ORDFÖRANDE HAR ORDET 11 APRIL 2023: I skrivande stund är det annandag påsk och lugnet har lagt sig efter en stojig påskhelg. Satt ute på trappen en stund och konstaterar att påsken tog med sig våren hit till Värmland. Ljuset gör att man kan börja njuta av fina kvällar. Talgoxen annonserar med sitt ”titt-ut” och tranorna skränar nere på åkern. En underbar tid är här.
Själv känner jag att jag får energin tillbaka. Det kan behövas för som vanligt är det mycket att göra inom socialtjänsten. De flesta har väl börjat fundera på både besparingar och kommande budgetbeslut. Helst vill vi hålla igång det mesta – men är det möjligt?
FSS är glada över att begreppet första linjens socialtjänst har fått egna vingar. För att genomföra det överallt och med kraft kommer en hel del förändringar att behöva göras – och kommunerna behöver extra resurser för att möjliggöra en tidig, öppen och välkomnande socialtjänst.
Vi tänker att det vore dags att starta ett nätverk för de kommuner som redan funderar på och planerar för första linjens socialtjänst, kanske till och med agerar. Vad tycker du om det? Vill du att er kommun ska vara med? Hör i så fall av dig till Anna Burston eller mig.
För att underlätta för enskilda att ta emot socialtjänstens insatser så behöver vi arbeta bra tillsammans med våra vårdgrannar och andra berörda instanser. Vi vet att samordnade insatser fungerar avsevärt bättre än om vi gör insatserna en i taget och från olika håll. Samordning gör också att framstegen för individen går snabbare och därmed också vägen till ett självständigt liv.
Samarbetet gör att vi alla blir starkare och det blir bättre utfall i omsorgen om den enskilde.
FSS riksstyrelse har, som du kanske har sett, varit på studiebesök i Finland. Du kan läsa mer om det här. I övrigt håller vi i styrelsen oss sysselsatta med remissvar på olika statliga utredningar – det kan låta trist med ”statliga utredningar” men det är mycket positivt på gång, särskilt kopplat till omsorgen om barnen.
Att kunna ge barnen det skydd de behöver är socialtjänstens viktigaste uppgift, som jag ser det. Och vi behöver göra en förflyttning: Från ett alltför dominerande utredningsarbete till en mer lättfotad samhällstjänst. Många utredningsenheter har det tufft idag och det blir allt svårare att rekrytera erfarna socionomer till barnavården. Ny lagstiftning och resurser för att ta de första stegen behöver prioriteras.
Snart får kommunerna också ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är en god tanke men en komplex fråga om vi tänker oss att socialtjänsten verkligen ska nå de personer som kanske skyr och flyr socialtjänsten. Inte enkelt – men nödvändigt för en god samhällsutveckling.
Socialchefsdagarna är mötesplatsen för dig som vill vara med och påverka socialpolitiska frågor. Temat för Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad är Förändringskraft tillsammans. Jag hoppas verkligen att du och dina kollegor vill komma!
Varma hälsningar Monica Persson, ordförande FSS
Vi öppnar för anmälningar till Socialchefsdagarna i början av maj. Programmet håller i skrivande stund på att ta form och du hittar all info på socialchefsdagarna.se.
Finland och Sverige delar samma utmaningar inom äldreomsorgen: demografin, personalbrist, kompetensbrist. I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen över 65 år, i Finland 23,3 procent. Men Finland har osedvanligt mycket landsbygd (95 procent) där en större del av befolkningen bor, varav många äldre.
Arbetet i Finlands social- och hälsoreform med att samla ansvaret för välfärdsverksamheter hos en huvudman – välfärdsområde – har pågått länge. Gemensamma resurser kring de äldre med samma huvudman för hälsocentral och wellbeingcenter ska ge sömlösa insatser till de äldre.
