Här är två spontana reaktioner efter FSS studieresa till Danmark.
”Jag fastnade särskilt för det sociala arbetet som präglades av stolthet och som kunde påvisa tydliga och goda resultat. Ett arbete som utgår från forskning och som omsatts i konkret socialt arbete. Ett arbete som sker samordnat utifrån en helhetssyn för den som behöver stöd och hjälp. Lätt tillgängligt och i många delar utan biståndsprövning men med tydliga överenskommelser om vad som ska gälla under insatsens genomförande. Och jag tar med mig tillitsformeln hem: Tydlighet x Nyfikenhet x Tålmodighet xTid = Tillit. Det är vad samtliga socialarbetare vi träffade i Köpenhamn tydligt förmedlade i våra dialoger. Tillitsformeln går före krav och kontroll då det sistnämnda inte skapar förutsättningar för ett reellt förändringsarbete.”
Lina Blombergsson, FSS vice ordförande
”Det här (bilden ovan) är det som fastnade direkt i hjärtat under veckans vistelse i Köpenhamn. Tänk att de avsatt resurser i sex år och höll i, höll ut och visade tålamod till processen. Jag hoppas verkligen på ett möte igen, vill höra mer, fördjupa mig mer.”
FSS riksstyrelse har varit på studiebesök i Köpenhamn under tre intensiva och lärorika dagar. Varför Danmark? Vi har förstått att många av de repressiva lagförslag som nu läggs fram i Sverige och som syftar till att förebygga brott, har hämtat inspiration från Danmark. FSS ser med oro på dessa repressiva lagförslag, som varken är kunskapsbaserade eller går att införa samtidigt som Sverige ska introducera en ny socialtjänstlag baserad på tillit, tidiga insatser och förtroende. Därför ville vi lyssna på olika perspektiv direkt från källan. Hur fungerar det i Danmark?
Liksom förra året kommer vi att bjuda in särskilt intressanta verksamheter som vi stött på under resan till Socialchefsdagarna i höst.
Sök upp oss på Linkedin, där kan du läsa om alla studiebesök och se bilder. Och om du inte har Linkedin kan du läsa ett sammandrag här nedanför.
Har du några frågor, tveka inte att höra av dig till oss på info@socialchefer.se!
Danmarks motsvarighet till SKR
Danmarks motsvarighet till SKR organiserar endast kommunerna.
I den nya äldrereformen har man med lagstiftning valt att skilja ut målgruppen äldre för att stärka målgruppens inflytande.
Tillsynen görs mellankommunalt med fokus på lärande och utveckling.
Ny sundhetslagstiftningen där man utökar med 1500 primärvårdsläkare över tio år för att säkra tillgången i hela landet och närhet till patienten. Delar av det kommunala ansvaret, som korttidsplatser, flyttas till regionerna för att komma tillrätta med gränsdragningsproblem mellan huvudmännen.
Sundhets- och omsorgsförvaltningen
Besök hos Köpenhamns kommun och Sundhets- och omsorgsförvaltningen. Danmark, precis som Sverige, står inför stora demografiska utmaningar. I Köpenhamn satsar de på välfärdsteknologi och nya arbetssätt som stärker både brukare, medarbetare och kvalitet. Vi fick lyssna på exempel kring digital träning och rehabilitering samt ”biologisk” belysning som främjar kroppens naturliga hormonproduktion. Köpenhamns kommun har även inrättat en välfärdsteknologisk akademi. Arbetet styrs av en övergripande strategi för arbete med välfärdsteknologi.
Ungdomskriminalitetsnævnet
2019 inrättades Ungdomskriminalitetsnævnet (UKN) i Danmark, med syfte att förebygga att den hårda kärnan av grov kriminalitet ska stoppas. 4 500 barn har passerat UKN sedan dess.
Deras uppdrag är att säkerställa att den unge som begår en allvarlig grad av kriminella handlingar ska få rätt stöd och hjälp. Nämnden, som består av domare, polis och kommunföreträdare, kan besluta om olika samhällstjänster och förbättringsförlopp. Det är polisen som anmäler till UKN och socialtjänsten har 21 dagar på sig att inkomma med underlag och sedan ska nämnden sammanträda.
