ORDFÖRANDE HAR ORDET 9 APRIL 2026: Du som följer oss på Linkedin har kanske sett att styrelsen i Föreningen Sveriges socialchefer varit på vår årliga studieresa. Resan gick i år till Amsterdam och fokus blev på samsjuklighet och hemlöshet, precis lagom till diskussionerna här på hemmaplan om hur lagrådsremissen En sammanhållen vård till personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd behöver kompletteras och förtydligas.
Huvuddelen av stödet till målgruppen personer med skadligt bruk, psykisk ohälsa och hemlöshet drivs i Amsterdam av HVO Querido, en stor förening med över 1 800 anställda, som servar hela staden. Genom föreningen är det sociala och medicinska stödet tätt sammankopplat. Det i sig är en fantastisk möjlighet, men föreningen kämpar också med otillräcklig finansiering, en bostadslöshet svår att överblicka och en ständig ström av nya behov. Allt är inte enkelt.
Att civilsamhällesorganisationer driver en så stor och omfattande del av socialtjänstens verksamhet är främmande för de flesta av oss här hemma, och i grunden handlar det om olika syn på vad samhället ska kunna erbjuda.
Demokratin är på tillbakagång i världen. Demokrati och civilsamhällesengagemang hänger tätt ihop och förstärker varandra i en loop. Utan ett aktivt civilsamhälle blir demokratin svagare, och utan demokrati får civilsamhället svårt att fungera. Sverige har en lång tradition av ett starkt föreningsliv. Men vi är inte vana att släppa in civilsamhällets organisationer på välfärdens arena.
Samtidigt saknar många kommuner enkla och moderna vägar för sina egna invånare att engagera sig eller vägar för invånarna att komma i kontakt med varandra och/eller organisera sig. För att stimulera den lokala demokratin kan man tänka att detta skulle kunna vara ett basutbud, som man som invånare kan ta del av.
FSS i Amsterdam.
Flera kommuner i Nederländerna använder digitala tjänster som kopplar samman människor, ett alternativ är Hoplr, som vi fick en grundlig genomgång av på ett av våra besök. Det är ett icke algoritmdrivet socialt nätverk för det närmaste grannskapet och det öppnar upp stora möjligheter till både civilt engagemang och självorganisering.
Att stimulera den lokala demokratin är en viktig kommunal fråga. Socialtjänsten har mycket att vinna på att bidra till utvecklingen eftersom civilsamhällesengagemang bidrar till gemenskap och sammanhållning, vilket i sin tur motverkar till exempel ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa. Tillstånd som ofta ligger i bakgrunden för olika sociala problem.
Den nordiska välfärdsmodellen är fantastisk på många sätt men framåt tror jag att den behöver kompletteras med andra typer av modeller som bygger mer på civilsamhällets engagemang. Forskaren Robert Putnamn har visat att samhällen med starka föreningsliv får bättre fungerande demokrati.
Så: Frågan om att aktivt stimulera civilsamhället i välfärden är alltså inte bara en smart idé för att klara ett välfärdsuppdrag som behöver alla goda krafter som finns, utan rentav en existentiell fråga. Här kan vi fortsätta lära oss av Nederländerna.
Varma hälsningar Anna Burston FSS ordförande
På Socialchefsdagarna 2026 i höst har vi förmånen att få besök av representanter från HVO Querido. De kommer att hålla seminariet How creativity and personal attention benefit both clients and colleagues. Här kan du se hela konferensprogrammet.
Här kan du läsa – i ett långt inlägg – om FSS riksstyrelsens studiebesök i Amsterdam den 25–27 mars 2026. Samma texter finns på Linkedin, där du också kan se bilder.
HVO Querido
Vårt första besök dag 1, är på HVO-Querido , den största ideella organisationen för hemlöshet, skadligt bruk och psykisk ohälsa med mera, som Amsterdam stad har en IOP med.
Välfärdssystemet är organiserat med kommunal socialtjänst och staten som ansvarar för hälso och sjukvården. IOPer och andra överenskommelser med olika organisationer för att bedriva både vård och stöd är vanligt. Rätten till välfärdssystemet bygger på en sjukvårdsförsäkring som alla behöver betala.
