Det är bra att den nya socialtjänstlagen möjliggör tidigare stöd till barn som riskerar att fara illa, men förslaget om tvång och vite riskerar att motverka lagens syfte. I veckan samlas Socialdemokraterna för kongress och FSS med flera debattörer undrar vad partiet vill med socialpolitiken.
Samhället står inför stora utmaningar med barn som rekryteras och utnyttjas av kriminella nätverk och det pågår ett omfattande politiskt arbete att hitta lösningar. Inte minst har den politiska debatten kretsat kring socialtjänstens roll för att vända denna allvarliga samhällsutveckling. Åtgärderna och förslagen är många, och fokus ligger ofta på repressiva insatser med betoning på kontroll, straff och tvång. Trots att såväl forskning som professionens erfarenhet tydligt visar att det är de tillitsbyggande och relationsskapande insatserna som faktiskt ger långsiktig effekt.
Föreningen Sveriges socialchefer har under många år bedrivit ett aktivt påverkansarbete för att lagen ska bli den lag som professionen efterfrågat och som möter behoven hos de som behöver socialtjänstens stöd och hjälp!
Nu pågår ett intensivt arbete i landets alla kommuner med att förändra struktur och kultur och det kommer att krävas hårt arbete för att få intentionerna i nya lagen på plats.
Socialtjänstens medarbetare kommer att kunna arbeta mer proaktivt, kunskapsbaserat och göra socialtjänsten lätt tillgänglig! Och den som behöver stöd ska möta en socialtjänst som bättre än idag fångar upp den som behöver stöd tidigt och en socialtjänst som arbetar samordnat och samtidigt med andra när så krävs. Förändrade arbetssätt är vad som kommer öka tilliten och göra att vi kan hjälpa fler i tidigare skeden innan problem vuxit sig stora.
FSS efterlyser nu att våra politiker är lika lyhörda som de varit för att få nya socialtjänstlagen på plats och lyssnar på professionen, civilsamhället och våra myndigheter och skrotar de lagförslag som går på tvärs mot nya socialtjänstlagen och som riskerar att göra det mycket svårt för professionen att införa lagen.
FSS riktar ett särskilt tack till Sveriges Kommuner och Regioner, Akademikerförbundet SSR och Vision Fackförbund som vi arbetar tillsammans med för att påverka. Tillsammans blir vi starka❤️. Tack också till Rädda Barnen Välfärd och BRIS för bra samarbete. Slutligen en eloge till Camilla Waltersson Grönvall för regelbundna och konstruktiva dialoger längs vägen.
Vänliga hälsningar Lina Blombergsson, vice ordförande FSS
Förutom att hela Sveriges samlade socialtjänst går runt med Socialstyrelsens pinfärska meddelandeblad om insatser i väskan, verkar många samtidigt fundera på hur frågan om socialtjänstens omställning ska komma upp på den kommungemensamma agendan.
Balansakten att både fokusera internt på den egna omställningen, nå målet att vara åtminstone laglig till 1 juli och att samtidigt vara tydlig utåt med vilket stöd och prioritering socialtjänsten behöver, är inte enkel. Lättare blir det inte heller utifrån de olika förutsättningar och den mängd av frågor som ska hanteras. Allt från civil beredskap och krigsorganisation till minskat barnafödande och nedläggning av förskolor.
Att den nya socialtjänstlagen är en kommungemensam fråga är enkelt att säga men svårare att göra. För vad är det egentligen vi behöver av våra samverkande förvaltningar och samhällsaktörer? Hur ska övriga samhället kunna hjälpa till?
En god start torde vara att alla och envar som har ett uppdrag i samhällsbygget inte bara fullgör sitt uppdrag utan gör det bra. Det är en grundförutsättning för att barn, unga och andra inte ska halka ur systemet och hamna hos socialtjänsten. Utöver det har jag på min önskelista ett antal saker, som alla på sitt sätt bidrar till omställningen.
Annas önskelista
Alla våra samverkansförvaltningar och samhällsaktörer är både våra bästa reklampelare och bästa uppsökare. Jag skulle önska att alla medarbetare i kommunen gjorde sig förtrogna med vad socialtjänsten kan erbjuda och hur vi arbetar, för att kunna ge vidare rätt information, vägledning och motivation.
Den kommungemensamma IT-avdelningen behöver prioritera den digitala ingången till socialtjänsten och fokusera den digitala kompetensen på socialtjänstens behov under en tid framöver.
Fundera på hur ni gör idag när ni vill samverka med socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Finns det andra vägar än orosanmälan som ni båda skulle ha nytta av att utveckla?
Gör ett gemensamt analysarbete var socialtjänsten behöver finnas och gör gemensamma prioriteringar. Vi kommer sannolikt inte kunna vara på varenda förskola och skola, men det kanske finns de som är viktigare än andra.
Var nyfiken på om det finns några egna strukturer i din organisation som behöver justeras eller ändras, för att samverkan ska bli möjlig. Ställ nyfikna frågor!
Fundera på vilket gemensamt problem och/eller uppdrag ni vill lösa med till exempel skolsociala team. Socialtjänsten kan inte bara jobba med närvarofrågan när vi befinner oss på skolans arena. Vårt ansvar är större än så. Kriminalitet, psykisk ohälsa och till exempel fattigdom är alla viktiga områden som socialtjänsten kan stötta i när vi använder skolan som arena i det förebyggande arbetet.
Ta ett kommungemensamt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Risken är annars att det blir en fråga för socialtjänsten att lösa och att fokus riktas mot en för socialtjänsten förhållandevis lite grupp – i jämförelse med andra riktigt stora grupper som har behov av socialtjänstens insatser.
