Det blir svårt att sammanfatta de tre fullspäckade dagarna i Ipswich, Suffolk County Council, där vi i Föreningen Sveriges socialchefer styrelse lärt oss om och av engelsk socialtjänst.
Jag slås av att utmaningarna i mångt och mycket är lika och att samverkan mellan huvudmän kan vara svårt även i England. Men när man löser ut saker gemensamt finns så mycket att vinna och vi fick höra om flera verksamheter där man lyckats med det. Jag imponerades av deras möjligheter till informationsdelning och hur de kan samla och analysera data.
Där finns en tydlig yrkesstolthet bland socialarbetare och chefer och en tydlighet i hur man jobbar rakt genom organisationen. Signs of safety är den metod man utgår ifrån oavsett ålder och målgrupp. Man använder också ett varmt och empatiskt språkbruk som är lite mindre byråkratiskt än vårt.
Det var också intressant att höra hur de arbetar med barn som döms för brott och hur de gör allt de kan för att barn inte ska hamna i fängelse. Flera intensiva insatser kan beviljas och riktas mot barnet och barnets miljö.
Vi har fått ett sånt generöst mottagande och haft ett fantastiskt program där vi fått insyn i socialtjänstens alla delar och jag har fått mycket inspiration och idéer att ta med mig hem.
Vi ser fram emot att kunna anordna ett seminarium med tre av ledarna vi träffade i England, på Socialchefsdagarna i höst. Det kan du hålla utkik om på https://socialchefsdagarna.se.
Lina Blombergsson, Anna Burston och Helena Åman i grönskan. FSS styrelse tillsammans med värdarna i Suffolk County Council. Längst ned till vänster Anna Crispe (Divisional Director of Operations at Norfolk and Norwich University Hospitals NHS Foundation Trust) Georgia Chimbani (Director of Adult and Community Services at Suffolk County Council) och Matt Woor (Communications Manager at Suffolk County Council).
Varma hälsningar Lina Blombergsson, FSS vice ordförande
För ett år sedan träffade vi Georgia Chimbani på European Social Services i Malmö. Hon är Director of Social Service i Suffolk County Council. Vi började prata om likheter och olikheter i socialtjänsten mellan våra olika länder och inte minst inspirerades jag av deras kampanj #SupportSocialCare vars syfte är att motverka desinformation mot socialtjänsten genom storytelling.
Nu nästan ett år senare har Georgia Chimbani och hennes fantastiska medarbetare under några dagar haft FSS styrelse på besök i Suffolk County. De har gett oss inspiration, kunskap och nya idéer att ta med oss hem. Och inte bara det – tankar om hur vi kan fortsätta utbytet och vår fina kontakt. Aldrig förr har FSS och Socialchefsdagarnas slogan känts så aktuell: Kraften ligger i mötet ⭐️ The power is in the meeting.
Hälsningar Anna Burston verksamhetschef inom Barn, unga och familjestöd samt projektledare för omställningsarbetet till första linjens socialtjänst i Lunds kommun
Förra veckan var FSS en av huvudpartnerna till European Social Services Conference i Malmö. Välbesökt, välarrangerat och en massa bra samtal under de fyra dagarna som inleddes med Nordic Day.
Kostiantyn Koshelenko är viceminister för välfärdsteknik på Ukrainas socialdepartement. Här tillsammans med Helena Åman, Lena Holmlund, Anders Fredriksson och Anna Burston i FSS monter.
Georgia Chimbani, socialchef i Suffolk County i England, berättade om hur de arbetat intensivt med ett nytt varumärke som betonar det viktiga i socialtjänstens uppdrag: I Care. Syftet är att öka tilliten till socialtjänsten genom att lyfta fram värmen och omsorgen i arbetet, och att locka fler medarbetare till yrket. Det här kommer FSS garanterat att dyka djupare i!