Socialarbetarna som arbetar i HVO-Querido har fokus på case management och uppsökande arbete. De arbetar med att stödja och hjälpa personer som väntar på behandling, bostad eller annat stöd – den så kallade ”väntelistan”. Det ligger också i organisationens uppdrag att utbilda genom information och gemensamma case för alla delar i systemet ; bostadsbolag, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhällesorganisationer.
Ordförande för föreningen är Jessica Wesselius , psykiater med lång erfarenhet av det medicinska arbetet. Hon lyfter fram avgörande framgångsfaktorer för arbetet med målgruppen:
– Gemensamma möten och strukturerad samverkan. – Tydlig ansvarsfördelning. – Helhetsperspektiv på individ och familj. – Tydliga ekonomiska incitament för alla parters ansvarstagande.
Givetvis känns allt detta centralt för oss, som står inför att ta oss an samsjuklighetsreformen på hemmaplan.
Jessica beskriver också att den psykiatriska vården behöver bedrivas i människors hem, där människor befinner sig. Själv spenderar hon en hel del tid på cykel för att möta patienterna i den egna kontexten. Helt i linje med nära vård och personcentrering som här stimuleras av den tydliga ekonomiska styrningen.
Självklart finns här också svårigheter i mellanrummen. Men för att formalisera arbetet mellan civilsamhälle, kommuner, staten och sjukförsäkringssystemet när det gäller målgruppen, har en överenskommelse bestående av 10 punkter beslutats. Det blir en guide för alla som arbetar i systemet för att förstå roller och mandat. Något för oss att ta efter?
Hoplr, för hållbara lokala gemenskaper
På Socialchefsdagarna 2025 talade Cormac Russell om vikten av att bygga hållbara gemenskaper på lokal nivå för att människor ska kunna hjälpa varandra att lösa problem och minska ensamhet.
I eftermiddag lyssnade styrelsen på två kommuner, Terneuzen och Molenlanden som erbjuder invånarna en kostnads- och reklamfri app, Hoplr.
Appen är ett sätt att få kontakt med varandra i grannskapet. Invånarna kan låna saker, erbjuda/få hjälp, knyta kontakter med sina grannar och få information om aktiviteter i närområdet.
Det har visat sig att täckningsgraden snabbt blir god och den växer sedan organiskt utifrån invånarnas behov.
Kommunen kan använda appen för att lägga upp information om aktuella händelser på lokal nivå. Det är även möjligt för kommunen att via en dashboard följa sin avkastning på investering (ROI) utifrån olika parametrar.
Det vinnande konceptet är den mycket lokala nivån som bidrar till socialt sammanhang och praktisk nytta för invånarna.
Tack till Peter de Smedt, Jozien Borgmeier, Kirsten Molenlaar och Anita Jakovljevic.
Pantar i Amsterdam
Andra studiebesöksdagen besökte vi Pantar i Amsterdam, en verksamhet som ger arbetsmöjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Här kombineras tydliga krav med individanpassat stöd där resultatet är både socialt hållbart och relevant.
Pantar erbjuder arbete till personer med olika bakgrunder, förutsättningar och erfarenheter. Vissa har skyddad anställning, andra tillsvidareanställning – men det gemensamma är att alla har riktiga jobb med riktig lön.
Produkterna och tjänsterna de utför kommer direkt samhället till nytta. Cykelverstad, parkbänkar i mosaik, möbelsnickeri, renovering av antika lyktor och mycket mer. En lokal på 11000 kvadratmeter med samhällsnyttig och marknadsmässig verksamhet. Inte minst genom att serva, återbruka och på andra sätt bidra till den cirkulära ekonomin. Här får många kompetens för vidare steg mot en reguljär arbetsmarknad.
Det här är social inkludering i praktiken, och det ger oss viktig inspiration inför den kommande svenska lagstiftningen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet.
Under besöket fick vi också möta svenska Helena Ågren, som bott i Amsterdam i 30 år sedan hon kom dit som 17-åring. Helena berättade för oss om sin väg till anställning på Pantar. Helena beskriver hur strukturen, gemenskapen och de tydliga förväntningarna hjälpte henne att ta tillbaka sin egen riktning. ”99 procent av drivkraften måste komma från en själv – men en procent stöd i rätt tid kan förändra allt”, säger hon och fortsätter: ”Jag behövde en riktig chans, inte bara ett bidrag.”
