I veckan hade vi Förvaltningsdag i Socialförvaltningen i Lund. För den oinvigde kan det säkert låta urtorrt och byråkratiskt. En dag full med gråa paragrafer och regler? Långt ifrån.
Dagens tema var hur en tillitsbaserad organisation hänger ihop med att styra mot en socialtjänst där professionens kunskap, medborgarfokus och tillgänglighet är centrala delar. Vi pratade om tillitsbegreppets sju principer och vad de betyder för oss (länk till principerna längst ned).
Malmö stad gästade oss och berättade hur tillit för dem betyder att låta organiseringen utgå ifrån att göra det enkelt att möta och nå socialtjänsten: Att finnas där människor finns, att komma ut från kontoret och att vara med och skapa samhället vi vill leva i. Hur människor i utsatta områden har tappat tilliten till samhället när institutioner som ska stå för den, inte finns närvarande. Hur man genom att kroka arm med civilsamhälle och andra aktörer som har förtroendekapital, kan vara med och bygga upp tilliten igen. Och genom att göra det, agera som tillitsbärare för hela den offentliga sektorn – vars främsta uppgift ju är att göra det enkelt, tryggt och bra för oss att leva tillsammans.
Att som socialarbetare vara tillitsbärare är kanske en av våra främsta uppgifter, när många vi möter har helt andra erfarenheter.
Bra känsla men orosmolnen hopar sig
Jag är fylld av en varm, bra känsla. Ändå hopar sig orosmolnen. För samtidigt som socialtjänsten i många kommuner på olika sätt förbereder och väntar på en ny socialtjänstlag som också bottnar i tillitsdelegationens principer, bereds förslag som går i motsatt riktning.
Jag kan läsa att regeringen vill reformera socialtjänsten vilket är välkommet. I samma stycken läser jag om mer mellantvång, utökat användande av LVU och sociala insatsstyrkor som en ny del av socialtjänstens uppdrag – i hopp om att komma till rätta med ungdomsbrottslighet och nyrekrytering till gängkriminaliteten.
Jag tänker på utredningen Ett fönster av möjligheter som i grunden har en bra utgångspunkt. I perspektivet av den reformering av socialtjänsten som FSS förordar – en första linjens socialtjänst där mindre byråkrati är centralt – blir utredningen dock i många delar motsägelsefull.
Den fick i uppdrag att föreslå ett antal åtgärder som stärker skydd till barn som vistas på skyddat boende. Att tillståndspliktiga boenden är bra. Men vad man har kommit fram till i några av de övriga förslagen skulle tynga ner socialtjänstens barn- och ungdomsvård med avsevärt mer administration än idag. En ny typ av tvångslag är ett av förslagen. All denna administration kulle kräva avsevärt fler medarbetare – i en verksamhet som redan har stora bekymmer med kompetensförsörjning.
Ska socialtjänsten användas som ett hot?
Jag vädrar en önskan om att använda socialtjänstens myndighetsutövning som en del i att hota eller förmå människor att ändra sitt beteende. Att vårt tillitsbärande uppdrag är en viktig pusselbit för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng och ungdomsbrottslighet är många eniga om. Men knappast genom mer tvång och kontroll. Jag funderar på vilka tillitsbärande socialarbetare som i framtiden kommer att vilja jobba i vår myndighet om det är där fokus ska ligga, snarare än på att skapa förtroende hos människor.
Framgångsrecept för högt förtroende
Tillitsdelegationen lyfte bland annat fram helhetssyn, medborgarfokus, tillit och kunskap som en del av framgångsreceptet för att skapa starka offentliga välfärdsorganisationer som har högt förtroende hos medborgarna.
Ska vi bygga på tillit kan vi inte samtidigt införa fler tvångslagar inom vår myndighet. Och ska vi arbeta mer förebyggande och uppsökande med tidiga insatser kan vi inte i andra änden tyngas av alltför mycket byråkrati.
Från lösningsfokus till lyssningsfokus
När de olika förslagen nu bereds och skickas ut på remiss hoppas jag att man går från lösningsfokus till lyssningsfokus. De som fattar besluten i slutändan måste lyssna på professionen och ta till sig forskning om vad som fungerar. De måste samtala med civilsamhälle och med oss som arbetar med socialtjänst varje dag.
