Under hösten 2023 startade FSS ett nätverk för första linjens socialtjänst. Syftet med nätverket är att kunna inspireras och få nya idéer och tankar genom att vi delar med oss av egna exempel på hur socialtjänsten kan ställa om till mer lättillgängliga insatser – en första linjens socialtjänst.
I det inledande skedet deltar ett mindre antal kommuner och kravet är att varje deltagare är medlem i föreningen. Anledningen till detta är att vi ska kunna vara mer fria i utbytet av tankar och konkreta planer som till exempel organisationsförändringar.
På den här sidan kommer alla att kunna läsa översiktligt om vad nätverket fokuserar på.
Intresserad av att delta? Skicka ett mail till info@socialchefer.se alternativt kontakta Anna Burston eller Monica Persson.
Kommande nätverksträffar 2025
22 januari kl 15.00-15.45, Järfälla presentatör
11 mars 15.00-15.45, Karlstad presentatör
8 april kl 15.00-15.45
3 juni kl 15.00-15.45
Mötesinbjudningar skickas ut efter årsskiftet.
Nätverksträff 12 december 2024
Inställd.
Nätverksträff 12 november 2024
Den 12 november presenterade Åsa Östberg från Eslövs kommun deras arbete med Familjenavet, en gemensam samverkansmodell och plattform för barn och ungdomar, samt deras föräldrar. Åsa arbetar som föräldrastödssamordnare och projektledare. Ladda hem beskrivning av Familjenavet.
Nätverksträff 16 oktober 2024
Inga anteckningar från detta möte.
Nätverksträff 26 september 2024
På septembermötet var det fler deltagare uppkopplade än någonsin tidigare. Hörby kommun presenterade sitt arbete med omställningen. Amanda Hesselgard, verksamhetschef funktionsstöd och öppenvård och Victoria Nilsson, enhetschef öppenvård berättade om dialogerna de haft med politiker, om arbetssätt och strategiskt förhållningssätt. Läs deras beskrivning här.
Nätverksträff 22 augusti 2024
Terminens första möte i FSS nätverk för Första linjens socialtjänst hade lagrådsremissen som tema. Vi gick igenom förslagen kortfattat – här kan du ladda hem en sammanställning.
Därefter lämnade vi ordet fritt för diskussion utifrån frågeställningarna:
- Vilka biståndslösa insatser kommer ni att införa och hur ska de följas upp?
- Vilka förväntningar finns på Socialstyrelsen gällande ”bästa möjliga kunskap”?
- Hur ska ni arbeta med planering av insatser?
Nätverksträff 28 maj 2024
Terminens sista möte i FSS nätverk för Första linjens socialtjänst
FSS kommer att fortsätta med nätverksträffarna under hösten i samma omfattning som tidigare: 45 minuter på eftermiddagen ungefär en gång i månaden. Höstens datum hittar du här ovanför.
Lena Söderqvist-Määttä, områdeschef, presenterar Eskilstuna kommuns arbete med förebyggande arbete:
En Mälarstad, nära till Västerås och Stockholm. 107.000 invånare, medelstor stad. Stora etableringar kring logistik, mycket utbyggnad. Nytt campus med Mälardalens universitet.
Har ganska hög arbetslöshet och generellt låg utbildningsnivå. 26 procent bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar vilket påverkar socialtjänsten. Tre utsatta (av polisen benämnda) områden.
Socialtjänsten är uppdelad på tre förvaltningar. Socialförvaltningen, arbetsmarknad och familj och vuxenförvaltningen, samt vård och omsorg. Det utmanar oss i socialtjänsten, berättar Lena, att det är uppdelat på tre håll.
Trygghetsarbetet är högt prioriterat, under 2023 hade Eskilstuna många skjutningar.
Sammanhanget för hur man tagit sig an arbetet kring barn och unga: ”Trygga barn och unga” ett gemensamt styr- och inriktningsdokument, beslutat av kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur och fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen gemensamt. Ett viktigt dokument. Fick 2021 ett rejält resurstillskott för 32 nya tjänster för att jobba förebyggande.
Målen har grund i forskning. Det blir ett viktigt redskap att ha med sig, bra grund i dialogen kring långsiktiga målen ihop med skolan och fritids och hjälper till att behålla långsiktigt fokus, hjälper även politikerna.
