ORDFÖRANDE HAR ORDET 5 MAJ 2026: Den här veckan är jag inbjuden att prata på olika nationella konferenser, både i rollen som FSS ordförande och i mitt arbete nära kärnverksamheten i Lund. Bland annat på Forte Talks – Visioner för välfärden, där fokus är kunskap och forskning för framtidens välfärd.
Att det saknas både forskning och metodstöd i socialtjänsten är ingen nyhet, men frågan återaktualiserades härom veckan i Uppdrag gransknings ”Barnsamtalen”. Det finns ett tydligt uppdrag från både barnkonvention och lagstiftning om att barnens röst, perspektiv och berättelse behöver komma fram bättre i beslut som rör dem. Inte minst inom socialtjänsten. Nationell data från NUSO bekräftar också bilden av att detta är ett stort utvecklingsområde.
UG:s program saknar dock många viktiga perspektiv, till exempel det om att ett barnsamtal på egen hand aldrig är grund för ett LVU, utan kan vara en del av en helhetsbedömning med flera pusselbitar. Det är heller inget ”förhör” eller något som kan ”leda i bevis”. Vinklade reportage riskerar alltid att skapa en bild av socialtjänsten som inkompetent aktör som omhändertar barn på lösa grunder. Det försvårar vårt samhällsuppdrag att nå och hjälpa de utsatta barn som far illa och behöver vårt stöd, då rädslan för kontakten med oss förstärks.
Men frågan om det nationella kunskapsstödet och avsaknad av beforskade metoder i socialtjänsten är ett faktum, på den punkten har UG rätt. Samtidigt måste vi fortsätta att utföra våra arbetsuppgifter. De behöver då vila på mer av logiken ”beprövad erfarenhet”. Ofta ändå med gott utfall – professionens kunskap om vad som fungerar i vardagen kan inte nog betonas. Kunskap behöver både göras tillgänglig och utvecklas nära praktiken. Precis som specialisering och kunskapsutveckling är en del av arbetet i hälso- och sjukvården, behöver den vara det i socialtjänsten.
Nyare lagstiftning som införts utan metodstöd är möjligheten till insatser utan behovsprövning där det finns krav på dokumentation av insatserna, men hur och vad som ska dokumenteras saknas. Att den guiden släpar efter två år efter att lagstiftningen kommit på plats är anmärkningsvärt. Risken för kritik är överhängande. Detta blev jag med flera intervjuade om i Dagens samhälle förra veckan.
Temat för Socialchefsdagarna 2026 är Kunskap som leder – välfärd som lyfter. Temat känns oerhört angeläget av många skäl, och särskilt viktigt i en tid av ökad polarisering och politisering. Hur bygger vi egentligen ett demokratiskt välfärdssamhälle om vi inte kan enas om vad som är sant eller falskt? Och hur kommer uppdraget för alla oss i olika välfärdsinstitutioner att utveckla sig, om uppdragen och verktygen vi får inte bygger på fakta om vad som fungerar? Viktigt är också människors tillit till våra institutioner i välfärden – en förväntan är att det vi gör vilar på kunskap och beprövad erfarenhet. Kan vi inte leva upp till det, riskerar samhällskontraktet att urholkas.
Frågan om kunskapen i välfärden är därför avgörande av oändligt många skäl och kan inte debatteras och konfereras om nog.
Varma hälsningar Anna Burston
FSS ordförande