ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 FEBRUARI 2026: Man kan konstatera att året har startat i uppförsbacke, när man tänker på bilden av socialtjänsten och vårt utgångsläge att vinna invånarnas förtroende.
Dels är det några uppmärksammade fall där Uppdrag granskning och Kaliber gjort reportage om barn som omhändertagits på – utifrån hur det framställs – väldigt oklara grunder. Vi som jobbar inom socialtjänsten är mycket medvetna om att omständigheterna med all sannolikhet rymmer fler bottnar än vad som lyfts fram av och i media. Och eftersom vi aldrig kan uttala oss om enskilda individer och fall så förblir det tyst från vår sida, i ett läge där våra invånare kanske skulle behöva svar på hur vi jobbar, utan att för den saken skull inte välkomna granskning om och när vi gör fel.
Dels var det förra veckan den uppmärksammade dödsfallsrapporten där fler myndigheter, bland andra socialtjänsten, fick kritik från Socialstyrelsen för att inte göra tillräckligt för de som utsätts för dödligt våld. Det är 98 fall av brottsoffer som granskats, varav 42 barn, mellan 2019 och 2024. Trots omfattande kontakter med hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och polis har barnen utsatts för grovt och dödligt våld. Socialstyrelsen har i uppdrag att granska alla dödsfall och det är en mycket mörk bild som framträder ur rapporten och givetvis förfärligt. Dock kan man i kommunikationen kring rapporten uppfatta det som att inget våldsutsatt barn i Sverige uppmärksammas eller kommer till tals.
Socialtjänsten i Sverige hanterar flera tusen ärenden, både barn och vuxna, som är utsatta för våld i olika grad varje år. Vi omhändertar, placerar, stöttar, samtalar och behandlar våldsutsatta barn, kvinnor och män i – tyvärr – mycket stor omfattning. Det hade varit önskvärt att nyansera bilden lite i kommunikationen runt rapporten med att det också är väldigt många som får hjälp.
Jag själv blev intervjuad i en artikel om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utomordentliga rapport om kunskapsstyrning i socialtjänsten. Det var en bra och konstruktiv dialog. Ändå blev rubriken till artikeln ”Socialchefer: Larmrapport om socialtjänstlagen”. Som tur var hade jag och journalisten en bra dialog, så rubriken ändrades.
Precis som alla myndigheter förtjänar socialtjänsten kritik och granskning när vi gjort fel. Men ibland blir det nästan ett reflexmässigt antagande från alla håll, att vi för det mesta gör fel och att det alltid står illa till med nästan allt i vår myndighet. Det snabba medielandskapet gör att få läser vidare, varken i välskrivna rapporter eller bra artiklar, utan nöjer sig med rubriker och eventuellt en inledning.
En sak är säker. På något vis behöver vi som socialtjänst hitta en strategi, där vi snabbt kan bemöta kritik, berätta om vårt arbete, möta allmänhetens frågor i realtid. Socialtjänsten är alltid ett steg efter. En snabbare och tydligare kommunikation hade hjälpt oss i vårt uppdrag att bygga förtroende, sänka trösklar och stärka tilliten för att kunna göra vårt förebyggande uppdrag – även om vi begår misstag. Hur det ska gå till med 290 kommuner behöver staten och kommunerna tillsammans fundera på. Något för Lärprocessen kanske?
Det räcker inte att enbart stifta nya lagar. Det måste också finnas en rimlig chans att genomföra förändringarna, skriver debattörer från SKR, FSS, Akademikerförbundet SSR och Vision i debattinlägget ”Ge socialtjänsten arbetsro för att anpassa sig till nya lagen” .
Den nya socialtjänstlagen är den största socialpolitiska reformen på 40 år. Den trädde i kraft i juli och ska göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad.
Men omställningen riskerar att misslyckas och stanna på pappret om inte regeringen och myndigheterna tillsammans med kommunerna undanröjer tre avgörande hinder. Vad vi gör nu avgör var vi står om 20 år.