I Amsterdam verkar man ha hittat en modell där erbjudanden och förväntningar balanseras, vilket skapar delaktighet och ägarskap hos individen. Det här behöver vi ha med oss för att balansera krav och delaktighet.
Stort tack till Martijn van t Hek, Geerten Kruis, Clemens P., Kirsten van Duijvenbode och Helena Ågren för värdefull inspiration och insikter.
Socialarbetarnas roll, teambuilding och ledarskap
Sista dagen i Amsterdam inleds med att vi får mer kunskap om HVO-Querido, Amsterdams största hjälporganisation som har ett IOP med kommunen. Axel Rueb, som vi träffade redan i onsdags, berättar:
Organisationen arbetar aktivt med socialarbetarnas roll, teambuilding och ledarskap. Vi fastnade för deras medvetna arbete med socialarbetarnas roller.
Organisationen arbetar med ett profilsystem för socialarbetare: – Varje medarbetare har en grundprofil (t.ex. stödjande, styrande, coachande, kreativ) – Profilen identifieras genom reflektionsfrågor och scenarier.
Grundtanken: – Arbeta i linje med sin personlighet → minskar risk för utmattning – Ökad autenticitet i relationen
Samtidigt kartläggs klientens behov: – Vilken typ av stöd passar bäst just nu? – Exempel: struktur/styrning vs coachning
Därefter sker matchning mellan klient och personal.
Matchningen är dynamisk: – Behov kan förändras över tid – Byte av kontaktperson kan ske utifrån ny fas i processen.
Vi blev så inspirerade av deras arbete att vi bjudit in Axel Rueb till Socialchefsdagarna 2026 för att ni ska få höra mer om detta.
MDHG, brukarstyrd organisation
FSS sista studiebesök i Amsterdam gick till MDHG i Amsterdam – en brukarstyrd organisation som arbetar med stöd till personer som använder droger och personer i hemlöshet. Där berättade föreståndaren Dennis Lahey om bland annat skadereducering och brukarinflytande. Vi mötte också två personer med egen erfarenhet av MDHG:s stöd.
Besöket gav perspektiv på hur ett mer relationsbaserat och lågtröskelbaserat arbetssätt kan komplettera det offentliga systemet. MDHG erbjuder en öppen mötesplats där individens behov och röst står i centrum. Genom att kombinera individuellt stöd med systematisk dialog med myndigheter fungerar de både som stöd för individen och som en viktig länk för att synliggöra brister i systemen.
Deras fokus är att: – arbeta tillitsbaserat och tillgängligt – lyssna på individens egen berättelse och behov – fånga upp systembrister genom vardagsnära arbete – skapa broar mellan människor och myndigheter.
Besöket väcker också frågor i ett svenskt sammanhang, inte minst i ljuset av kommande förändringar där ansvar för beroendevård i större utsträckning förs över till hälso- och sjukvården. Att ansvaret förflyttas behöver i sig inte betyda att människor får mer hjälp. Erfarenheterna från Amsterdam visar att det ofta är i mellanrummen systemen brister, men det kanske är just i mellanrummen som nya lösningar kan växa fram?
Här är två spontana reaktioner efter FSS studieresa till Danmark.
”Jag fastnade särskilt för det sociala arbetet som präglades av stolthet och som kunde påvisa tydliga och goda resultat. Ett arbete som utgår från forskning och som omsatts i konkret socialt arbete. Ett arbete som sker samordnat utifrån en helhetssyn för den som behöver stöd och hjälp. Lätt tillgängligt och i många delar utan biståndsprövning men med tydliga överenskommelser om vad som ska gälla under insatsens genomförande. Och jag tar med mig tillitsformeln hem: Tydlighet x Nyfikenhet x Tålmodighet xTid = Tillit. Det är vad samtliga socialarbetare vi träffade i Köpenhamn tydligt förmedlade i våra dialoger. Tillitsformeln går före krav och kontroll då det sistnämnda inte skapar förutsättningar för ett reellt förändringsarbete.”
Lina Blombergsson, FSS vice ordförande
”Det här (bilden ovan) är det som fastnade direkt i hjärtat under veckans vistelse i Köpenhamn. Tänk att de avsatt resurser i sex år och höll i, höll ut och visade tålamod till processen. Jag hoppas verkligen på ett möte igen, vill höra mer, fördjupa mig mer.”