Andra viktiga förutsättningar för att jobba tillsammans med varandra och flytta fram positionen för framtidens socialtjänst är att socialtjänsten jobbar med Mötesplatser. Ger medborgare möjlighet att möta samhällets olika delar i en gemensam lokal. Har varit ganska tufft att jobba med detta med otryggheten i samhället. Men fantastiskt för socialtjänsten att kroka arm med andra, man hittar många synergier när man har den typen av platser att verka från, berättar Lena.
Socialförvaltningen är i sin tur uppdelad på tre områden: Förebygg (Lena Söderqvist-Määttä), Utredning barn/familj, Utredning vuxen.
Mottagningsenheten ger samlad admin och service för hela förvaltningen. Blir navet. Har vuxit ganska mycket. Man hanterar inflödet, möter upp människor snabbt på de områden som behövs. Brukarfokus, de ska inte behöva byta handläggare. En stor del är ett Stoppcenter med barnahus. Man kan komma in som våldsutsatt, våldsutövare eller barn. En viktig länk i arbetet som görs i första linjen.
Förebyggande enheter, två stycken. Förebyggande socialsekreterare och familjevägledare. Enbart utåtriktat arbete. De är stor del av ingången till vår förvaltning. Familjevägledare deltar i bl.a. barnhälsovårdens föräldragrupper, har föräldrastödsgrupper, viktigt förebyggande arbete för barnen, inte bara de minsta utan genom områdesnätverk som samverkar med föreningar/trossamfund osv når de äldre barn också.
Förebyggande socialsekreterare har ”förebyggande” inskrivet i sin tjänst. Och den myndighetsbedömning som görs är inte så djupgående, man bedriver inga egna utredningar. eD finns ute på skolorna i mycket högre grad än tidigare tack vare de extra resurserna. Finns på hela grundskolan och gymnasiet. Har dropin till elevhälsoteam. I Eskilstuna kallas man inte ”fältare” utan uppsökandeteam.
Vill lägga ännu mer fokus på konflikthantering i skolan, gottgörelsesamtal för att utveckla den brottsförebyggande delen. Ska också ha ”soc hos polis”.
Utgångspunkter för första och andra linjens socialtjänst = verksamhetsutveckling
Möta tidigt, förenkla, rättssäkert och egenkraft är nyckelord. För att bestämma hur de ska ta sig an första linjen jobbar de med transformationskartor, förändringskartor. Inte bara målsättningar årligen, utan ”var vi vill vara 2027”, till exempel. Verksamheten tycker att det har varit bra att jobba utifrån en transformation och ta sikte på 2027. Vilka steg kan vi ta, vilka aktiviteter behöver vi göra i år, vad kan göras nästa år och nästnästa? Inte bara hamna i aktiviteter som ska bockas av, utan ta steg för steg i en förändringsprocess på riktigt.
Fokus ligger inte på organisationen eller vem som ska jobba med vad. Fokus ligger istället på ett förändrat arbetssätt, vad varje verksamhet ska bidra med in i första linjen, vad kan den enskilde få. Svårt att jobba med proaktiv socialtjänst om man måste ha alla svar i förväg. Ett gäng medarbetare är otåligare och vill ha det uppritat tydligt vad som ingår i första linjen. Processledarna försöker hålla tillbaka och fortsätta processa om vad första linjen innebär och hur den ska formas.
Invånarna ska få snabb hjälp och stöd från socialtjänsten. Budskapet är ”Hej du har kommit rätt!”. De vill inte att personen ska hamna i hänvisningsträsket och bara slussas runt till många personer. Det finns alltid något man kan bidra med om så bara ett gott bemötande, säger Lena, det går att göra något även om det inte är i enlighet med mitt exakta uppdrag. De fyller t.ex. på kunskaper till familjevägledarna så de kan hjälpa med mer stöd innan ärendet går vidare i organisationen.
Lena berättar också om att de kommit igång med förankringsdialoger och medarbetarnas ”tänk” med en arbetsgrupp som har haft stor förankring. Starten var för ett och ett halvt år sedan, cirka 30 personer. Har haft förvaltningsdagar med alla medarbetare.
Vad är det i mitt arbetssätt som behöver förändras? ”Genom att…” ”vi samarbetar externt tillsammans kring den enskilde” osv. Vara med och bidra till att göra på annat sätt.
Vad skulle vår nämnd behöva fatta beslut om? Vad ska bli service som idag är på bistånd? Kan man utvidga de insatser som vi redan idag har på service?
