Vi hade häromdagen en intressant diskussion utifrån socialtjänstens uppdrag, uppgifter och innehåll i vår projektgrupp för första linjens socialtjänst här i Lund.
Förslagen i den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat krav på lättillgänglighet, förebyggande insatser och att stöd ska kunna ges utan behovsprövning. För att socialtjänstens nya ansats ska få rätt effekt, det vill säga att nå individer i ett tidigt skede, behöver förtroendet för socialtjänsten öka. Det är förknippat med själva socialtjänstens existens.
Lite nedslående i sammanhanget är att kravet på service och tillgänglighet inte är nytt. Det framhålls i propositionen för 1979 års socialtjänstreform: ”Den nya socialtjänsten skall utformas som en servicebetonad samhällstjänst. Socialtjänsten skall vara tjänstvillig, uppmärksam, angelägen att människor kommer och söker hjälp och råd så snart de behöver det och inte för sent. Ingen skall behöva dra sig för att vända sig till socialtjänsten.” (8 Prop. 1979/80:1, Del A s. 135)
Varför har vi på 45 år inte lyckats med målsättningen att vara en tillgänglig serviceinsats som människor inte ska dra sig för att besöka, undrar Anna Burston. Nu startar FSS ett nätverk för första linjens socialtjänst. (Foto: Frozentime)
Redan 1979 ville man alltså inte att någon skulle dra sig för att gå till socialtjänsten. Idag, nästan 45 år senare, tänker jag att citatet lika gärna kunde vara hämtat från den senaste socialtjänstutredningen Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47).
En kollega beskrev det som att ”när man går till primärvården tänker ju ingen att man löper risk att få hjärtat utopererat, men om man går till socialtjänsten för ett enklare dilemma kan man riskera att få barnen omhändertagna dagen efter”. Tyvärr tror jag att den bilden stämmer för alltför många.
Inom hälso- och sjukvården finns sedan länge en invand bild av att primärvården är den instans som tar hand om lättare bekymmer i ett tidigt skede i närområdet. Reformen Nära vård förstärker den bilden ytterligare. Därmed uppfattas inte all hälso- och sjukvård som specialistvård.
Den bilden har inte gemene man av socialtjänsten eftersom vi i alla avseenden uppfattas som en myndighet som kan inskränka väldigt mycket på enskilda individers liv.
Varför har socialtjänsten på 45 år inte lyckats med målsättningen att vara en tillgänglig serviceinsats som människor inte drar sig för att besöka? Trots att många kommuner har en uppsjö av lättillgängliga insatser, allt från budget- och skuldrådgivning till familjecentraler. Frågan har många olika lager. Ligger det något i själva organiseringen?
I andra länder, som Tyskland, är det vanligt att lättillgängliga sociala insatser inte alls tillhandahålls av socialtjänsten utan av frivilligorganisationer eller helt andra organisationer, eventuellt med ekonomiskt stöd. På så sätt är det helt avdramatiserat att uppsöka dessa verksamheter. På Island har man så sent som förra året förlagt mycket av det initiala sociala ansvaret för barn och unga till skolan.
I många kommuner bedrivs ett arbete med social hållbarhet som är frikopplat från socialtjänsten. Frågan kommer att handla om hur vi bäst tillhandahåller alla de sociala tjänster som behövs, för att lagstiftningen ska få full verkan.
Hur socialtjänsten ska lösa frågan om det egna varumärket blir en intressant diskussion kopplat till den nya lagstiftningen som väntas inom ett par år. Vi behöver kritiskt kunna granska oss själva och våga vända och vrida på olika lösningar och alternativ gällande både organisering, innehåll och existens, omvärldsbevaka och ta inspiration från andra länder och varandra.
Jag är hoppfull om att sådana kloka insikter kommer att delas i FSS nätverk för första linjens socialtjänst som drar igång i augusti. Vill du vara med? Hör av dig till mig eller FSS ordförande Monica Persson.