Från UKN lyfter man fram snabbheten i besluten som väldigt positivt och att man kan styra kommunernas insatser. UKN kan inte besluta om insatser på skolans eller psykiatrins område.
VIVE
På VIVE, Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd, träffade vi Britt Østergaard Larsen som projektleder en forskningsstudie om ungdomskriminalitetsnämnderna (se ovan om UKN) som kommer att presenteras i april 2025.
I korthet är det svårt att se att reformen har gett någon effekt på barn och ungas fortsatta kriminalitet. Istället ser man att barn upplever reformen som ett straff. Nämnden sammanträder i anslutning till domstolsbyggnaden och själva mötesformen tros påverka barnets bild av att man får en dom. Föräldrar är initialt positiva till den snabba hjälpen men upplever senare i processen att det är svårt att leva upp till kraven.
Det råder nolltolerans mot avvikelser från föreskriften och den som är tillsynsperson följer regelbundet upp de dagliga rutinerna. Barnets vuxenkontakter blir därmed en del av tillsynen vilket påverkar barnets dagliga relationer. Om inte föreskriften fullföljs (den är vanligtvis på ett eller två år) kan den förlängas. Men en positiv utveckling kan inte leda till att stödperioden förkortas.
Systemet med konsekvenser är svår att följa för ett barn då barn och ungas konsekvenstänkande inte är fullt utvecklat. Fokuset på själva systemet med tillsyn och kontroll är en kritik forskningen har då det inte verkar generera mervärde. Istället borde fokus läggas mer på uppföljning av progress och att utveckla fler insatser som hjälper, både i öppenvård och slutenvård.
Socialförvaltningen
På besök hos socialförvaltningen i Köpenhamns kommun träffar vi företrädare för SSP och enheten för kriminalpreventiva insatser.
SSP
Här har man arbetat med SSP i 50 år och har en utarbetad och tydlig struktur för samarbetet som präglas av helhetssyn. SSP påminner om Sveriges SSPF med ett tydligt gemensamt ansvar från skola, socialtjänst och polis. Man har man haft stor nytta av de sekretessbrytande bestämmelserna mellan skola, socialtjänst och polis som infördes 2015.
Kriminalpreventiva insatser
Enheten för kriminalpreventiva insatser vänder sig till personer som vill lämna en kriminell livsstil. Socialarbetare, arbetsförmedlare, hälsocoach och psykologer arbetar tvärprofessionellt. Praktisk guidning, självmedvetenhet och sociala färdigheter står i fokus i mötet med en målgrupp med mångfacetterad problematik, tung kriminell bakgrund och som har svårt att guida sig själva.
Kontakterna och arbetet pågår ofta under väldigt lång tid. Det bygger initialt på frivillighet men väljer man att gå in ställs krav på deltagande. Med relationsskapande och förtroende vill man få till en inre förändringsprocess som håller över tid.
Aktive drenge i Gadepulsen
På studiebesöket som rörde Köpenhamns kommuns brottsförebyggande arbete lyssnade vi på inspirerande Christina Ruben som berättade om den omfattande insatsen Aktive drenge i Gadepulsen.
2016 fanns ett 20-tal pojkar i åldern 6–11 år med många riskfaktorer och utåtagerande beteende i ett utsatt område. Med äldre gängkriminella bröder fanns stor risk att de skulle rekryteras in i gängen. Barnen saknade fasta ramar och deras föräldrar hade låg tillit till det danska samhället. Insatsen inriktade sig på att stärka skola, fritids och hemförhållanden (de tre arenor som bygger motståndskraft mot normbrytande beteende) och pågick mellan 2016 och 2022.
Tolv barn och deras familjer deltog i insatsen. Efter sex års arbete hade alla fullföljt årskurs 9 och de flesta var i utbildning eller arbete. Barnen hade fått större tillit till vuxna, goda sociala färdigheter och föräldrarnas förmågor hade stärkts. Insatsen har varit intensiv, långvarig och getts utan biståndsprövning – en verklig inspiration till möjligheterna vi nu kommer att få i Sverige med nya socialtjänstlagen.