Tillit tar lång tid att bygga upp, och när den fungerar är den en fantastisk förebyggande ingrediens i ett starkt och uthålligt samhälle. Tillit kan raseras på några sekunder, det räcker med en enda dålig erfarenhet.
Vi måste slå vakt om det tillitsbärande uppdraget. Om socialtjänstens varumärke skulle riskera att ytterligare förknippas med tvång, kontroll och en massiv byråkrati vore det i helt motsatt riktning till en tillitsbärande första linjens socialtjänst. Den viktiga pusselbit som socialtjänsten skulle kunna utgöra för motverka olika samhällsproblem skulle riskera att gå förlorad.
Anna Burston, verksamhetschef socialpsykiatri, Lunds kommun (foto: Frozentime)
”Barn bör ha rätt till trygga uppväxtvillkor vilket enligt FSS i första hand inte sker genom förbud som detta utom genom insatser som kan stärka de skyddsfaktorer som motverkar otrygga miljöer och minimera de riskfaktorer som kan bidra till att normbrytande beteende utvecklas.”
Så skriver FSS i vårt yttrande över remissen Vistelseförbud för barn (Ds 2022:12).
”Ett vistelseförbud riskerar att leda till att barnet förhindras att röra sig i sitt närområde och att därmed utestängas från vardagliga trygghetsskapande sammanhang. Förbudet kan då, särskilt vad gäller barn i redan otrygga hemförhållanden, ytterligare komma att förstärka upplevelser av utanförskap. Risk finns därmed för att åtgärden i motsats till syftet, dvs. att utgöra ett skydd, bidrar till att förstärka en bristande känsla av sammanhang samt till att skada tilliten till socialtjänsten och samhället, både hos det enskilda barnet och hos medborgare i de områden där de barn bor som blir föremål för sådana beslut.
Utöver att förslaget om vistelseförbud inte är ändamålsenligt eller proportionerligt delar FSS utredarens slutsats om att förslaget riskerar att bli tandlöst eftersom efterlevnaden är svår att kontrollera samt att överträdelse av förbudet inte innebär några sanktioner.”
I Visions seminarium ”Vem ska stoppa rekryteringen i gängen i tid?” betonade FSS vice ordförande Lina Blombergsson (längst till höger i bild) vikten av att reformera socialtjänsten till en mer tillgänglig och relevant första linjens socialtjänst:
– Vi skulle behöva hitta ett sätt där vi har en första linjens socialtjänst: flytta ut socialtjänsten, vara lokala, relevanta och tillgängliga där barn, unga och vuxna finns, så att vi kan ge stöd tidigt.
– Sen måste vi också ha en andra linjens socialtjänst där vi möter upp det Lena Nitz pratar om, där man håller i och håller ut, där man har tvångsvården och där vi jobbar intensivt med beprövade modeller. Jag tror vi måste skikta socialtjänsten och jämföra den lite med vårdcentraltillgänglig och specialistvård.
I samma panel som Lina deltog också Polisförbundets Lena Nitz (till vänster) och skoldebattören Linnea Lindquist (@rektor_linnea i mitten).
I den efterföljande politikerpanelen deltog socialminister Lena Hallengren, Märta Stenevi språkrör Miljöpartiet, Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna och Jan Jönsson, socialborgarråd Stockholms stad, Liberalerna. De visade stor samsyn om att den nya socialtjänstlagen snabbt måste komma på plats, och med skall-krav på kommunalt förebyggande arbete.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 30 MAJ 2022: I min del av landet, Värmland, står jag mitt i det där ljuvliga läget ”mellan hägg och syren”. Att många känt sig inspirerade vid den här tiden på året är lätt att förstå.
Mitt i allt det gröna och underbara jobbar vi på inom socialtjänsten och inom FSS.
Det är inte många veckor kvar till sommarlovet och väldigt många ser fram emot den långa ledigheten. Lika många undrar vad de ska hitta på så att barnen får en rolig sommar. Tid, pengar och förmåga kan vara den bristvara som gör att också många barn oroar sig för hur det blir under alla veckor när skoldagen inte är den fasta punkten i tillvaron. De föräldrar som vi jobbar tillsammans med inom socialtjänsten kan få hjälp och stöd att lösa utmaningarna med sommaren. Men en hel del av dem som skulle behöva stödet träffar vi inte.