FSS riksstyrelse har varit på studiebesök i Köpenhamn under tre intensiva och lärorika dagar. Varför Danmark? Vi har förstått att många av de repressiva lagförslag som nu läggs fram i Sverige och som syftar till att förebygga brott, har hämtat inspiration från Danmark. FSS ser med oro på dessa repressiva lagförslag, som varken är kunskapsbaserade eller går att införa samtidigt som Sverige ska introducera en ny socialtjänstlag baserad på tillit, tidiga insatser och förtroende. Därför ville vi lyssna på olika perspektiv direkt från källan. Hur fungerar det i Danmark?
Liksom förra året kommer vi att bjuda in särskilt intressanta verksamheter som vi stött på under resan till Socialchefsdagarna i höst.
Sök upp oss på Linkedin, där kan du läsa om alla studiebesök och se bilder. Och om du inte har Linkedin kan du läsa ett sammandrag här nedanför.
Har du några frågor, tveka inte att höra av dig till oss på info@socialchefer.se!
Danmarks motsvarighet till SKR
Danmarks motsvarighet till SKR organiserar endast kommunerna.
I den nya äldrereformen har man med lagstiftning valt att skilja ut målgruppen äldre för att stärka målgruppens inflytande.
Tillsynen görs mellankommunalt med fokus på lärande och utveckling.
Ny sundhetslagstiftningen där man utökar med 1500 primärvårdsläkare över tio år för att säkra tillgången i hela landet och närhet till patienten. Delar av det kommunala ansvaret, som korttidsplatser, flyttas till regionerna för att komma tillrätta med gränsdragningsproblem mellan huvudmännen.
Sundhets- och omsorgsförvaltningen
Besök hos Köpenhamns kommun och Sundhets- och omsorgsförvaltningen. Danmark, precis som Sverige, står inför stora demografiska utmaningar. I Köpenhamn satsar de på välfärdsteknologi och nya arbetssätt som stärker både brukare, medarbetare och kvalitet. Vi fick lyssna på exempel kring digital träning och rehabilitering samt ”biologisk” belysning som främjar kroppens naturliga hormonproduktion. Köpenhamns kommun har även inrättat en välfärdsteknologisk akademi. Arbetet styrs av en övergripande strategi för arbete med välfärdsteknologi.
Ungdomskriminalitetsnævnet
2019 inrättades Ungdomskriminalitetsnævnet (UKN) i Danmark, med syfte att förebygga att den hårda kärnan av grov kriminalitet ska stoppas. 4 500 barn har passerat UKN sedan dess.
Deras uppdrag är att säkerställa att den unge som begår en allvarlig grad av kriminella handlingar ska få rätt stöd och hjälp. Nämnden, som består av domare, polis och kommunföreträdare, kan besluta om olika samhällstjänster och förbättringsförlopp. Det är polisen som anmäler till UKN och socialtjänsten har 21 dagar på sig att inkomma med underlag och sedan ska nämnden sammanträda.
Från UKN lyfter man fram snabbheten i besluten som väldigt positivt och att man kan styra kommunernas insatser. UKN kan inte besluta om insatser på skolans eller psykiatrins område.
VIVE
På VIVE, Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd, träffade vi Britt Østergaard Larsen som projektleder en forskningsstudie om ungdomskriminalitetsnämnderna (se ovan om UKN) som kommer att presenteras i april 2025.
I korthet är det svårt att se att reformen har gett någon effekt på barn och ungas fortsatta kriminalitet. Istället ser man att barn upplever reformen som ett straff. Nämnden sammanträder i anslutning till domstolsbyggnaden och själva mötesformen tros påverka barnets bild av att man får en dom. Föräldrar är initialt positiva till den snabba hjälpen men upplever senare i processen att det är svårt att leva upp till kraven.
Det råder nolltolerans mot avvikelser från föreskriften och den som är tillsynsperson följer regelbundet upp de dagliga rutinerna. Barnets vuxenkontakter blir därmed en del av tillsynen vilket påverkar barnets dagliga relationer. Om inte föreskriften fullföljs (den är vanligtvis på ett eller två år) kan den förlängas. Men en positiv utveckling kan inte leda till att stödperioden förkortas.