FSS ordförande Monica Persson höll ett uppskattat tal på ESN:s medlemsmöte i början av ESSC. Hon berättade om hatkampanjen mot svenska socialtjänsten, om att FSS varje år besöker andra länders socialtjänst eller tar emot studiebesök och att FSS arbetar för att få fram tidiga insatser på ett för klienten enklare sätt. Hon avslutade med att säga att enda vägen framåt är att vi tar hand om varandra.
På vår studieresas andra eftermiddag gjorde FSS två besök. Först fick FSS styrelse veta mer om den praktikforskning som bedrivits vid Helsingfors social- och hälsocentral och verksamheten för barnskydd. Det är den specialiserade delen som arbetar med att omhänderta barn och som i Finland är särskild från de övriga verksamheter inom socialtjänsten som arbetar med barn och familjer.
Nytt arbetssätt utmaning
Ledaren för verksamheten, Bettina von Kraemer, berättade om den studie som genomförts av implementeringen av ett systemiskt arbetssätt i arbetsgrupperna. Studien visar på den utmaning som det är att ta till sig ett nytt arbetssätt. Särskilt om verksamhetssystemet (Abboti) inte bidrar till att underlätta arbetet. Många av oss som åkte på den här resan hade en föreställning om att Finland hade löst problemet med verksamhetssystem som inte levererar men tyvärr så tog Bettina ur oss den föreställningen.
När det gäller praktiknära forskning såg nu Bettina fram emot uppföljningen av studien. FSS är övertygade om att den här typen av praktikforskning starkt kan bidra till att underlätta implementering av förändringar i en verksamhet då det ger utrymme för reflektion och identifiering av både önskade och oönskade effekter.
Reformen på lokal och praktisk nivå
För att komma till eftermiddagens andra studiebesök gick bussresan fem mil österut till kommunen Borgås social- och hälsocentral i Östra Nylands välfärdsområde.
Där mötte oss social- och hälsodirektör Annika Immonen och utvecklingsdirektör Katja Blomberg. De arbetar som chefer inom det nybildade Östra Nylands välfärdsområde som samlar sju kommuners behov av social- och hälsoinsatser.
Katja Blomberg till vänster och Annika Immonen till höger, från Östra Finlands välfärdsområde. I mitten FSS-representanten Anna Burston från Lunds kommun.
Hur förbereda så stor förändring?
Under tidigare studiebesök hade vi fått ta del av den politiska visionen för reformen med att samla kommunernas social- och hälsovård inom större välfärdsområden. Idag var det dags att få möta denna förändring på lokal och praktisk nivå.
Hur förbereder man chefer och medarbetare på en så stor förändring? Hur tillvaratar man möjligheterna så att det inte bara blir en organisatorisk förändring som inte möter de stora utmaningar som både Finland och Sverige står inför? Vi fick en inblick i den stora förändring som de nu alla arbetar med sedan årsskiftet.
Kommuner med olika ingångsvärden
Östra Finlands välfärdsområde ska få sju kommuner med olika ingångsvärden vad gäller antal invånare, stad/landsbygd, olika service osv att skapa gemensamma utgångspunkter och en gemensam plan framåt. Förutom att dessa olikheter ska överbryggas ska olika organisationer och kulturer inom socialvården och hälsovården mötas.
Annika Immonen tog upp socialvårdens bärande kultur kring helhetssyn och brukaren i fokus kontra sjukvården som mer utgår från diagnoser och patienter. De arbetar redan idag i multiprofessionella team. Men detta kan utvecklas än mer i det uppdraget. Andra möjligheter med välfärdsområdesreformen är att samla specialistvård och andra insatser på ett mer effektivt och tillgängligt sätt ur fler aspekter och att stärka den digitala utvecklingen gemensamt.
Rätt insats på rätt nivå i rätt tid
Social- och hälsodirektören lyfte att ett mål med förändringen handlar om hur de i högre utsträckning kan ge rätt insats på rätt nivå och i rätt tid. Reformen ska möta behovet av en mer tillgänglig och jämlik social- och hälsovård i landet. Det är också en viktig del för att möta utmaningarna kring kompetensförsörjning och ekonomi som finns redan nu och som riskerar att bli allt större.