Kanske har vi öppnat upp så mycket i ”framtidens socialtjänst” att många fler kan få ett bättre stöd när det behövs. FSS är inbjudna till ett möte med socialdepartementet före sommaren. Vi går dit för att lyssna och diskutera, men också för att envist hålla fast vid tanken om en första linjens socialtjänst. (FLS? Nu blev jag nog först med den förkortningen!)
Vilka tankar har du om första linjens socialtjänst? Du kan maila oss på info@socialchefer.se eller posta ett inlägg på vår Linkedinsida.
Nästa vecka åker några av oss i FSS styrelse till European Social Networks (ESN) årliga konferens. I år är den förlagd till Hamburg. En del av programmet fokuserar på lärdomar efter covid-19 och hur socialtjänsten kan bli mer hållbar och motståndskraftig när den här sortens utmaningar uppstår.
FSS är medlemmar i ESN och vi har haft ett långt samarbete. FSS har en plats i ESN:s styrelse vilket ger oss – och dig – direkta möjligheter att påverka på policynivå. ESN arbetar ofta tematiskt för att hitta bästa tänkbara praktik i Europa och sprida den kunskap som finns. Mina FSS-kollegor och jag återkommer med en rapport om det vi mest tar med oss från konferensen.
Sedan är det Almedalen. Sedan är det sommar. Och sedan händer det som vi i styrelsen laddar för hela året faktiskt: Socialchefsdagarna. Anmälan är öppen, så nu är det hög tid att boka in dig på en av dina viktigaste mötesplatser. Den 28 till 30 september träffas vi i Göteborg.
På återhörande, och återseende Monica Persson, ordförande FSS
ORDFÖRANDE HAR ORDET 10 MAJ 2022: Våren är äntligen här och som vanligt i maj är det mycket som ska hända. Alla vill vara ute i ljuset men sitter inne med sina datorer för att reda ut allt som behöver göras före sommaren.
Bråda tider
Det känns som vi är i en post-covid-tid både vad gäller att fånga in frågor som fått för lite uppmärksamhet under pandemin att fånga in de människor som varit isolerade under lång tid. Jag tänker mest på barn och unga som i en del fall blivit lämnade eller isolerade under virustiden och nu behöver vår hjälp. Många i våra verksamheter vittnar om höga flöden.
De statliga utredningarna har också bråda tider. Genom vårt arbete i FSS riksstyrelse har vi fått insyn i några:
Barn och unga i samhällets vård ska se över kvaliteten i de insatser socialtjänsten beviljar barnen. Viktigt och angeläget.
En uppväxt fri från våld ska lämna förslag till nationell strategi för att bekämpa våld mot barn
och så klart omarbetning av socialtjänstlagen, Framtidens socialtjänst
Ambitionshöjningar
Alla innebär rejäla ambitionshöjningar för dem som arbetar med barn och unga. Sammantaget blir det bättre för barnen men vi chefer och medarbetare måste orka ta höjd för vad det innebär i det vardagliga arbetet.
Om FSS får gehör för en första linjens socialtjänst och om den resurssätts på ett rimligt sätt – ja då får vi förutsättningar för att jobba från två håll. Vi skulle då kunna arbeta med tidiga och förebyggande insatser i samma utsträckning som med myndighetsbeslut och uppföljningar.
Som jag ser det behövs mer resurser till socialtjänsten om intentionerna i utredningarna blir lag annars riskerar vi att ambitionshöjningarna ytterligare ”knager” på våra möjligheter att arbeta förebyggande.
Är det inte det som vi tror är framtiden: att tidigt stoppa en negativ utveckling, för allas skull.
Parallellt med allt detta pågår det omfattande men roliga arbetet med att anordna Socialchefsdagarna 2022 i Göteborg. Programmet är klart, anmälan har öppnat och vi har ett stort gäng intressanta föreläsare redo att äntra scenen i höst.
Varma hälsningar och på återhörande Monica Persson, socialdirektör i Karlstad och FSS ordförande
