I FSS yttrande över SOU 2024:39, Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga, skriver vi bland annat att vi inte ställer oss bakom synsättet om att skärpta straff leder till minskad nyrekrytering eller villighet att avsluta en kriminell bana.
FSS har långt innan remisstiden har gått ut skickat in sitt yttrande över betänkandet från Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder. Här är några utdrag från vårt svar:
”Att införa en ordning motsvarande de danska ungdomskriminalitetsnämnderna i Sverige riskerar att både underkänna och underminera socialtjänstens roll och kompetens och allvarligt rasera tilliten till socialtjänsten.”
”FSS anser att den föreslagna ordningen kommer att leda till dubbelreglering och parallella processer i flera led […] särskilt med beaktande av den begränsade effektutvärdering som hittills finns av den danska ordningen och att annan forskning inom området saknas.”
”I den nya socialtjänstlagen framhålls vikten av att de insatser som socialtjänsten ger ska vara byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet. Förslaget saknar vetenskapligt stöd för att det ska ha en brottsförebyggande effekt. Det är orimligt att ny lagstiftning som presenteras på socialtjänstens område, i ljuset av de nya krav som finns i SoL om att de ska vara just kunskapsbaserade, inte är det.”
Läs hela FSS yttrande för att se vilka åtgärder vi föreslår för att socialtjänsten ska kunna arbeta brottsförebyggande.
FSS har i dagarna lämnat sitt remissvar på betänkandet Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5). Här är ett utdrag:
”FSS driver frågan om en första linjens socialtjänst för att sänka trösklarna och göra socialtjänsten mer tillgänglig i syfte att fånga upp problem innan de vuxit sig stora. Genom att komma in och kunna erbjuda rätt stöd i rätt tid minskar vi omfattande insatser.
Genom en ny socialtjänstlag och bättre samordning med regionen i enlighet med intentionerna inom god och nära vård bör fler personer kunna nås av tidiga insatser för att motverka omfattande vård- och behandlingsinsatser och i sista hand av tvångsåtgärder.
Människor behöver i en högre utsträckning själva välja och vilja kontakta socialtjänsten för råd, stöd och behandling. Detta gäller förstås även för regionens verksamheter. Här bör särskilt lyftas möjligheten för självvald inläggning för att förhindra att personer blir så pass försämrade i sitt psykiska tillstånd eller i sitt skadliga bruk och beroende att de behöver vårdas under tvång.”
Blir det verkligen stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende? FSS har besvarat lagrådsremissen Ett fönster av möjligheter och ser positivt på intentionen i förslaget då det synliggör barnets egna behov och tydliggör insatsen skyddat boende. Men det finns vissa osäkerheter som FSS lyfter upp i sitt remissvar.
”Barn bör ha rätt till trygga uppväxtvillkor vilket enligt FSS i första hand inte sker genom förbud som detta utom genom insatser som kan stärka de skyddsfaktorer som motverkar otrygga miljöer och minimera de riskfaktorer som kan bidra till att normbrytande beteende utvecklas.”
Så skriver FSS i vårt yttrande över remissen Vistelseförbud för barn (Ds 2022:12).
”Ett vistelseförbud riskerar att leda till att barnet förhindras att röra sig i sitt närområde och att därmed utestängas från vardagliga trygghetsskapande sammanhang. Förbudet kan då, särskilt vad gäller barn i redan otrygga hemförhållanden, ytterligare komma att förstärka upplevelser av utanförskap. Risk finns därmed för att åtgärden i motsats till syftet, dvs. att utgöra ett skydd, bidrar till att förstärka en bristande känsla av sammanhang samt till att skada tilliten till socialtjänsten och samhället, både hos det enskilda barnet och hos medborgare i de områden där de barn bor som blir föremål för sådana beslut.
Utöver att förslaget om vistelseförbud inte är ändamålsenligt eller proportionerligt delar FSS utredarens slutsats om att förslaget riskerar att bli tandlöst eftersom efterlevnaden är svår att kontrollera samt att överträdelse av förbudet inte innebär några sanktioner.”
FSS har yttrat sig över departementsskrivelsen Ökade möjligheter till användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen, (Ds 2022:4).
”FSS ställer sig positiv till att ett lagstöd införs för att kunna använda digital teknik i verksamheterna. FSS anser dock att den ensidiga inriktning mot äldre som finns i förslaget riskerar skapa ojämlikhet i vad socialtjänsten kan erbjuda. FSS anser att det ska finnas lagstöd i socialtjänstlagen för användning av digital teknik i verksamheterna för alla vuxna.”
Alla yttranden från FSS hittar du i menyn Påverkansarbete/Remisser/Yttranden.