Andra frågor som togs upp med Katja Blomberg och Annika Immonen var vikten av närhet till forskningen och universiteten för att säkra kompetensförsörjningen gällande både personal och kunskap. Andra strategier kring kompetensförsörjning är att arbeta i team, ofta multiprofessionellt eller tillsammans för att öka kvaliteten gentemot enskilda. Det minskar också sårbarheten och tar tillvara medarbetares utvecklingsinitiativ, vilket skapar engagemang.
75-plussare positiva till digitala tjänster
Utveckling av digitala tjänster var också något som social- och hälsodirektören lyfte som en viktig del inom det nyskapade välfärdsområdet. De hade genomfört en undersökning med personer över 75 år för att fånga deras inställning av digitala tjänster. Åldersgruppen 75 plus verkade i hög grad dela samma positiva inställning till digitala tjänster som Annika Immonen hade. Av de svarande var 80 procent positiva till digitala tjänster. Det banar god väg för den stora utvecklingsresa som Östra Nylands välfärdsområde och Finland befinner sig på.
Kan vi vara lika modiga?
Vi kunde konstatera att Finland genom de 21 välfärdsområdena sedan tolv veckor tillbaka har de strukturella förutsättningarna för att lyckas med det vi i Sverige kallar god och nära vård.
Frågan är om vi kan vara lika modiga och handlingskraftiga för att skapa de strukturella förutsättningarna hos oss? Eller är de ”vita rockarnas dominans” allt för skrämmande och stor? Eller saknas politisk vilja att ändra den rådande strukturen? För många och höga och vassa gärdesgårdar?
Lite mer ”management by perkele” kanske skulle vara på sin plats ibland. Goda exempel på det vet vi nu finns i vårt grannland Finland.
Marie Ivarsson och Jonas Hampus – för FSS i Finland
Marie är biträdande förvaltningschef i Sollentuna och Jonas är sektionschef i Falun (foto: Frozentime)
Finland och Sverige delar samma utmaningar inom äldreomsorgen: demografin, personalbrist, kompetensbrist. I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen över 65 år, i Finland 23,3 procent. Men Finland har osedvanligt mycket landsbygd (95 procent) där en större del av befolkningen bor, varav många äldre.
Arbetet i Finlands social- och hälsoreform med att samla ansvaret för välfärdsverksamheter hos en huvudman – välfärdsområde – har pågått länge. Gemensamma resurser kring de äldre med samma huvudman för hälsocentral och wellbeingcenter ska ge sömlösa insatser till de äldre.
FSS besökte Sauvola i Iittala, som beskrivs just som ett hälsocenter. Eva Lotta Lindskog som är förvaltningschef för stöd, vård och omsorg i Kristinehamn berättar:
– Wellbeingcentret i Iittala är det första i sitt slag i Finland. Där har de samlat mycket under ett tak. Det är inbjudande och inkluderande med ett centralt läge i samhället. Centret riktar sig både till barn och äldre och bjuder in till möten över generationerna på ett naturligt sätt. Här finns restaurang som är öppen för allmänheten, hälsocentral, internetcafé, volontärverksamhet. Det är verkligen en bra plattform för att minska ofrivillig ensamhet för alla åldrar.
– Det var mycket intressant att ta del av ett praktiskt exempel utifrån reformen med 21 välfärdsområden och lyssna på hur de nu samorganiserar verksamheter för att svara mot att befolkningen blir äldre, säger Lenita Granlund som är vård- och omsorgsdirektör i Uppsala kommun.
– Finlands strävan att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande ligger helt i linje med vårt stora arbete i Sverige, God och nära vård.
Målen med reformen i Finland är bland annat att ge bättre tillgång till och mer nåbar service för medborgarna, minska välfärds- och hälsoskillnaderna och hejda kostnadsutvecklingen.
Lenita säger avslutningsvis:
– Det skulle vara mycket intressant att återkomma om några år för att ta del av deras effekter av reformen. Har en huvudman för välfärdsområdet snabbat på arbetet för att nå målen som i många delar liknar Sveriges utmaningar?
