Sammandrag av våra studiebesök i Danmark 2025
FSS riksstyrelse har varit på studiebesök i Köpenhamn under tre intensiva och lärorika dagar. Varför Danmark? Vi har förstått att många av de repressiva lagförslag som nu läggs fram i Sverige och som syftar till att förebygga brott, har hämtat inspiration från Danmark. FSS ser med oro på dessa repressiva lagförslag, som varken är kunskapsbaserade eller går att införa samtidigt som Sverige ska introducera en ny socialtjänstlag baserad på tillit, tidiga insatser och förtroende. Därför ville vi lyssna på olika perspektiv direkt från källan. Hur fungerar det i Danmark?
Liksom förra året kommer vi att bjuda in särskilt intressanta verksamheter som vi stött på under resan till Socialchefsdagarna i höst.
Sök upp oss på Linkedin, där kan du läsa om alla studiebesök och se bilder. Och om du inte har Linkedin kan du läsa ett sammandrag här nedanför.
Har du några frågor, tveka inte att höra av dig till oss på info@socialchefer.se!
Danmarks motsvarighet till SKR
Danmarks motsvarighet till SKR organiserar endast kommunerna.
- I den nya äldrereformen har man med lagstiftning valt att skilja ut målgruppen äldre för att stärka målgruppens inflytande.
- Tillsynen görs mellankommunalt med fokus på lärande och utveckling.
- Ny sundhetslagstiftningen där man utökar med 1500 primärvårdsläkare över tio år för att säkra tillgången i hela landet och närhet till patienten. Delar av det kommunala ansvaret, som korttidsplatser, flyttas till regionerna för att komma tillrätta med gränsdragningsproblem mellan huvudmännen.
Sundhets- och omsorgsförvaltningen
Besök hos Köpenhamns kommun och Sundhets- och omsorgsförvaltningen. Danmark, precis som Sverige, står inför stora demografiska utmaningar. I Köpenhamn satsar de på välfärdsteknologi och nya arbetssätt som stärker både brukare, medarbetare och kvalitet. Vi fick lyssna på exempel kring digital träning och rehabilitering samt ”biologisk” belysning som främjar kroppens naturliga hormonproduktion. Köpenhamns kommun har även inrättat en välfärdsteknologisk akademi. Arbetet styrs av en övergripande strategi för arbete med välfärdsteknologi.
Ungdomskriminalitetsnævnet
2019 inrättades Ungdomskriminalitetsnævnet (UKN) i Danmark, med syfte att förebygga att den hårda kärnan av grov kriminalitet ska stoppas. 4 500 barn har passerat UKN sedan dess.
Deras uppdrag är att säkerställa att den unge som begår en allvarlig grad av kriminella handlingar ska få rätt stöd och hjälp. Nämnden, som består av domare, polis och kommunföreträdare, kan besluta om olika samhällstjänster och förbättringsförlopp. Det är polisen som anmäler till UKN och socialtjänsten har 21 dagar på sig att inkomma med underlag och sedan ska nämnden sammanträda.
Från UKN lyfter man fram snabbheten i besluten som väldigt positivt och att man kan styra kommunernas insatser. UKN kan inte besluta om insatser på skolans eller psykiatrins område.
VIVE
På VIVE, Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd, träffade vi Britt Østergaard Larsen som projektleder en forskningsstudie om ungdomskriminalitetsnämnderna (se ovan om UKN) som kommer att presenteras i april 2025.
I korthet är det svårt att se att reformen har gett någon effekt på barn och ungas fortsatta kriminalitet. Istället ser man att barn upplever reformen som ett straff. Nämnden sammanträder i anslutning till domstolsbyggnaden och själva mötesformen tros påverka barnets bild av att man får en dom. Föräldrar är initialt positiva till den snabba hjälpen men upplever senare i processen att det är svårt att leva upp till kraven.
Det råder nolltolerans mot avvikelser från föreskriften och den som är tillsynsperson följer regelbundet upp de dagliga rutinerna. Barnets vuxenkontakter blir därmed en del av tillsynen vilket påverkar barnets dagliga relationer. Om inte föreskriften fullföljs (den är vanligtvis på ett eller två år) kan den förlängas. Men en positiv utveckling kan inte leda till att stödperioden förkortas.