Varma hälsningar
Anna Burston, regionansvarig för FSS Skåne och verksamhetschef socialpsykiatri i Lunds kommun
ORDFÖRANDE HAR ORDET 1 MAJ 2023: I mina trakter är det omväxlande ösregn och snöstorm idag. Passar bra att kura inne vid datorn. Alla förgrodda plantor längtar ut men jag törs inte. Frosten lurar bakom molnen varje kväll och blir det klart – ja då blir det minus.
Minus är det även i socialtjänstens ekonomi, både här och där i vårt avlånga land. Så också i min kommun. Många jobbar med förslag på besparingar och det finns ju ”bara” verksamhet att ta av. Kommunen har inte så många dyrbara tillgångar att avyttra. Men samtidigt som vi drar åt måste vi utveckla. Att få till tidiga insatser är viktigare än någonsin nu när det är tufft i ekonomin över lag.
I mitt förra Ordförande har ordet föreslog jag att FSS skulle starta ett nätverk för de medlemmar i föreningen som vill komma snabbare framåt i vad som skulle kunna bli en reformering av socialtjänsten. Det var inte bara jag som samma dag fick denna lysande idé, utan även min styrelsekollega Anna Burston som arbetar i Lund. Skönt att vi var två, för gensvaret från er medlemmar kom snabbt, och från fler än vi väntade oss.
Många vill komma igång med tänkandet för att längre fram kunna landa i något nytt. Men såklart: den nya socialtjänstlagen är en viktig kugge som skulle kunna ge socialtjänsten möjlighet till insatser utan föregående utredning och biståndsbeslut.
FSS håller som bäst på att knåpa ihop formerna för nätverket och återkommer i närtid till er som har hört av er. Om du också vill vara med kontaktar du mig eller Anna.
Nu stiger spänningen inför Socialchefsdagarna 2023. Idag (2 maj) öppnar vi för anmälan och jag kan lova att det är ett spännande programinnehåll. Förutom föreläsningarna ser jag fram mot kollegialt utbyte och spännande samtal med socialchefer från hela landet.
Jag står redo att ta emot er alla i min hemstad Karlstad. Jag har beställt sol. De spännande samtalen får vi ordna var och en av oss. Välkommen!
ORDFÖRANDE HAR ORDET 11 APRIL 2023: I skrivande stund är det annandag påsk och lugnet har lagt sig efter en stojig påskhelg. Satt ute på trappen en stund och konstaterar att påsken tog med sig våren hit till Värmland. Ljuset gör att man kan börja njuta av fina kvällar. Talgoxen annonserar med sitt ”titt-ut” och tranorna skränar nere på åkern. En underbar tid är här.
Själv känner jag att jag får energin tillbaka. Det kan behövas för som vanligt är det mycket att göra inom socialtjänsten. De flesta har väl börjat fundera på både besparingar och kommande budgetbeslut. Helst vill vi hålla igång det mesta – men är det möjligt?
FSS är glada över att begreppet första linjens socialtjänst har fått egna vingar. För att genomföra det överallt och med kraft kommer en hel del förändringar att behöva göras – och kommunerna behöver extra resurser för att möjliggöra en tidig, öppen och välkomnande socialtjänst.
Vi tänker att det vore dags att starta ett nätverk för de kommuner som redan funderar på och planerar för första linjens socialtjänst, kanske till och med agerar. Vad tycker du om det? Vill du att er kommun ska vara med? Hör i så fall av dig till Anna Burston eller mig.
För att underlätta för enskilda att ta emot socialtjänstens insatser så behöver vi arbeta bra tillsammans med våra vårdgrannar och andra berörda instanser. Vi vet att samordnade insatser fungerar avsevärt bättre än om vi gör insatserna en i taget och från olika håll. Samordning gör också att framstegen för individen går snabbare och därmed också vägen till ett självständigt liv.