Debattinlägget är skrivet av Anders Henriksson, ordförande SKR; Anna Burston, ordförande FSS; Heike Erkers, ordförande SSR och Veronica Magnusson, ordförande Vision. Du läser det i sin helhet på Dagens samhälles debattsajt.
Den nya socialtjänstlagen kräver att verksamheten vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men i praktiken är det svårt för många kommuner att möta kraven i vardagen, visar en ny rapport från Vård- och omsorgsanalys. Anna Burston som är ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) tycker att rapporten träffar mitt i prick. I en intervju i Dagens Samhälle säger hon:
– Det här är frågor som vi från FSS lyft under årens lopp. Helt oavsett den nya socialtjänstlagen har vi sett bekymren, att det är väldigt splittrat och att det på olika sätt är svårt för kommunerna att tillämpa det här med bästa möjliga kunskap, säger hon.
När ett kunskapsbaserat utförande blivit ett ska-krav i socialtjänsten ställs frågan på sin spets.
Läs hela intervjun här (kräver prenumeration på Dagens Samhälle):
Föreningen Sveriges socialchefers första styrelsemöte 2026 inleddes med en workshop om våra prioriterade områden för året. Det händer mycket i inom vårt område just nu och det är många frågor vi behöver prioritera. Kvalité, kunskap och kompetensförsörjning i socialtjänsten, samverkans- och gränssnittsfrågor kopplade till hälso- och sjukvården i nära vård, samsjkuklighetsreformen, LSS och äldreomsorgen, vårt gemensamma samhällsbygge, förebyggande arbete, demokrati- och tillitsfrågan och systemhotande brottslighet. Styrelsen kommer under våren att formera sig i arbetsgrupper kopplat till detta.
På eftermiddagen hade vi besök av Socialstyrelsen, där vi bland annat pratade om förberedelser inför socialtjänstdataregisterlagen, arbetet med att minska dokumentation, och riktlinjearbetet för insatser utan behovsprövning. En riktigt spännande pilot att följa blir också det test Socialstyrelsen ska göra för att förvalta metoderna ABC och Komet. Tack Sabina Wikgren Orstam, Johanna Kumlin och Annika Eriksson för bra dialoger!
På programmet står också alltid vår egen konferens Socialchefsdagarna och det viktiga internationella arbetet kopplat till vår europeiska samarbetsorganisation European Social Network Även där kommer det att ske ett utvecklingsarbete kopplat till förebyggande arbete och vi ser fram emot att lära och inspireras av våra europeiska vänner.
Det blir ett extra intensivt år i styrelsen med allt som händer. Vi gör vårt bästa för att hålla våra följare och medlemmar uppdaterade om vårt arbete. Inte medlem? Bli det här Du som är medlem kommer bland annat att kunna anmäla dig tidigare och säkra din plats på Socialchefsdagarna – förutom då att stötta Föreningen Sveriges socialchefer viktiga arbete ❤️
Regeringen meddelade igår att man går vidare med förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa brott. Trots att kritiken varit massiv och att det inte finns något stöd för att detta skulle få minskad brottslighet som effekt.
FSS är mycket kritiska till förslaget och kommer givetvis att fortsätta följa effekterna av detta. Sänkningen är tillfällig i fem år – det kan öppna upp för att framåt tänka om. Samtidigt har Danmark redan provat en sänkning av straffbarhetsåldern, vilket fick flera negativta effekter – bland andra ökad kriminalitet.
FSS hade önskat att regeringen hellre hade tagit lärdom av Danmark i denna fråga och varit mer intresserad av alla de alternativ som presenterats och förts fram av bland andra Bris, Akademikerförbundet SSR, Vision, advokat Anne Raberg, Rädda Barnen, Åklagarmyndigheten, Barnrättsbyrån och många fler.
På Altingets debattsida skriver nio aktörer – varav FSS är en – om förslaget att sänka straffbarhetsåldern: ”Trots massiv kritik från experter, myndigheter och forskare vill regeringen sänka straffbarhetsåldern från 15 till 13 år. Det är dags att stoppa detta ogenomtänkta förslag innan det blir verklighet, skriver företrädare från fackförbund, advokatsamfund, socialt arbete och barnrättsorganisationer.”