Resonera om vem som tjänar på att socialtjänsten arbetar förebyggande. Är det socialtjänsten själv eller tjänar andra på omställningsarbetet, dvs var hämtas vinsten in? I så fall kan det vara rimligt att de som tjänar på det är med och bidrar.
Utveckla det gemensamma arbetet med civilsamhället.
Se till att göra det enkelt för människor att engagera sig i demokratifrågor och återupprätta idén om att det finns ett vi som är värt att engagera sig i. Så bygger vi starka lokalsamhällen som är en motståndskraft mot sociala problem och utanförskap.
Hälsningar Anna Burston Ordförande FSS region Skåne
Ny socialtjänstlag – hur ska socialtjänsten leva upp till regleringen om vetenskap och beprövad erfarenhet? Det var temat när Centralförbundet för Socialt Arbete ordnade en halvdagskonferens under World Social Work Day.
Föreläsarna, bland annat Helena Åhman som är ledamot i FSS riksstyrelse och förvaltningschef i Solna stad, vred och vände på olika perspektiv kring den nya socialtjänstlagen och hur socialtjänsten ska leva upp till regleringen om vetenskap och beprövad erfarenhet. Här hittar du inspelningarna från konferensen och föreläsarnas presentationer.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 23 MARS 2025: Sent igår kväll kom jag hem efter några riktigt spännande dagars studieresa med FSS riksstyrelse till Köpenhamn. Vi hade valt Danmark med omsorg då vi ville höra deras olika åsikter och insikter kopplat till det som komma skall i Sverige: insatser utan samtycke. Vi hade fått stöd med programmet av svenska ambassaden så det var kanske ingen slump att vi nästan gick i fotspåren efter ett annat svenskt studiebesök från socialdepartementet.
Jag kan se att många följt våra inlägg på Linkedin. Vi gjorde inläggen varje dag så ni kunde följa oss på resan. Väldigt roligt att så många kommenterar och engagerar sig. Frågorna berör oss i socialtjänsten.
Vi började på hög statlig nivå med deras Ungdomskriminalnämnd och slutade med ett besök hos socialtjänsten i ett område med hög kriminalitet och många utsatta barn och unga.
Fastän vi hört samma sak, i alla fall till en del, så har Föreningen Sveriges socialchefer och socialdepartementet kommit till väldigt olika slutsatser om vilka åtgärder som är lämpligast att vidta när en ung person helt eller delvis anammat en kriminell livsstil.
Att tvinga på insatser har FSS aldrig trott varit någon framgång. Ändå är det det som hamnar i fokus. De unga i Danmark som fått tvingande insatser utdömda, ibland så länge som två år, har själva vittnat om att det inte känns som en tidig insats utan ett straff, en dom. Huvuddelen av dem som fattar besluten är domare och jurister.
Insatsen från socialtjänsten i närområdet som inkluderade hela familjen visade på bättre resultat. Det görs en bedömning av vad alla olika personer i familjen behöver stöd i och sen jobbar man tillitsskapande över längre tid med det. Det har gett goda resultat. I detta arbete är det erfarna socialarbetare som föreslår och arbetar med insatsen i familjen.
Att socialtjänsten vet mer om barn och ungas behov i dessa utsatta lägen, än domare och jurister, det var också de forskare vi träffade överens om.
Om dessa förändringar ska gå vägen på ett rimligt sätt i Sverige, måste vi inom socialtjänsten bli tydliga med vad vi kan och vill så att barnen får bästa tänkbara chans att byta till en bättre väg mot ett bra liv. Våra nya möjligheter till tidiga insatser kan vara det som kommer att rädda upp situationen när vi hållit på ett tag.
Det kanske aldrig har varit viktigare att Sveriges socialchefer gör sina röster hörda. Genom FSS kan du vara med och påverka.
Samtidigt som större delen av Föreningen Sveriges socialchefer styrelse är i Danmark för att bland annat höra om Danmarks reformarbete för att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet har Veronica Carstorp Wolgast hållit ställningarna här hemma. Igår träffade FSS socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall tillsammans med Akademikerförbundet SSR, Rädda Barnen Välfärd, BRIS och Vision Fackförbund för att diskutera förslagen i den s.k. Mellantvångsutredningen.
Under mötet lyftes vår gemensamma hållning om att vi delar utredningens beskrivning av problematiken kring att inte alla barn som behöver stöd får del av socialtjänstens insatser.
Däremot ser vi, som barnrättsorganisationer, fackförbund och företrädare för socialchefer, flera av utredningens förslag som problematiska. Vi beskrev hur förslagen om tvingande insatser inom socialtjänsten riskerar att allvarligt gå emot barns rättigheter, samt att utredningen inte kunnat visa på något vetenskapligt stöd för att förslagen kan leda till en positiv förändring för barn. Vi redogjorde även för en stor oro över hur förslagen riskerar att gå emot intentionerna i den nya socialtjänstlagen och krocka med den omställning som landets socialtjänster just nu arbetar med – med fokus på tillgänglighet, tidiga insatser och tillit.
Tillsammans uppmanade vi socialtjänstministern att inte anta en lag om tvång som strider mot barns rättigheter, saknar vetenskapligt stöd och riskerar att påverka arbetet med omställningen av socialtjänsten negativt.
Regeringen bör avvakta med beredning av lagen tills dess att vi kan se resultatet av den pågående omställningen med den nya socialtjänstlagen.
Regeringen behöver även inhämta kunskap och underlag kring hur socialtjänsten kan få fler familjer att tacka ja till stöd på frivillig väg, innan nya regler för tvång införs.
Det var ett bra möte med en öppen dialog. Vi är alla överens med statsrådet om att vår gemensamma dialog behöver fortsätta och ser fram emot nästa möte!
Passa också på att läsa våra reflektioner från studiebesöken i Danmark, som har stark beröring med detta ämne.