Lenas medskick angående styrning och ledarskap är: Jobba så mycket det går med att utforska, prova, minska på rutinarbetet genom att göra på nya sätt. Ha ett tillåtande klimat. Stå ut med att organisationen är i otakt! Några är före och några är efter.
Nätverksträff 23 april 2024
Två presentationer idag: Stockholms stad och Klippans kommun.
Lina Blombergsson är avdelningschef på Avdelningen för strategi och utveckling, Socialförvaltningen, Stockholms stad. Hon berättar om Stockholms stads planering för omställningsarbetet.
Elva stadsdelar, som alla är stora: Den minsta har 37.000 invånare, den största har 150.000. Det är utmanande att erbjuda en likvärdig socialtjänst.
Omställningsarbetets styrning sker genom en strategisk styrgrupp för God och nära vård och omsorg samt Framtidens socialtjänst.
Styrning: strategisk styrgrupp för God och nära vård och omsorg och Framtidens socialtjänst. De två gigantiska införandena hålls samlade. På den operativa styrgruppsnivån är införandena uppdelade. Därunder finns Nätverk med lokala förändringsledare samt Delprojektgrupper.
Nu jobbar Stockholms stad med att ta fram delmål för att göra förflyttningen. De ska preciseras under hösten. Hela arbetsplanen för omställningsarbetet sträcker sig till och med 2028 – då finns förhoppningsvis en stabil struktur som rullar på av sig själv och projektorganisationen kan avvecklas.
Anne Sögaard, myndighetschef i Klippans kommun som har omkring 18.000 invånare. Hon beskriver omställningsplanen för Klippans kommun, eller egentligen omställningsplanen för nordvästra Skåne som är elva kommuner, varav Helsingborg och Landskrona går lite grann i egna spår men alltid är med på regionträffar.
Tog mycket inspiration från Lunds arbete, drog igång hösten 2023. Anne beskriver omställningsplanen som beskriver nuläge, vägen framåt för hela socialförvaltningens område. Verksamhetsutvecklare eller motsvarande i respektive kommun är i full färd att författa sina punkter i planen – här delar man också mycket på innehållet. Har träffar i workshopsformat för att stötta och dela idéer. Förhoppningen är en likvärdig socialtjänst och en tydligare känsla av att hjälpas åt, ska även se hur de kan samverka mer över kommungränserna.
Omställningsplanen kommer att ha en gemensam inledning för alla kommuner:
- Inledning och syfte med fokus på framtidens socialtjänst,
- Fördjupning av lagförslaget
- Förändringar i angränsande lagstiftning
- Diskussion/definition av vad tidiga, förebyggande insatser innebär
Därefter kommunspecifika texter. Klippan kommer att ha en ny stor träff till hösten där de samlar alla för vidare diskussioner och avstämning av nuläget och hur de ska jobba kommunövergripande.
Nästa nätverksträff är den 28 maj kl. 15. Då kommer Lena Määttä att berätta om Eskilstuna kommun och vi bestämmer datum för höstens träffar.
Nätverksträff 24 januari 2024
Anna Burston hälsar gamla och nya nätverksmedlemmar välkomna. Därefter tar Akram Heidari vid. Hon är verksamhetschef för IFO i Härnösands kommun. Härnösand med sina 24.680 invånare är en mellanstor kommun där missbruksvården och anvisningar tar stora delar av socialtjänstens resurser.
Akram berättar att de nu försöker starta mycket förebyggande arbete för barn och unga. Frivilliga och anonyma råd- och stödsamtal, föräldrastödsgrupper, öppna förskolan. Eftersom Härnösand är en relativt liten kommun blir det lättare att fånga upp barn i risksituationer. Medarbetarna har jobbat i många år och känner/känner till de flesta. De har öppenvård även till vuxna, bland annat råd- och stödsamtal som är frivilliga och anonyma precis som för barn/unga.
Akram Heidari återkommer flera gånger till hur viktigt det är att samverka med andra kommuner inom regionen, så att alla inte behöver ha/kunna allt. Det vore också intressant att samverka med andra, längre bort i landet.