Vår förhoppning är att kunna bjuda in bland andra Christina Ruben till Socialchefsdagarna i höst så att fler får höra om detta arbete.
Hjem til alle
Hjem til alle är en allians med 22 deltagarorganisationer som kommuner, Röda korset och högskola. Alliansen har som mål att stoppa bostadslöshet hos unga. De arbetar bland annat för att sprida modellen housing first och har som fokus att skapa systemförändrande lösningar. 2009 var det 17 kommuner i Danmark som arbetade med modellen, idag runt 30.
Men trots att de sett att housing first är framgångsrikt möts bara runt 8 procent av de hemlösa av modellen. I Danmark försöker staten få kommunerna att arbeta med hemlöshet genom att subventionera platser på härbärge under fyra månader och om de skaffar fram en bostad under dessa månader subventionerar staten kostnaden med 50 procent. Om kommunen är passiv får de bära hela kostnaden för härbärge när fyra månader gått.
På dansk regeringsnivå har de tidigare betraktat hemlöshet som enbart ett socialt problem, på senare år har de insett att det också är ett strukturellt bostadsproblem.
FSS ser att Sverige saknar en nationell strategi och har en del att lära av Danmarks reform som visar att lösningen inte ligger i fler härbärgen utan i ett långsiktigt stöd och tryggt hem från början.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 23 MARS 2025: Sent igår kväll kom jag hem efter några riktigt spännande dagars studieresa med FSS riksstyrelse till Köpenhamn. Vi hade valt Danmark med omsorg då vi ville höra deras olika åsikter och insikter kopplat till det som komma skall i Sverige: insatser utan samtycke. Vi hade fått stöd med programmet av svenska ambassaden så det var kanske ingen slump att vi nästan gick i fotspåren efter ett annat svenskt studiebesök från socialdepartementet.
Jag kan se att många följt våra inlägg på Linkedin. Vi gjorde inläggen varje dag så ni kunde följa oss på resan. Väldigt roligt att så många kommenterar och engagerar sig. Frågorna berör oss i socialtjänsten.
Vi började på hög statlig nivå med deras Ungdomskriminalnämnd och slutade med ett besök hos socialtjänsten i ett område med hög kriminalitet och många utsatta barn och unga.
Fastän vi hört samma sak, i alla fall till en del, så har Föreningen Sveriges socialchefer och socialdepartementet kommit till väldigt olika slutsatser om vilka åtgärder som är lämpligast att vidta när en ung person helt eller delvis anammat en kriminell livsstil.
Att tvinga på insatser har FSS aldrig trott varit någon framgång. Ändå är det det som hamnar i fokus. De unga i Danmark som fått tvingande insatser utdömda, ibland så länge som två år, har själva vittnat om att det inte känns som en tidig insats utan ett straff, en dom. Huvuddelen av dem som fattar besluten är domare och jurister.
Insatsen från socialtjänsten i närområdet som inkluderade hela familjen visade på bättre resultat. Det görs en bedömning av vad alla olika personer i familjen behöver stöd i och sen jobbar man tillitsskapande över längre tid med det. Det har gett goda resultat. I detta arbete är det erfarna socialarbetare som föreslår och arbetar med insatsen i familjen.
Att socialtjänsten vet mer om barn och ungas behov i dessa utsatta lägen, än domare och jurister, det var också de forskare vi träffade överens om.
Om dessa förändringar ska gå vägen på ett rimligt sätt i Sverige, måste vi inom socialtjänsten bli tydliga med vad vi kan och vill så att barnen får bästa tänkbara chans att byta till en bättre väg mot ett bra liv. Våra nya möjligheter till tidiga insatser kan vara det som kommer att rädda upp situationen när vi hållit på ett tag.
Det kanske aldrig har varit viktigare att Sveriges socialchefer gör sina röster hörda. Genom FSS kan du vara med och påverka.
Det blir svårt att sammanfatta de tre fullspäckade dagarna i Ipswich, Suffolk County Council, där vi i Föreningen Sveriges socialchefer styrelse lärt oss om och av engelsk socialtjänst.