Foto Eva Lotta Lindskog: Nina Simonen Foto Lenita Granlund: Frozentime
FSS har varit på en tre dagar lång studieresa till Finland, för att få veta mer om deras stora social- och hälsovårdsreform som till stora delar liknar Nära vård. Skillnaden är dock att den finska omstruktureringen har lett till att allt samlats under en huvudman.
Veronica Rehn-Kivi (i beige kavaj i mitten) är riksdagsledamot och medlem i Social- och hälsovårdsutskottet. Hon berättar här om reformen för FSS riksstyrelse.
Vi har bland annat besökt Social- och hälsovårdsministeriet, FSKC, Helsingfors social- och hälsocentral, familjecentralen Uppsala Talo i Tavastehus och äldreboendet Sauvola i Iittala. Vi har träffat representanter för profession, politik och akademi och är otroligt tacksamma för det varma mottagandet.
Vår ciceron under hela torsdagen, Torbjörn Stoor, är vd för FSKC – Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området. FSKC är en FoU-organisation inom det sociala området. Diplomet, som visar att FSS skänkt pengar till FN:s flyktingorgan, är FSS tackgåva till våra finska kollegor.
Reformen fokuserade på att utveckla offentliga, skattefinansierade tjänster, bland annat
tjänster inom socialvården, som socialhandledning och social rehabilitering
tjänster inom den öppna hälso- och sjukvården (mottagningstjänster vid hälsovårdscentraler och förebyggande rådgivningsbyråtjänster)
sjukhustjänster
mun- och tandvård
psykiatri- och beroendetjänster
barnskydd
funktionsstödservice
boendeservice för äldre
hemvård
Välfärdsområden
Den 1 januari 2023 sjösattes den nya organisation som är resultatet av social- och hälsovårdsreformen. Därmed övergick ansvaret för social- och hälsovården samt räddningsväsendet (ambulans och brandkår) från de 310 kommunerna till 21 nya välfärdsområden.
Det är dock ingen som bor i ett välfärdsområde utan alla har sin hemvist i en kommun, påpekar flera personer vi pratar med. Välfärdsområdena är en teknisk konstruktion med ett fullmäktige, en styrelse och en direktör.
Befolkningspyramiden är ett bekymmer även i Finland.
Finansiering
Genom reformen överförs ansvaret för finansieringen av social- och hälsovården till staten, som hämtar medlen från kommunernas ekonomier. Men välfärdsområdenas verksamhet finansieras delvis också med klientavgifter. Alla medborgare i Finland ska nu kunna få samma kvalitet och samma sorts vård/omvårdnad var man än bor i landet.
Utmaningar
En stor utmaning idag är personalbristen. Socialarbetare, socionomer, läkare och sköterskor – det saknas personal på många ställen. En annan utmaning är att likvärdigheten kan göra att en del kommuner upplever att medborgarnas service försämras mot hur det varit tidigare, eller att små specialiserade insatser i något fall slopats då de inte kunnat erbjudas alla.
Viss oro finns också för hur exempelvis skolan ska kunna finansiera sin verksamhet, när så stor del av kommunernas ekonomi går till välfärdsområdena.
Tvåspråkigheten
I Finland är finska och svenska grundlagsskyddade nationalspråk. Enligt 17 § 2 mom. i grundlagen ”ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.” För att värna tvåspråkigheten (framför allt höja svenskans status) bedrivs specialuppdrag i de åtta tvåspråkiga välfärdsområdena, för att trygga jämlikheten mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen.
Digital presentation av Karin Simola, direktör för tvåspråkig service om specialuppdraget i Egentliga Finlands välfärdsområde.
Effekterna
Det går såklart inte att utläsa några effekter av reformen efter knappt tre månader. Hur lång tid det kommer att ta får vi olika svar på. En regeringsperiod, tror några. En generation, tror andra. Säkert är i alla fall att det vore väldigt intressant att återkomma om fem år och se vart Finlands social- och hälsovård är på väg!
