Nätverksträffen om första linjen 12/12 inställd
Vi tar nya tag 2025. Här är datumen:
22 januari kl 15.00-15.45, Järfälla presentatör
11 mars 15.00-15.45, Karlstad presentatör
8 april kl 15.00-15.45
3 juni kl 15.00-15.45
Är omvärlden redo när socialtjänsten kommer ut i sin nya skrud?
Nästa vecka är jag inbjuden som talare på Socionomdagarna på temat ”Framtidens första linjens socialtjänst” samt på ett chefsseminarium om ledarskapsspaningar och vad som krävs av ledarskapet i den stora förändring vi står inför. Två talarpunkter som förpliktigar.
När jag nu förbereder mitt bildspel inser jag att jag kommer behöva inleda med att det inte går att presentera någon ”one size fits all” på framtidens första linjens socialtjänst som passar alla kommuner. Däremot en rad komplexa utmaningar och en oändlig massa möjligheter – om man vill och kan ta dem. Som ni alla vet och som forskningen visar behöver socialtjänsten verka på andras arenor där människor finns för att hitta rätt målgrupper för det förebyggande arbetet. Hur man sedan bygger upp det är en högst lokal fråga. Som sagt, långt ifrån ”one size fits all”.
Jag får många frågor om hur vi gjort och gör i Lund. Jag delar med mig när jag kan, vi vill gärna hjälpa till om det går. Men svaret blir ändå alltid att man behöver göra sin egen resa. Resan igenom medarbetares och invånares delaktighet, lokala fakta och data, forskning om vad som fungerar, kommunens utmaningar och ekonomi, ledarskap och samverkan, politikens prioriteringar och vilja. Det ”gamla vanliga” man behöver utgå ifrån i alla större förändringar i offentlig sektor – det vet ni som läser detta säkert redan allt om.
Det som dock kan vara outforskad mark är hur väl övriga världen och den kontext man verkar i nu är redo att ta emot socialtjänsten i sin nya tappning, där vi ska verka på andras arenor. Vad betyder det för skolan att vi befinner oss i deras korridorer? Vad betyder det för BVC när vi kopplar ihop oss med dem? Och vad betyder det för civilsamhället att vi vill hitta formerna tillsammans? Konkurrens, målkonflikter, och kulturkrockar? Ingen kan nog undvika det helt. Men vi som omställningsgeneraler, ledare och chefer kan försöka kratta och röja väg så gott det går; vi kan skapa förutsättningar, bygga broar och se till att försöka lösa de svåraste frågorna, värna om att ha dem på vårt bord.
Det ställer krav på oss som ledare. Och vår omställning ställer krav på andra – som kanske inte ens bett om det. Alla måste nämligen göra några förändringar om vi ska lyckas. Omställningen ställer krav på att det ska finnas strukturer i botten som fungerar, på samsyn om våra uppdrag, på samsyn om målformuleringen och nyttan för våra målgrupper. Det är svårt – eftersom det inte är förrän man är där och delar fikarum som man förstår vilka frågor man skulle ställt initialt och vilken väg man borde krattat mer. Det är svårt eftersom det kräver mod att också syna sig själv och de egna vanorna. Det ställer krav på och väcker en önskan om att mycket ska hänga ihop i en fragmenterad värld. Det ställer krav på att kunna stå ut när det inte gör det och ändå skapa KASAM (känsla av sammanhang).
Framtidens första linjens socialtjänst hänger givetvis ihop med ledarskap, dess nyckelkomponenter och att kunna navigera i en oklar terräng. Det handlar om att omsätta mål till praktisk handling och att avimplementera. Den här omställningen kan inte heller göras i stuprör och för det behövs riktigt bra relationsbygge i alla riktningar. Framtidens första linje handlar lika mycket om att göra omvärlden redo som att förbereda min egen organisation. Många är exemplen där integrering mellan olika verksamheter av olika anledningar inte lyckats eller kunnat upprätthållas över tid. Hur redo är vi för att göra andra redo att ta emot? Eller är din organisation redo för att någon annan ska få kliva in? Det är frågor vi behöver ställa oss själva och till andra och som jag gärna vill utforska mer – kanske under Socionomdagarna nästa vecka.
Anna Burston, ordförande FSS region Skåne
Vi behöver leda utvecklingen av biståndslösa insatser från framtiden
Vi som kämpat för att få till stånd en ny socialtjänstlag var länge oroliga för att frågan om biståndslösa insatser skulle vara så svår att lösa att den inte skulle komma med i nya lagstiftningen. Men när lagrådsremissen presenterades under sommaren drog chefer i socialtjänsten en kollektiv suck av lättnad: det verktyg vi för fram som avgörande för omställningen ska nu bli verklighet.
Jag har också förstått att biståndslösa insatser kan ses som en risk snarare än en möjlighet. Många intresseföreningar lyfter fram risker med att insatser kanske dröjer eller att rättigheten till dem blir oklar, detta blev tydligt redan i remissvaren till Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47). Här är givetvis rätten att ansöka och få saken prövad viktig. Vi behöver tillsammans möta och förstå att när det gäller biståndslösa insatser, finns det skepticism och farhågor som bygger på låg tillit för socialtjänsten, sannolikt på grund av egna erfarenheter. men kanske också en rädsla att socialtjänsten inte kommer att få de resurser som behövs. Dialogen med våra föreningar och andra måste fortsätta.