Systemet med konsekvenser är svår att följa för ett barn då barn och ungas konsekvenstänkande inte är fullt utvecklat. Fokuset på själva systemet med tillsyn och kontroll är en kritik forskningen har då det inte verkar generera mervärde. Istället borde fokus läggas mer på uppföljning av progress och att utveckla fler insatser som hjälper, både i öppenvård och slutenvård.
Socialförvaltningen
På besök hos socialförvaltningen i Köpenhamns kommun träffar vi företrädare för SSP och enheten för kriminalpreventiva insatser.
SSP
Här har man arbetat med SSP i 50 år och har en utarbetad och tydlig struktur för samarbetet som präglas av helhetssyn. SSP påminner om Sveriges SSPF med ett tydligt gemensamt ansvar från skola, socialtjänst och polis. Man har man haft stor nytta av de sekretessbrytande bestämmelserna mellan skola, socialtjänst och polis som infördes 2015.
Kriminalpreventiva insatser
Enheten för kriminalpreventiva insatser vänder sig till personer som vill lämna en kriminell livsstil. Socialarbetare, arbetsförmedlare, hälsocoach och psykologer arbetar tvärprofessionellt. Praktisk guidning, självmedvetenhet och sociala färdigheter står i fokus i mötet med en målgrupp med mångfacetterad problematik, tung kriminell bakgrund och som har svårt att guida sig själva.
Kontakterna och arbetet pågår ofta under väldigt lång tid. Det bygger initialt på frivillighet men väljer man att gå in ställs krav på deltagande. Med relationsskapande och förtroende vill man få till en inre förändringsprocess som håller över tid.
Aktive drenge i Gadepulsen
På studiebesöket som rörde Köpenhamns kommuns brottsförebyggande arbete lyssnade vi på inspirerande Christina Ruben som berättade om den omfattande insatsen Aktive drenge i Gadepulsen.
2016 fanns ett 20-tal pojkar i åldern 6–11 år med många riskfaktorer och utåtagerande beteende i ett utsatt område. Med äldre gängkriminella bröder fanns stor risk att de skulle rekryteras in i gängen. Barnen saknade fasta ramar och deras föräldrar hade låg tillit till det danska samhället. Insatsen inriktade sig på att stärka skola, fritids och hemförhållanden (de tre arenor som bygger motståndskraft mot normbrytande beteende) och pågick mellan 2016 och 2022.
Tolv barn och deras familjer deltog i insatsen. Efter sex års arbete hade alla fullföljt årskurs 9 och de flesta var i utbildning eller arbete. Barnen hade fått större tillit till vuxna, goda sociala färdigheter och föräldrarnas förmågor hade stärkts. Insatsen har varit intensiv, långvarig och getts utan biståndsprövning – en verklig inspiration till möjligheterna vi nu kommer att få i Sverige med nya socialtjänstlagen.
Vår förhoppning är att kunna bjuda in bland andra Christina Ruben till Socialchefsdagarna i höst så att fler får höra om detta arbete.
Hjem til alle
Hjem til alle är en allians med 22 deltagarorganisationer som kommuner, Röda korset och högskola. Alliansen har som mål att stoppa bostadslöshet hos unga. De arbetar bland annat för att sprida modellen housing first och har som fokus att skapa systemförändrande lösningar. 2009 var det 17 kommuner i Danmark som arbetade med modellen, idag runt 30.
Men trots att de sett att housing first är framgångsrikt möts bara runt 8 procent av de hemlösa av modellen. I Danmark försöker staten få kommunerna att arbeta med hemlöshet genom att subventionera platser på härbärge under fyra månader och om de skaffar fram en bostad under dessa månader subventionerar staten kostnaden med 50 procent. Om kommunen är passiv får de bära hela kostnaden för härbärge när fyra månader gått.
På dansk regeringsnivå har de tidigare betraktat hemlöshet som enbart ett socialt problem, på senare år har de insett att det också är ett strukturellt bostadsproblem.
FSS ser att Sverige saknar en nationell strategi och har en del att lära av Danmarks reform som visar att lösningen inte ligger i fler härbärgen utan i ett långsiktigt stöd och tryggt hem från början.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 23 MARS 2025: Sent igår kväll kom jag hem efter några riktigt spännande dagars studieresa med FSS riksstyrelse till Köpenhamn. Vi hade valt Danmark med omsorg då vi ville höra deras olika åsikter och insikter kopplat till det som komma skall i Sverige: insatser utan samtycke. Vi hade fått stöd med programmet av svenska ambassaden så det var kanske ingen slump att vi nästan gick i fotspåren efter ett annat svenskt studiebesök från socialdepartementet.