Jag slås av att utmaningarna i mångt och mycket är lika och att samverkan mellan huvudmän kan vara svårt även i England. Men när man löser ut saker gemensamt finns så mycket att vinna och vi fick höra om flera verksamheter där man lyckats med det. Jag imponerades av deras möjligheter till informationsdelning och hur de kan samla och analysera data.
Där finns en tydlig yrkesstolthet bland socialarbetare och chefer och en tydlighet i hur man jobbar rakt genom organisationen. Signs of safety är den metod man utgår ifrån oavsett ålder och målgrupp. Man använder också ett varmt och empatiskt språkbruk som är lite mindre byråkratiskt än vårt.
Det var också intressant att höra hur de arbetar med barn som döms för brott och hur de gör allt de kan för att barn inte ska hamna i fängelse. Flera intensiva insatser kan beviljas och riktas mot barnet och barnets miljö.
Vi har fått ett sånt generöst mottagande och haft ett fantastiskt program där vi fått insyn i socialtjänstens alla delar och jag har fått mycket inspiration och idéer att ta med mig hem.
Vi ser fram emot att kunna anordna ett seminarium med tre av ledarna vi träffade i England, på Socialchefsdagarna i höst. Det kan du hålla utkik om på https://socialchefsdagarna.se.
Lina Blombergsson, Anna Burston och Helena Åman i grönskan. FSS styrelse tillsammans med värdarna i Suffolk County Council. Längst ned till vänster Anna Crispe (Divisional Director of Operations at Norfolk and Norwich University Hospitals NHS Foundation Trust) Georgia Chimbani (Director of Adult and Community Services at Suffolk County Council) och Matt Woor (Communications Manager at Suffolk County Council).
Varma hälsningar Lina Blombergsson, FSS vice ordförande
För ett år sedan träffade vi Georgia Chimbani på European Social Services i Malmö. Hon är Director of Social Service i Suffolk County Council. Vi började prata om likheter och olikheter i socialtjänsten mellan våra olika länder och inte minst inspirerades jag av deras kampanj #SupportSocialCare vars syfte är att motverka desinformation mot socialtjänsten genom storytelling.
Nu nästan ett år senare har Georgia Chimbani och hennes fantastiska medarbetare under några dagar haft FSS styrelse på besök i Suffolk County. De har gett oss inspiration, kunskap och nya idéer att ta med oss hem. Och inte bara det – tankar om hur vi kan fortsätta utbytet och vår fina kontakt. Aldrig förr har FSS och Socialchefsdagarnas slogan känts så aktuell: Kraften ligger i mötet ⭐️ The power is in the meeting.
Hälsningar Anna Burston verksamhetschef inom Barn, unga och familjestöd samt projektledare för omställningsarbetet till första linjens socialtjänst i Lunds kommun
Förra veckan var FSS en av huvudpartnerna till European Social Services Conference i Malmö. Välbesökt, välarrangerat och en massa bra samtal under de fyra dagarna som inleddes med Nordic Day.
Kostiantyn Koshelenko är viceminister för välfärdsteknik på Ukrainas socialdepartement. Här tillsammans med Helena Åman, Lena Holmlund, Anders Fredriksson och Anna Burston i FSS monter.
Georgia Chimbani, socialchef i Suffolk County i England, berättade om hur de arbetat intensivt med ett nytt varumärke som betonar det viktiga i socialtjänstens uppdrag: I Care. Syftet är att öka tilliten till socialtjänsten genom att lyfta fram värmen och omsorgen i arbetet, och att locka fler medarbetare till yrket. Det här kommer FSS garanterat att dyka djupare i!
FSS ordförande Monica Persson höll ett uppskattat tal på ESN:s medlemsmöte i början av ESSC. Hon berättade om hatkampanjen mot svenska socialtjänsten, om att FSS varje år besöker andra länders socialtjänst eller tar emot studiebesök och att FSS arbetar för att få fram tidiga insatser på ett för klienten enklare sätt. Hon avslutade med att säga att enda vägen framåt är att vi tar hand om varandra.