Efter Akrams presentation blev det en intressant dialog om hur socialtjänsten/kommunen kan verka för att byta fokus internt och påverka medborgarnas attityd och tillit till socialtjänsten. En del samarbetar med gott resultat med civilsamhället, som kan hjälpa till att nå föräldrar som behöver stöd i tid. I viss mån även näringslivet. Skola, hälso- och sjukvård och andra samhällsaktörer är viktiga ambassadörer för socialtjänsten.
Det blev också en dialog om hur man gör utredningar. Anna Burston sammanfattade med att även om det här kallas FSS nätverk för första linjens socialtjänst är det minst lika viktigt att diskutera andra linjens socialtjänst. Hur blir vi mer snabbfotade i en del av myndighetsarbetet för att kunna lägga ännu mer resurser på personerna med de allra mest komplexa behoven?
Nätverksträff 20 december 2023
Inställt
Nätverksträff 28 november 2023
Anna Fritzheimer är verksamhetschef för IFO och funktionsstöd i Gislaveds kommun sedan ett drygt år. Ligger i Småland, en bruksort med närmare 30.000 invånare.
För att nå många behövs större förtroende och kunskap om socialtjänsten. Gislaved har tillsammans med ABF informerat boende (föräldrar, mestadels mammor) i området Trasten om vad socialtjänsten kan hjälpa till med, men också om samverkan med skolan, orosanmälningar, LVU. Det blev tydligt hur oroliga föräldrarna är för sin föräldraroll och sitt mandat, och vilken okunskap det finns om socialtjänsten. Efter infomötena märks att fler vågar ta kontakt med socialtjänsten.
Gislaved har jobbat med ökad kommunikation i stort. Skriver mycket i sina egna kanaler, skapar välkomnande reception, m.m. Vill visa att de inte är torra myndighetspersoner bakom grå väggar.
Håller nu på med stor förändring för att tydliggöra det förebyggande arbetet. För att få mer klienttid (inte direkt kopplat till första linjen) gör Gislaved en processkartläggning. Läggs resurserna på rätt ställen, var finns flaskhalsarna och dubbelarbetet?
Nätverksträff 8 november 2023
Dag Wallströmer, socialchef i Vingåker, håller i dagens presentation. Vingåker är en liten sörmländsk kommun med cirka 8.900 invånare. Socioekonomiskt utsatt. Man ska fokusera myndighetsutövningen till den verksamhet där den gör skillnad, säger Dag. Man behöver inte vara rädd för att folk ska överutnyttja resurser om de inte behöver dem.
Han nämner Finlands system, där det finns en tydlig uppdelning: den öppna socialtjänsten och den myndighetsutövande delen.
Vingåkers familjecentral var en av länets första. Tittar nu på om familjecentralerna kan utökas från maxålder 6 år till 18 år. Socialtjänsten har börjat göra gemensamma hembesök tillsammans med BVC, hos alla nyblivna föräldrar. Gör orosbesök hos föräldrar tillsammans med kommunpolisen. Har föräldrautbildningar på sex olika språk, visade sig vara bra under desinformationskampanjen. Vingåker är ganska ensamma om att ha kontaktgrupper – skolpedagoger tog kontakt med socialtjänsten för att jobba med vissa barn i grupp. Testerna har fallit väl ut och de har nu tre sådana grupper igång med 6–8 barn i varje. Ett gott betyg är att barn själva frågar om de får vara med, för att de har en kompis som är med. Dock förutsätter deltagande i grupperna biståndsbeslut.
Nätverksträff 11 oktober 2023
Monica Persson hälsade alla välkomna med att upprepa att första linjen-nätverket är ett forum enbart för inbjudna FSS-medlemmar. Ett forum med högt i tak där man ska känna sig fri att prata öppet om både stora och små frågor som dyker upp i omställningsarbetet.
Idag berättar Anna Burston om hur Lund har gått tillväga. Lunds tätort har 95.280 invånare, kommunen har 127.376 invånare. Akademisk, välmående kommun med god socioekonomisk struktur men för den skull inte utan sociala problem.
I våras 2023 startade Lund, med Anna som projektledare, en förstudie som de kallade första linjen för att titta på hur kommunen kan förbereda sig för nya socialtjänstlagen vad gäller förebyggande arbete. Under processens gång har det blivit tydligt att det inte alls enbart handlar om första linjen och förebyggande, utan hela omställningen till nya socialtjänstlagen.
Mål och syfte med omställningen – som Lund delar med hela landet – är att fler ska kunna hantera sin sociala situation med fler biståndslösa insatser. Göra socialtjänsten tydligare och tillgängligare.
