På FSS nätverksträff för första linjens socialtjänst fick vi den 16 augusti lyssna på inspirerande presentationer från Norrköping och Haninge. Två exempel från kommuner som organiserat en första linjens socialtjänst. Båda kommunerna lyfter fram begreppsdiskussionen i början av omställningsarbetet som central.
Begreppen
Vad betyder begrepp som förebyggande, tidiga insatser och lätt tillgänglig? De förekommer ofta i diskursen om socialtjänstens roll i allt från lagstiftningens förarbeten till gängkriminalitet, och som är otroligt viktiga för varje kommun att borra ner sig i.
Så, vad är innebär då förebyggande och tidigt när vi pratar omställning i socialtjänsten? Vad betyder det för organiseringen av det sociala arbetet? Det finns många olika svar men det finns inte en enhetlig lösning. Dock pekar forskningen på vissa faktorer som behöver säkerställas: samordnat, på rätt plats och i rätt sammanhang.
När socialtjänsten pratar om tidiga insatser är det inte alltid tidigt för den person som söker dem. Det kanske är tidigt genom att alltför stora konsekvenser av en social problematik fortfarande kan undvikas. Men ofta finns redan ett etablerat skadligt bruk, fattigdom eller psykisk ohälsa, när personen väl tar eller får kontakt med oss. Vems definition av tidigt ska gälla här? Individens eller socialtjänstens?
Förebyggande är också komplicerat. Det förebyggande ansvaret för att säkerställa att social problematik inte förvärras eller helt undviks delas av väldigt många instanser. Skolan, hälso- och sjukvården, bostadsbolagen och arbetsmarknaden, familjen och nätverket.
Hur ska socialtjänsten organisera sig för att säkerställa att man arbetar förebyggande? Hur vet man vad en förebyggande socialtjänstinsats egentligen är?
Det är alltför många parametrar som spelar in i en människas liv för att kunna sätta fingret på en viss metod eller ett visst sätt att arbeta. Här menar den mesta av forskningen att metoder är underordnat målgrupp och att organiseringen av det förebyggande arbetet inte bör utgå från en viss metod.
Att vara tillgänglig utan krusiduller
Socialtjänsten kan inte verka på alla arenor och för alla. Men vi kan se till att finnas där när människor behöver oss och då ska det gå fort, enkelt. Jag har fastnat för det här med lätt tillgängligt. Det går att förstå på ett organisatoriskt plan och enkelt att se framför sig vad det skulle kunna innebära.
Att vara lätt tillgänglig kan betyda så många olika konkreta saker. Det kan vara insatser utan behovsprövning så att det går enkelt och smidigt att få en insats så fort man behöver den. Men det kan också vara att socialtjänsten finns där människor finns. I skolan, på vårdcentraler, i bostadsområden, i föreningslivet, i familjen.
Det ska vara enkelt att besöka och få kontakt med socialtjänsten. Inga långa utredningstider eller väntetider, inga egna kontor utan att vara på andras platser. Det lätt tillgängliga kan alltså handla om både plats och organisation. Och det lätt tillgängliga kan skapa förutsättningar för att samverka med andra och befinna sig på rätt plats – allt för att ge en förebyggande effekt.
Kommunen behöver också undersöka var man behöver sätta in sådana lätt tillgängliga insatser och arbeta utifrån platsens betydelse.
Socialtjänsten i Norrköping och Haninge gör sig synliga
I första linjen-verksamheterna i både Norrköping och Haninge jobbar man med ansatsen att vara synlig. Det är en del av att vara lätt tillgänglig. Socialarbetare arbetar på både kvällar och helger, är ute på både stora evenemang och ungdomsgårdar.
Personerna som rekryteras behöver tycka att det är både intressant och spännande att vara ute och möta människor, att vara generalister. För att visa att socialtjänsten i första hand är omsorg och medmänsklighet genom att vara ute och bry sig är också att jobba med varumärket. Att helt enkelt ta tillbaka ägandeskapet av definitionen av det sociala arbetet och sluta bygga bilden av att människor i första hand skulle vara rädda för oss. Det är en myt som inte gynnar någon.
Från reaktivt till proaktivt
Vi väntar på en ny lagstiftning, det har vi gjort i flera år nu. En lagstiftning som tar oss bort från tung myndighetsutövning, som kan fokusera på direkta aktioner och skapa en socialtjänst där reaktiva metoder vänds till proaktiva. En förebyggande socialtjänst som kommer in tidigt i människors liv. Behovet och syftet med en ny lagstiftning kan inte nog betonas. Men vi behöver börja ställa om med eller utan lagstiftning och augustis nätverksträff visar att det går. Men det kommer inte av sig självt, det är svårt med enbart befintliga resurser. Omställningen måsta få kosta. Och för att få full effekt krävs en ny socialtjänstlag.
Anna Burston
Verksamhetschef socialpsykiatri i Lunds kommun och regionansvarig för FSS Skåne