Samarbetet gör att vi alla blir starkare och det blir bättre utfall i omsorgen om den enskilde.
FSS riksstyrelse har, som du kanske har sett, varit på studiebesök i Finland. Du kan läsa mer om det här. I övrigt håller vi i styrelsen oss sysselsatta med remissvar på olika statliga utredningar – det kan låta trist med ”statliga utredningar” men det är mycket positivt på gång, särskilt kopplat till omsorgen om barnen.
Att kunna ge barnen det skydd de behöver är socialtjänstens viktigaste uppgift, som jag ser det. Och vi behöver göra en förflyttning: Från ett alltför dominerande utredningsarbete till en mer lättfotad samhällstjänst. Många utredningsenheter har det tufft idag och det blir allt svårare att rekrytera erfarna socionomer till barnavården. Ny lagstiftning och resurser för att ta de första stegen behöver prioriteras.
Snart får kommunerna också ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är en god tanke men en komplex fråga om vi tänker oss att socialtjänsten verkligen ska nå de personer som kanske skyr och flyr socialtjänsten. Inte enkelt – men nödvändigt för en god samhällsutveckling.
Socialchefsdagarna är mötesplatsen för dig som vill vara med och påverka socialpolitiska frågor. Temat för Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad är Förändringskraft tillsammans. Jag hoppas verkligen att du och dina kollegor vill komma!
Varma hälsningar Monica Persson, ordförande FSS
Vi öppnar för anmälningar till Socialchefsdagarna i början av maj. Programmet håller i skrivande stund på att ta form och du hittar all info på socialchefsdagarna.se.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 27 mars 2023: Nyss hemkommen från ett studiebesök med FSS riksstyrelse i Finland kan jag konstatera att vi brottas med samma utmaningar men i lite olika kontext.
Vad gäller den demografiska utmaningen är Finland redan där. De äldre blir allt fler och antalet äldre-äldre, de som hunnit fylla 100 år fortsätter att öka.
Att kunna rekrytera personal är ett stort dagligt bekymmer. Det gäller alla yrkesgrupper inom socialtjänsten men blir kanske av ännu mer akut karaktär när det gäller legitimerade yrken och socionomer.
Finska socialtjänsten har lite andra förutsättningar. Exempelvis är lönen mer fast angiven för olika tjänster, vilket inte ger utrymme för att använda lönen som ett konkurrensmedel. Socionomutbildningen är längre, precis som på Island.
Hela Finland har genomgått ett stort, snabbt och omfattande reformarbete som sjösattes första januari i år. Reformen är inte helt olika Nära vård som vi håller på med men vi diskuterar inte på samma sätt, att i stora delar ha samma huvudman.
Den finska reformen innebär att de flesta kommunala insatser på det sociala området, räddningstjänst och hälso- och sjukvård har slagits ihop till en helt ny organisation i 21 välfärdsområden. Ännu flyter inte allt på som man tänkt sig, men det har ju bara varit i gång ett par månader. Diskussionen om reformen har pågått i över 20 år, men inleddes först under 2022, och det säger något om komplexiteten i våra gemensamma frågor.
En ny ekonomisk karta har ritats över hur de gemensamma resurserna ska fördelas. Grundidén är att alla medborgare i Finland ska kunna få samma kvalitet och samma sorts vård/omvårdnad var man än bor i landet. Den tanken verkar tyvärr också ha medfört att de väldigt små specialiserade insatserna i något fall tagits bort då de inte kunnat erbjudas alla. Det känns lite märkligt, tycker jag, vi får se vart det tar vägen.
Det fanns flera lysande exempel på att Finland försökt sig på det FSS förespråkar, nämligen en första och andra linjens socialtjänst. Alla personer vi träffade betonade starkt det multiprofessionella samarbete som krävs för att kunna ge tidiga, högkvalitativa insatser, inte minst till barnfamiljer.
