ORDFÖRANDE HAR ORDET 16 DECEMBER 2025: Förra veckan gick Nobelfesten av stapeln och med den en viktig tradition att få hylla och hedra kunskap och forskning. Forskningsfynd leder utvecklingen framåt och kan påverka delar av vår världsbild eller miljoner människors liv till det bättre.
Att utveckla och värdesätta kunskap och forskning är en självklarhet vi har i Sverige och något en demokratisk stat vilar på. Det står visserligen inte i någon grundlag att politiska beslut behöver vara byggda eller fattade på vetenskap och beprövad kunskap, men vi har en lång tradition av att beslutsfattare ofta lyssnar på tunga remissinstanser och forskare, särskilt om de lyfter fram liknande argument eller risker.
Så var fallet med förslaget om ungdomskriminalitetsnämnderna och förslaget om ökat informationsutbyte, den s.k. angiverilagen. De mötte båda så stark kritik av de samlade remissinstanserna att förslagen nu arbetas om eller skjuts på framtiden. Ofta fungerar hörsamheten och samspelet med politiken och professionen och så behöver det vara för att hamna rätt.
”Förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” 1 kap. 9 § regeringsformen känns ganska självklar. Det är klart det blir mindre svårnavigerat om den verktygslåda myndigheterna får bygger på saklighet och opartiskhet. Om inte blir det mer komplicerat.
Just nu presenteras en hel rad förslag som har direkt påverkan på socialtjänstens förutsättningar, som varken har stöd i forskning eller är sakliga. Flera kriminologer varnar för sänkningen av straffmyndighetsåldern, till exempel Tova Bennet, forskare vid Lunds universitet (Bennet, T. & Nikka, S., 2025). Andra forskare, bland andra Tapio Salonen, ser stora risker med att skärpa tillgången till försörjningsstödet och socialförsäkringssystemen. Barnfattigdom, utanförskap och risk för ökad kriminalitet är några argument som lyfts fram från forskarhåll. Ändå väger inget av dessa forskares argument särskilt tungt och inte heller de samlade remissvarens tydliga budskap när det gäller den sänkta straffbarhetsåldern med sammanfattningen: ”Gör det inte.”
FSS kommer att hålla kurs vad gäller professionens samlade kunskap och erfarenhet, forskning och evidens. Våra uttalanden och ställningstaganden har alltid ett ankare i fakta.
Vi som förening har som särskild uppgift att verka för att den verktygslåda och de förutsättningar vi får av våra beslutsfattare blir så bra som möjligt för att kunna utföra vårt uppdrag och så bra som möjligt för det välfärdssamhälle socialtjänsten är en del av. Särskilt i ljuset av det nya kunskapskravet som är inskrivet i vår nya socialtjänstlag.
Men innan vi kastar oss över vårterminens intensiva arbete behöver vi vila oss. Jag vill tacka för allt engagemang, all klokskap och allt fantastisk arbete som vår styrelse och våra medlemmar bedriver varje dag runt om i socialtjänstsverige.
En riktig höjdpunkt för 2026 är Socialchefsdagarna, vars tema är Kunskap som leder – välfärd som lyfter. För det är bara med kunskap vi kan förbättra vårt samhälle och våra institutioner och det är när vi använder vår kunskap till att förändra och utveckla som det blir bättre. Det visste redan Alfred Nobel på sin tid.
Jag önskar dig en vilsam jul och en bra start på det nya året!
Anna Burston, FSS ordförande