FSS besökte Sauvola i Iittala, som beskrivs just som ett hälsocenter. Eva Lotta Lindskog som är förvaltningschef för stöd, vård och omsorg i Kristinehamn berättar:
– Wellbeingcentret i Iittala är det första i sitt slag i Finland. Där har de samlat mycket under ett tak. Det är inbjudande och inkluderande med ett centralt läge i samhället. Centret riktar sig både till barn och äldre och bjuder in till möten över generationerna på ett naturligt sätt. Här finns restaurang som är öppen för allmänheten, hälsocentral, internetcafé, volontärverksamhet. Det är verkligen en bra plattform för att minska ofrivillig ensamhet för alla åldrar.
– Det var mycket intressant att ta del av ett praktiskt exempel utifrån reformen med 21 välfärdsområden och lyssna på hur de nu samorganiserar verksamheter för att svara mot att befolkningen blir äldre, säger Lenita Granlund som är vård- och omsorgsdirektör i Uppsala kommun.
– Finlands strävan att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande ligger helt i linje med vårt stora arbete i Sverige, God och nära vård.
Målen med reformen i Finland är bland annat att ge bättre tillgång till och mer nåbar service för medborgarna, minska välfärds- och hälsoskillnaderna och hejda kostnadsutvecklingen.
Lenita säger avslutningsvis:
– Det skulle vara mycket intressant att återkomma om några år för att ta del av deras effekter av reformen. Har en huvudman för välfärdsområdet snabbat på arbetet för att nå målen som i många delar liknar Sveriges utmaningar?
Foto Eva Lotta Lindskog: Nina Simonen Foto Lenita Granlund: Frozentime
FSS har varit på en tre dagar lång studieresa till Finland, för att få veta mer om deras stora social- och hälsovårdsreform som till stora delar liknar Nära vård. Skillnaden är dock att den finska omstruktureringen har lett till att allt samlats under en huvudman.
Veronica Rehn-Kivi (i beige kavaj i mitten) är riksdagsledamot och medlem i Social- och hälsovårdsutskottet. Hon berättar här om reformen för FSS riksstyrelse.
Vi har bland annat besökt Social- och hälsovårdsministeriet, FSKC, Helsingfors social- och hälsocentral, familjecentralen Uppsala Talo i Tavastehus och äldreboendet Sauvola i Iittala. Vi har träffat representanter för profession, politik och akademi och är otroligt tacksamma för det varma mottagandet.
Vår ciceron under hela torsdagen, Torbjörn Stoor, är vd för FSKC – Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området. FSKC är en FoU-organisation inom det sociala området. Diplomet, som visar att FSS skänkt pengar till FN:s flyktingorgan, är FSS tackgåva till våra finska kollegor.
Reformen fokuserade på att utveckla offentliga, skattefinansierade tjänster, bland annat
tjänster inom socialvården, som socialhandledning och social rehabilitering
tjänster inom den öppna hälso- och sjukvården (mottagningstjänster vid hälsovårdscentraler och förebyggande rådgivningsbyråtjänster)
sjukhustjänster
mun- och tandvård
psykiatri- och beroendetjänster
barnskydd
funktionsstödservice
boendeservice för äldre
hemvård
Välfärdsområden
Den 1 januari 2023 sjösattes den nya organisation som är resultatet av social- och hälsovårdsreformen. Därmed övergick ansvaret för social- och hälsovården samt räddningsväsendet (ambulans och brandkår) från de 310 kommunerna till 21 nya välfärdsområden.
Det är dock ingen som bor i ett välfärdsområde utan alla har sin hemvist i en kommun, påpekar flera personer vi pratar med. Välfärdsområdena är en teknisk konstruktion med ett fullmäktige, en styrelse och en direktör.
Befolkningspyramiden är ett bekymmer även i Finland.
Finansiering
Genom reformen överförs ansvaret för finansieringen av social- och hälsovården till staten, som hämtar medlen från kommunernas ekonomier. Men välfärdsområdenas verksamhet finansieras delvis också med klientavgifter. Alla medborgare i Finland ska nu kunna få samma kvalitet och samma sorts vård/omvårdnad var man än bor i landet.
Utmaningar
En stor utmaning idag är personalbristen. Socialarbetare, socionomer, läkare och sköterskor – det saknas personal på många ställen. En annan utmaning är att likvärdigheten kan göra att en del kommuner upplever att medborgarnas service försämras mot hur det varit tidigare, eller att små specialiserade insatser i något fall slopats då de inte kunnat erbjudas alla.