De har gjort en kunskapsöversikt över vad som är beforskat inom olika områden, en omvärldsbevakning, nulägesanalys, analys av inflödet och föreslagit hur arbetet ska gå framåt i form av projekt och piloter. Anna berättar att de i projektet ska jobba med socialtjänstens varumärke både externt och internt.
Första och andra linjens socialtjänst är kommunicerande kärl, utvecklingsarbetet måste gå parallellt. Utmaningarna är samverkan, komplex problematik, stöd/skydd. Projektgruppen ska kompletteras med medarbetare och representanter från intresseföreningar. De ska hålla fokusgrupper om varumärket och under nästa år ha ledarforum för förvaltningens chefer.
Nätverksträff 21 september 2023
Huddinge kommun har cirka 114.000 invånare och är därmed en av Sveriges 15 största. Elisabeth Axelsson som är sektionschef för Huddinges socialförvaltning presenterade det pågående omställningsarbetet inom individ- och familjeomsorgens förebyggande arbete, utredningar och insatser.
Hon berättade också om Huddinges målbilder på tre års sikt. Utåt för invånare, till exempel att fler ska ta del av förebyggande insatser, att färre individer och familjer ska utredas och att fler ska få en insats tidigt under en utredning. Inåt för medarbetare, till exempel kunskapsbaserad stödinsats istället för utredning, fler medarbetare som jobbar med tidiga insatser, familjeorienterade metoder samt fördjupade utredningar vid komplexa behov.
Nätverksträff 4 september 2023
FSS ordförande Monica Persson och FSS region Skånes ordförande Anna Burston ledde den andra träffen i FSS nätverk för första linjens socialtjänst. ”Vi får hoppas att den nya socialtjänstlagen ger oss de förutsättningar vi behöver för första linjen, och att det blir fokus på vad människorna som vi möter behöver”, sa Monica.
Under detta kortare möte (nätverksträffarna kommer att hållas på 45 minuter framöver) presenterade Härryda kommun sin utveckling för att verksamhetsområdet Barn och familj skulle arbeta mer förebyggande, mer tillgängligt och med stärkt barnperspektiv. Intressant att få höra hur tankarna går i en relativt liten kommun – Härryda kommun har cirka 38.000 invånare.
Nästa uppkoppling i nätverket blir 21 september kl. 15.00–15.45. Väl mött!
Nätverksträff 16 augusti 2023
På FSS inledande nätverksträff för första linjens socialtjänst fick vi lyssna på inspirerande presentationer från Norrköping och Haninge. Två exempel från kommuner som organiserat en första linjens socialtjänst. Båda kommunerna lyfter fram begreppsdiskussionen i början av omställningsarbetet som central. Vad betyder begrepp som förebyggande, tidiga insatser och lätt tillgänglig? Det här är begrepp som ofta förekommer i diskursen om socialtjänstens roll i allt från lagstiftningens förarbeten till gängkriminalitet, och som är otroligt viktiga för varje kommun att borra ner sig i.
Så, vad är innebär då förebyggande och tidigt när vi pratar omställning i socialtjänsten? Vad betyder det för organiseringen av det sociala arbetet? Det finns många olika svar men det finns inte en enhetlig lösning. Dock pekar forskningen på vissa faktorer som behöver säkerställas: samordnat, på rätt plats och i rätt sammanhang.
I första linjen-verksamheterna i både Norrköping och Haninge jobbar man med ansatsen att vara synlig. Det är en del av att vara lätt tillgänglig. Socialarbetare arbetar på både kvällar och helger, är ute på både stora evenemang och ungdomsgårdar. Personerna som rekryteras behöver tycka att det är både intressant och spännande att vara ute och möta människor, att vara generalister. För att visa att socialtjänsten i första hand är omsorg och medmänsklighet genom att vara ute och bry sig är också att jobba med varumärket. Att helt enkelt ta tillbaka ägandeskapet av definitionen av det sociala arbetet och sluta bygga bilden av att människor i första hand skulle vara rädda för oss. Det är en myt som inte gynnar någon.
Nästa uppkoppling i nätverket har vi den 4 september kl. 16.30–17.15.
Du kan läsa fler tankar om första linjen och begreppen förebyggande, tidiga insatser och lätt tillgänglig i Anna Burstons blogginlägg.