Jag kan se att många följt våra inlägg på Linkedin. Vi gjorde inläggen varje dag så ni kunde följa oss på resan. Väldigt roligt att så många kommenterar och engagerar sig. Frågorna berör oss i socialtjänsten.
Vi började på hög statlig nivå med deras Ungdomskriminalnämnd och slutade med ett besök hos socialtjänsten i ett område med hög kriminalitet och många utsatta barn och unga.
Fastän vi hört samma sak, i alla fall till en del, så har Föreningen Sveriges socialchefer och socialdepartementet kommit till väldigt olika slutsatser om vilka åtgärder som är lämpligast att vidta när en ung person helt eller delvis anammat en kriminell livsstil.
Att tvinga på insatser har FSS aldrig trott varit någon framgång. Ändå är det det som hamnar i fokus. De unga i Danmark som fått tvingande insatser utdömda, ibland så länge som två år, har själva vittnat om att det inte känns som en tidig insats utan ett straff, en dom. Huvuddelen av dem som fattar besluten är domare och jurister.
Insatsen från socialtjänsten i närområdet som inkluderade hela familjen visade på bättre resultat. Det görs en bedömning av vad alla olika personer i familjen behöver stöd i och sen jobbar man tillitsskapande över längre tid med det. Det har gett goda resultat. I detta arbete är det erfarna socialarbetare som föreslår och arbetar med insatsen i familjen.
Att socialtjänsten vet mer om barn och ungas behov i dessa utsatta lägen, än domare och jurister, det var också de forskare vi träffade överens om.
Om dessa förändringar ska gå vägen på ett rimligt sätt i Sverige, måste vi inom socialtjänsten bli tydliga med vad vi kan och vill så att barnen får bästa tänkbara chans att byta till en bättre väg mot ett bra liv. Våra nya möjligheter till tidiga insatser kan vara det som kommer att rädda upp situationen när vi hållit på ett tag.
Det kanske aldrig har varit viktigare att Sveriges socialchefer gör sina röster hörda. Genom FSS kan du vara med och påverka.
Det blir svårt att sammanfatta de tre fullspäckade dagarna i Ipswich, Suffolk County Council, där vi i Föreningen Sveriges socialchefer styrelse lärt oss om och av engelsk socialtjänst.
Jag slås av att utmaningarna i mångt och mycket är lika och att samverkan mellan huvudmän kan vara svårt även i England. Men när man löser ut saker gemensamt finns så mycket att vinna och vi fick höra om flera verksamheter där man lyckats med det. Jag imponerades av deras möjligheter till informationsdelning och hur de kan samla och analysera data.
Där finns en tydlig yrkesstolthet bland socialarbetare och chefer och en tydlighet i hur man jobbar rakt genom organisationen. Signs of safety är den metod man utgår ifrån oavsett ålder och målgrupp. Man använder också ett varmt och empatiskt språkbruk som är lite mindre byråkratiskt än vårt.
Det var också intressant att höra hur de arbetar med barn som döms för brott och hur de gör allt de kan för att barn inte ska hamna i fängelse. Flera intensiva insatser kan beviljas och riktas mot barnet och barnets miljö.
Vi har fått ett sånt generöst mottagande och haft ett fantastiskt program där vi fått insyn i socialtjänstens alla delar och jag har fått mycket inspiration och idéer att ta med mig hem.
Vi ser fram emot att kunna anordna ett seminarium med tre av ledarna vi träffade i England, på Socialchefsdagarna i höst. Det kan du hålla utkik om på https://socialchefsdagarna.se.
Lina Blombergsson, Anna Burston och Helena Åman i grönskan. FSS styrelse tillsammans med värdarna i Suffolk County Council. Längst ned till vänster Anna Crispe (Divisional Director of Operations at Norfolk and Norwich University Hospitals NHS Foundation Trust) Georgia Chimbani (Director of Adult and Community Services at Suffolk County Council) och Matt Woor (Communications Manager at Suffolk County Council).
Varma hälsningar Lina Blombergsson, FSS vice ordförande