Under vårt utvecklingsarbete med att bygga upp samhällets första linje i Lund har jag fått nya insikter. Det kanske inte alls är så enkelt att det som får störst effekt för vårt förebyggande arbete ur ett samhällsperspektiv, är att omvandla traditionella insatser på bistånd till biståndslösa insatser. Visserligen kan och ska vi ju göra det – där det går – i syfte att minska vår utredningsadministration. Men det får inte bli på bekostnad av dem som har de största behoven. Och att vi skulle bli sämre på att tillgodose dem med störst behov bara för att vi bygger ut vårt tidiga stöd har nog ingen i professionen tänkt sig.
Istället behöver vi leda utvecklingen av biståndslösa insatser från framtiden. Den största potentialen i de biståndslösa insatserna är nämligen de som ännu inte existerar. De nya utmaningar vi står inför innebär att vi behöver bygga upp helt nya insatser, i samverkan, ute där människor finns och med ny teknik. Därför handlar det inte bara om att göra traditionell familjebehandling biståndslös istället för på bistånd, utan det handlar om att skapa, definiera och utforma helt nya insatser i samverkan med andra.
Ett närliggande exempel är insatser som görs av socialtjänsten i de skolsociala teamen. Där arbetar socionomer ofta riktat till vissa individer i samverkan med andra och ofta strukturerat med kartläggningar och samtal. Vi skulle nog kunna definiera det som en insats. När denna socionom fått allians, börjat ett förändringsarbete – visst vore det märkligt om den då plötsligt skulle avbryta kontakten med den unge eller familjen och säga att nu behöver vi invänta en utredning för att kunna arbeta vidare. Eller inte ens kunna starta sitt arbete innan en utredning gjorts. Det anser nog de flesta både skulle störa processen och vara en helt onödig administrativ apparat. Och det är i detta landskap som socialtjänsten behöver de nya verktygen för att verka.
”Med insatser utan biståndsbeslut kommer socialtjänstens del bli en given kugge tillsammans med andra aktörer i välfärdssystemet och detta kommer att ses som självklart. Det yttersta skyddsnätet blir då också en del av det tidigt förebyggande arbetet.” Här citeras Beatrice Hopstadius, tidigare chef inom Socialstyrelsen. Tack för kloka ord. Vi är många som tror på de biståndslösa insatserna. Men de behöver ledas från framtiden och inte fastna i den insatspalett som vi har nu och kan relatera till.
Vill du prata med mig och mina kollegor i FSS om framtidens socialtjänst och biståndlösa insatser? Då är du välkommen till FSS monter på Socialchefdagarna 2024 nästa vecka. Och om du inte kan komma dit, kommentera gärna den här texten på Linkedin eller skicka ett mail till info@socialchefer.se och berätta om dina tankar.
Varma hälsningar
Anna Burston, ordförande FSS region Skåne
Ungdomskriminalitetsnämnder, bra eller dåligt?
FSS har långt innan remisstiden har gått ut skickat in sitt yttrande över betänkandet från Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder. Här är några utdrag från vårt svar:
”Att införa en ordning motsvarande de danska ungdomskriminalitetsnämnderna i Sverige riskerar att både underkänna och underminera socialtjänstens roll och kompetens och allvarligt rasera tilliten till socialtjänsten.”
”FSS anser att den föreslagna ordningen kommer att leda till dubbelreglering och parallella processer i flera led […] särskilt med beaktande av den begränsade effektutvärdering som hittills finns av den danska ordningen och att annan forskning inom området saknas.”
”I den nya socialtjänstlagen framhålls vikten av att de insatser som socialtjänsten ger ska vara byggda på vetenskap och beprövad erfarenhet. Förslaget saknar vetenskapligt stöd för att det ska ha en brottsförebyggande effekt. Det är orimligt att ny lagstiftning som presenteras på socialtjänstens område, i ljuset av de nya krav som finns i SoL om att de ska vara just kunskapsbaserade, inte är det.”
Läs hela FSS yttrande för att se vilka åtgärder vi föreslår för att socialtjänsten ska kunna arbeta brottsförebyggande.
Missa inte höstens 1:a förstalinjenmöte
På torsdag 22 augusti kl. 15.30–16.15 drar FSS nätverk för första linjens socialtjänst igång igen. Den här första uppkopplingen kommer vi att ha lagrådsremissen som tema. Efter en kort genomgång om huvuddragen, för vi ett gemensamt samtal utifrån deltagarnas tankar.
Du vet väl att du som är medlem i FSS kan gå med i vårt nätverk där vi träffas digitalt en gång i månaden och diskuterar första linjens socialtjänst? Utöver augustimötet på torsdag ses vi
torsdag 26 september
onsdag 16 oktober
tisdag 12 november
torsdag 12 december
Alltid klockan 15.30–16.15 om inget annat anges.
Vill du också vara med? Maila oss på info@socialchefer.se alternativt kontakta Anna Burston eller Monica Persson.
Läs mer om nätverket här
917 sidor sommarläsning?
Nu kan du ladda ner lagrådsremissen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter från regeringens webb.
I lagrådsremissen föreslås att en ny socialtjänstlag ska ersätta den nuvarande socialtjänstlagen. Förslagen syftar till att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.
En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter skyldigheter och möjligheter (pdf 4 MB)
Det nya lagförslaget innebär bland annat att:
- Socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och fånga upp behov innan de blivit för stora.
- Socialtjänsten ska vara lättare att nå och få hjälp ifrån när det behövs.
- Socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser snabbare genom att fler insatser kommer kunna undantas från individuell behovsprövning – detta för att insatserna ska komma tillräckligt snabbt, när behovet är som störst.
- Socialtjänstens verksamhet ska ligga i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet och kontinuerligt följas upp och utvecklas.