Det var intressant och spännande att möta våra finska kollegor. Vi kommer att hålla kontakten och hoppas på att få komma tillbaka om några år för att se vilka effekter reformen har haft.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 6 MARS 2023: FSS har i flera år arbetat med att etablera idén om en första linjens socialtjänst. Den senaste tiden är det långt ifrån bara vår förening som använder begreppet. Jag hör det ofta och från olika håll: politiker, tjänstepersoner, andra myndigheter och lite varstans i media.
Att det pratas är ju oerhört roligt. Men ännu bättre är det att flera kommuner redan har lanserat att de har en första linjens socialtjänst att erbjuda.
Jag vet också ett antal kommuner som ligger i startgroparna och som sitter och skissar på hur det skulle kunna se ut just hemma i deras egen verksamhet.
Det enda som saknas nu är den nya socialtjänstlagen som skulle kunna ge oss möjligheten att erbjuda insatser utan biståndsbeslut. På så sätt skulle vi kunna erbjuda kvalificerade och evidensbaserade socialtjänstinsatser i en öppen välkomnande atmosfär till barn och föräldrar i ett tidigt skede.
Eftersom FSS har följt utredningen om framtidens socialtjänst på nära håll har vi också kunnat ge inspel kring det som vi bedömt som allra mest angeläget.
Jag säger det igen – för säkerhets skull – att det behövs ett långsiktigt tillskott av resurser för att vi ska kunna genomföra en sådan reform i den skala som behövs och i alla landets kommuner. Både stora och små.
Jag har själv jobbat inom kommunal socialtjänst i över 30 år och det ska bli oerhört spännande och inspirerande att få vara en del av den här förändringen.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 16 JANUARI 2023: Avsaknaden av dagsljus är fortfarande påtaglig. Jag följer SMHI:s tider om solens upp- och nedgång och snart kommer vi att se lite skillnad. Aningen ljusare.
Vi som är socialchefer är nog alla strängt upptagna med att introducera våra nya nämnder. Att vara politiker i en socialnämnd måste vara väldigt olikt andra uppdrag. Därför behöver vi hjälpa dem att rusta sig för uppdraget. Jag räknar med att det tar ett år innan vi hunnit prata om alla olika verksamheter, eftersom socialchefernas vardag är så differentierad.
Förra veckan hann jag med att prata om orsaker till arbetslöshet, jämställdhetsperspektivet inom de regionala stödstrukturerna (RSS) och uppdraget för våra koordinatorer kopplade till prostitution och människohandel. Där smög sig frågan om arbetslivskriminalitet in, där socialtjänsten också har en roll.
Socialtjänsten ska vara med på allt fler uppdrag och det tillkommer hela tiden nya verksamhetsområden. Vad är rimligt?
Frågan för mig blir om vi kommer att mäkta med alla nya förväntningar som till största delen växer ur det brottsförebyggande uppdraget. Samtidigt vill vi från FSS sida inte att perspektivet med tidiga insatser för alla försvinner; FSS vill jobba vidare på den lysande idén om en första linjens socialtjänst och ett tillitsfullt förebyggande arbete.
Socialtjänsten behövs i båda ändarna: När en person själv känner att något börjar glida den ur händerna och skulle må bra av råd och stöd från vår personal – i ett tidigt skede. Och när det gått riktigt snett för en person – i ett sent skede.
FSS kommer ihärdigt att fortsätta påverkansarbetet kring de tidiga förebyggande insatserna och vad som behöver ingå i den nya socialtjänstlagen.
Programgruppen för Socialchefsdagarna har idag träffats i Karlstad (ja, solen sken från en klarblå himmel). Temat är Förändringskraft tillsammans. Innehållet börjar ta sin form och väntas vara klart i mars–april.
I slutet av mars kommer FSS riksstyrelse att göra studiebesök hos våra kollegor i Finland. Mer om det senare!
Jag är säker på att 2023 kommer att bli ett händelserikt år för oss socialchefer och för FSS som förening.