Systemet med konsekvenser är svår att följa för ett barn då barn och ungas konsekvenstänkande inte är fullt utvecklat. Fokuset på själva systemet med tillsyn och kontroll är en kritik forskningen har då det inte verkar generera mervärde. Istället borde fokus läggas mer på uppföljning av progress och att utveckla fler insatser som hjälper, både i öppenvård och slutenvård.
Socialförvaltningen
På besök hos socialförvaltningen i Köpenhamns kommun träffar vi företrädare för SSP och enheten för kriminalpreventiva insatser.
SSP
Här har man arbetat med SSP i 50 år och har en utarbetad och tydlig struktur för samarbetet som präglas av helhetssyn. SSP påminner om Sveriges SSPF med ett tydligt gemensamt ansvar från skola, socialtjänst och polis. Man har man haft stor nytta av de sekretessbrytande bestämmelserna mellan skola, socialtjänst och polis som infördes 2015.
Kriminalpreventiva insatser
Enheten för kriminalpreventiva insatser vänder sig till personer som vill lämna en kriminell livsstil. Socialarbetare, arbetsförmedlare, hälsocoach och psykologer arbetar tvärprofessionellt. Praktisk guidning, självmedvetenhet och sociala färdigheter står i fokus i mötet med en målgrupp med mångfacetterad problematik, tung kriminell bakgrund och som har svårt att guida sig själva.
Kontakterna och arbetet pågår ofta under väldigt lång tid. Det bygger initialt på frivillighet men väljer man att gå in ställs krav på deltagande. Med relationsskapande och förtroende vill man få till en inre förändringsprocess som håller över tid.
Aktive drenge i Gadepulsen
På studiebesöket som rörde Köpenhamns kommuns brottsförebyggande arbete lyssnade vi på inspirerande Christina Ruben som berättade om den omfattande insatsen Aktive drenge i Gadepulsen.
2016 fanns ett 20-tal pojkar i åldern 6–11 år med många riskfaktorer och utåtagerande beteende i ett utsatt område. Med äldre gängkriminella bröder fanns stor risk att de skulle rekryteras in i gängen. Barnen saknade fasta ramar och deras föräldrar hade låg tillit till det danska samhället. Insatsen inriktade sig på att stärka skola, fritids och hemförhållanden (de tre arenor som bygger motståndskraft mot normbrytande beteende) och pågick mellan 2016 och 2022.
Tolv barn och deras familjer deltog i insatsen. Efter sex års arbete hade alla fullföljt årskurs 9 och de flesta var i utbildning eller arbete. Barnen hade fått större tillit till vuxna, goda sociala färdigheter och föräldrarnas förmågor hade stärkts. Insatsen har varit intensiv, långvarig och getts utan biståndsprövning – en verklig inspiration till möjligheterna vi nu kommer att få i Sverige med nya socialtjänstlagen.
Vår förhoppning är att kunna bjuda in bland andra Christina Ruben till Socialchefsdagarna i höst så att fler får höra om detta arbete.
Hjem til alle
Hjem til alle är en allians med 22 deltagarorganisationer som kommuner, Röda korset och högskola. Alliansen har som mål att stoppa bostadslöshet hos unga. De arbetar bland annat för att sprida modellen housing first och har som fokus att skapa systemförändrande lösningar. 2009 var det 17 kommuner i Danmark som arbetade med modellen, idag runt 30.
Men trots att de sett att housing first är framgångsrikt möts bara runt 8 procent av de hemlösa av modellen. I Danmark försöker staten få kommunerna att arbeta med hemlöshet genom att subventionera platser på härbärge under fyra månader och om de skaffar fram en bostad under dessa månader subventionerar staten kostnaden med 50 procent. Om kommunen är passiv får de bära hela kostnaden för härbärge när fyra månader gått.
På dansk regeringsnivå har de tidigare betraktat hemlöshet som enbart ett socialt problem, på senare år har de insett att det också är ett strukturellt bostadsproblem.
FSS ser att Sverige saknar en nationell strategi och har en del att lära av Danmarks reform som visar att lösningen inte ligger i fler härbärgen utan i ett långsiktigt stöd och tryggt hem från början.