Viss oro finns också för hur exempelvis skolan ska kunna finansiera sin verksamhet, när så stor del av kommunernas ekonomi går till välfärdsområdena.
Tvåspråkigheten
I Finland är finska och svenska grundlagsskyddade nationalspråk. Enligt 17 § 2 mom. i grundlagen ”ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.” För att värna tvåspråkigheten (framför allt höja svenskans status) bedrivs specialuppdrag i de åtta tvåspråkiga välfärdsområdena, för att trygga jämlikheten mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen.
Digital presentation av Karin Simola, direktör för tvåspråkig service om specialuppdraget i Egentliga Finlands välfärdsområde.
Effekterna
Det går såklart inte att utläsa några effekter av reformen efter knappt tre månader. Hur lång tid det kommer att ta får vi olika svar på. En regeringsperiod, tror några. En generation, tror andra. Säkert är i alla fall att det vore väldigt intressant att återkomma om fem år och se vart Finlands social- och hälsovård är på väg!
ORDFÖRANDE HAR ORDET 27 mars 2023: Nyss hemkommen från ett studiebesök med FSS riksstyrelse i Finland kan jag konstatera att vi brottas med samma utmaningar men i lite olika kontext.
Vad gäller den demografiska utmaningen är Finland redan där. De äldre blir allt fler och antalet äldre-äldre, de som hunnit fylla 100 år fortsätter att öka.
Att kunna rekrytera personal är ett stort dagligt bekymmer. Det gäller alla yrkesgrupper inom socialtjänsten men blir kanske av ännu mer akut karaktär när det gäller legitimerade yrken och socionomer.
Finska socialtjänsten har lite andra förutsättningar. Exempelvis är lönen mer fast angiven för olika tjänster, vilket inte ger utrymme för att använda lönen som ett konkurrensmedel. Socionomutbildningen är längre, precis som på Island.
Hela Finland har genomgått ett stort, snabbt och omfattande reformarbete som sjösattes första januari i år. Reformen är inte helt olika Nära vård som vi håller på med men vi diskuterar inte på samma sätt, att i stora delar ha samma huvudman.
Den finska reformen innebär att de flesta kommunala insatser på det sociala området, räddningstjänst och hälso- och sjukvård har slagits ihop till en helt ny organisation i 21 välfärdsområden. Ännu flyter inte allt på som man tänkt sig, men det har ju bara varit i gång ett par månader. Diskussionen om reformen har pågått i över 20 år, men inleddes först under 2022, och det säger något om komplexiteten i våra gemensamma frågor.
En ny ekonomisk karta har ritats över hur de gemensamma resurserna ska fördelas. Grundidén är att alla medborgare i Finland ska kunna få samma kvalitet och samma sorts vård/omvårdnad var man än bor i landet. Den tanken verkar tyvärr också ha medfört att de väldigt små specialiserade insatserna i något fall tagits bort då de inte kunnat erbjudas alla. Det känns lite märkligt, tycker jag, vi får se vart det tar vägen.
Det fanns flera lysande exempel på att Finland försökt sig på det FSS förespråkar, nämligen en första och andra linjens socialtjänst. Alla personer vi träffade betonade starkt det multiprofessionella samarbete som krävs för att kunna ge tidiga, högkvalitativa insatser, inte minst till barnfamiljer.
Det var intressant och spännande att möta våra finska kollegor. Vi kommer att hålla kontakten och hoppas på att få komma tillbaka om några år för att se vilka effekter reformen har haft.
Förslag som exkluderar de mest utsatta: Regeringen har den 23 mars skickat ut ett välkommet förslag om att förlänga och samtidigt höja det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer. Det kommer att mildra effekterna av den inflation som råder som lett till stora prisökningar och slår hårt mot många barnfamiljer. Allra hårdast drabbas de med små eller inga marginaler.
Men Föreningen Sveriges socialchefer pekar nu på att ett sådant beslut skulle exkludera de allra mest utsatta barnfamiljerna: de som får försörjningsstöd.
