På vår studieresas andra eftermiddag gjorde FSS två besök. Först fick FSS styrelse veta mer om den praktikforskning som bedrivits vid Helsingfors social- och hälsocentral och verksamheten för barnskydd. Det är den specialiserade delen som arbetar med att omhänderta barn och som i Finland är särskild från de övriga verksamheter inom socialtjänsten som arbetar med barn och familjer.
Nytt arbetssätt utmaning
Ledaren för verksamheten, Bettina von Kraemer, berättade om den studie som genomförts av implementeringen av ett systemiskt arbetssätt i arbetsgrupperna. Studien visar på den utmaning som det är att ta till sig ett nytt arbetssätt. Särskilt om verksamhetssystemet (Abboti) inte bidrar till att underlätta arbetet. Många av oss som åkte på den här resan hade en föreställning om att Finland hade löst problemet med verksamhetssystem som inte levererar men tyvärr så tog Bettina ur oss den föreställningen.
När det gäller praktiknära forskning såg nu Bettina fram emot uppföljningen av studien. FSS är övertygade om att den här typen av praktikforskning starkt kan bidra till att underlätta implementering av förändringar i en verksamhet då det ger utrymme för reflektion och identifiering av både önskade och oönskade effekter.
Reformen på lokal och praktisk nivå
För att komma till eftermiddagens andra studiebesök gick bussresan fem mil österut till kommunen Borgås social- och hälsocentral i Östra Nylands välfärdsområde.
Där mötte oss social- och hälsodirektör Annika Immonen och utvecklingsdirektör Katja Blomberg. De arbetar som chefer inom det nybildade Östra Nylands välfärdsområde som samlar sju kommuners behov av social- och hälsoinsatser.
Katja Blomberg till vänster och Annika Immonen till höger, från Östra Finlands välfärdsområde. I mitten FSS-representanten Anna Burston från Lunds kommun.
Hur förbereda så stor förändring?
Under tidigare studiebesök hade vi fått ta del av den politiska visionen för reformen med att samla kommunernas social- och hälsovård inom större välfärdsområden. Idag var det dags att få möta denna förändring på lokal och praktisk nivå.
Hur förbereder man chefer och medarbetare på en så stor förändring? Hur tillvaratar man möjligheterna så att det inte bara blir en organisatorisk förändring som inte möter de stora utmaningar som både Finland och Sverige står inför? Vi fick en inblick i den stora förändring som de nu alla arbetar med sedan årsskiftet.
Kommuner med olika ingångsvärden
Östra Finlands välfärdsområde ska få sju kommuner med olika ingångsvärden vad gäller antal invånare, stad/landsbygd, olika service osv att skapa gemensamma utgångspunkter och en gemensam plan framåt. Förutom att dessa olikheter ska överbryggas ska olika organisationer och kulturer inom socialvården och hälsovården mötas.
Annika Immonen tog upp socialvårdens bärande kultur kring helhetssyn och brukaren i fokus kontra sjukvården som mer utgår från diagnoser och patienter. De arbetar redan idag i multiprofessionella team. Men detta kan utvecklas än mer i det uppdraget. Andra möjligheter med välfärdsområdesreformen är att samla specialistvård och andra insatser på ett mer effektivt och tillgängligt sätt ur fler aspekter och att stärka den digitala utvecklingen gemensamt.
Rätt insats på rätt nivå i rätt tid
Social- och hälsodirektören lyfte att ett mål med förändringen handlar om hur de i högre utsträckning kan ge rätt insats på rätt nivå och i rätt tid. Reformen ska möta behovet av en mer tillgänglig och jämlik social- och hälsovård i landet. Det är också en viktig del för att möta utmaningarna kring kompetensförsörjning och ekonomi som finns redan nu och som riskerar att bli allt större.
Andra frågor som togs upp med Katja Blomberg och Annika Immonen var vikten av närhet till forskningen och universiteten för att säkra kompetensförsörjningen gällande både personal och kunskap. Andra strategier kring kompetensförsörjning är att arbeta i team, ofta multiprofessionellt eller tillsammans för att öka kvaliteten gentemot enskilda. Det minskar också sårbarheten och tar tillvara medarbetares utvecklingsinitiativ, vilket skapar engagemang.
75-plussare positiva till digitala tjänster
Utveckling av digitala tjänster var också något som social- och hälsodirektören lyfte som en viktig del inom det nyskapade välfärdsområdet. De hade genomfört en undersökning med personer över 75 år för att fånga deras inställning av digitala tjänster. Åldersgruppen 75 plus verkade i hög grad dela samma positiva inställning till digitala tjänster som Annika Immonen hade. Av de svarande var 80 procent positiva till digitala tjänster. Det banar god väg för den stora utvecklingsresa som Östra Nylands välfärdsområde och Finland befinner sig på.
Kan vi vara lika modiga?
Vi kunde konstatera att Finland genom de 21 välfärdsområdena sedan tolv veckor tillbaka har de strukturella förutsättningarna för att lyckas med det vi i Sverige kallar god och nära vård.
Frågan är om vi kan vara lika modiga och handlingskraftiga för att skapa de strukturella förutsättningarna hos oss? Eller är de ”vita rockarnas dominans” allt för skrämmande och stor? Eller saknas politisk vilja att ändra den rådande strukturen? För många och höga och vassa gärdesgårdar?
Lite mer ”management by perkele” kanske skulle vara på sin plats ibland. Goda exempel på det vet vi nu finns i vårt grannland Finland.
Marie Ivarsson och Jonas Hampus – för FSS i Finland
Marie är biträdande förvaltningschef i Sollentuna och Jonas är sektionschef i Falun (foto: Frozentime)