämpa bidragsbrott är en prioriterad fråga för regeringen som nu lämnat betänkandet på remiss.
Att stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet är viktigt eftersom det kostar samhället mångmiljardbelopp årligen. Utredaren föreslår i sitt betänkande bland annat att:
- Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen får ett tydligare ansvar att förebygga brott mot välfärdssystemen
- samverkan om det brottsförebyggande arbetet bör äga rum inom ramen för det befintliga arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen och att Ekonomistyrningsverket (ESV) bör ansvara för samordningen
- konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet på välfärdssystemens område alltid ska beaktas när regler utformas
- vissa beslutande aktörer ska få större möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott kan begås
- kommunerna ska kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket
- ansvaret för att utreda bidragsbrott flyttas över till Ekobrottsmyndigheten
- förslag om att ett system med bidragsspärr införs; den som döms eller meddelas ett strafföreläggande av normalgraden eller grovt bidragsbrott ska samtidigt meddelas en bidragsspärr av allmän domstol eller åklagare
- det inrättas ett gemensamt register över beslutade sanktionsavgifter och att registret administreras av Utbetalningsmyndigheten
- regeringen tillsätter utredningar som på ett samlat sätt ser över befintliga regelverk så att alla beslutande aktörer får likartade förutsättningar och möjligheter att förebygga brott och felaktiga utbetalningar.
FSS ställer sig i stort positiv till utredningens förslag
Sammanfattningsvis ställer sig föreningen bakom lagförslagen då det kan minska felaktiga utbetalningar inom välfärdsområdet som helhet. FSS är dock tveksam till att införa en sanktionsavgift då det kan få en avskräckande effekt och leda till att personer, av oro för att lämna fel uppgifter, avstår från att söka det stöd från välfärdsystemet som de är berättigade till. Utredningen föreslår vidare att det bör införas en modell med bidragsspärr på välfärdssystemens område vilket ger som konsekvens att den enskilde under en tid inte kan få utbetalningar från välfärdssystemet. Enligt förslag från utredningen ska bidragsspärren inte omfatta ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen och bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Det kan resultera i en ökad kostnad för kommunerna. Om det sker behöver detta kompenseras från staten. FSS är också tveksam till förslaget om att ansvaret flyttas till Ekobrottsmyndigheten (EBM) för de bidragsbrott som anmäls till åklagare och anser att bidragsbrotten ska utredas av polisen. En lagändring infördes 2020 då det visade sig att merparten av utredningar av detta slag som inkom till Åklagarmyndigheten ändå vidarebefordras till polismyndigheten.
Föreningen välkomnar utredningens förslag till utvidgad informationsinhämtning för socialnämnderna, då det kommer underlätta arbetet i att göra korrekta utbetalningar från de välfärdssystem som även hanteras av kommunerna.
För Föreningen Sveriges socialchefer
Monica Persson, ordförande
Föreningen Sveriges socialchefer är en partipolitiskt obunden förening som verkar för utveckling av den svenska välfärden. Vi bedriver påverkansarbete inom socialpolitiska frågor och arrangerar den årliga konferensen Socialchefsdagarna.