ORDFÖRANDE HAR ORDET 11 APRIL 2023: I skrivande stund är det annandag påsk och lugnet har lagt sig efter en stojig påskhelg. Satt ute på trappen en stund och konstaterar att påsken tog med sig våren hit till Värmland. Ljuset gör att man kan börja njuta av fina kvällar. Talgoxen annonserar med sitt ”titt-ut” och tranorna skränar nere på åkern. En underbar tid är här.
Själv känner jag att jag får energin tillbaka. Det kan behövas för som vanligt är det mycket att göra inom socialtjänsten. De flesta har väl börjat fundera på både besparingar och kommande budgetbeslut. Helst vill vi hålla igång det mesta – men är det möjligt?
FSS är glada över att begreppet första linjens socialtjänst har fått egna vingar. För att genomföra det överallt och med kraft kommer en hel del förändringar att behöva göras – och kommunerna behöver extra resurser för att möjliggöra en tidig, öppen och välkomnande socialtjänst.
Vi tänker att det vore dags att starta ett nätverk för de kommuner som redan funderar på och planerar för första linjens socialtjänst, kanske till och med agerar. Vad tycker du om det? Vill du att er kommun ska vara med? Hör i så fall av dig till Anna Burston eller mig.
För att underlätta för enskilda att ta emot socialtjänstens insatser så behöver vi arbeta bra tillsammans med våra vårdgrannar och andra berörda instanser. Vi vet att samordnade insatser fungerar avsevärt bättre än om vi gör insatserna en i taget och från olika håll. Samordning gör också att framstegen för individen går snabbare och därmed också vägen till ett självständigt liv.
Samarbetet gör att vi alla blir starkare och det blir bättre utfall i omsorgen om den enskilde.
FSS riksstyrelse har, som du kanske har sett, varit på studiebesök i Finland. Du kan läsa mer om det här. I övrigt håller vi i styrelsen oss sysselsatta med remissvar på olika statliga utredningar – det kan låta trist med ”statliga utredningar” men det är mycket positivt på gång, särskilt kopplat till omsorgen om barnen.
Att kunna ge barnen det skydd de behöver är socialtjänstens viktigaste uppgift, som jag ser det. Och vi behöver göra en förflyttning: Från ett alltför dominerande utredningsarbete till en mer lättfotad samhällstjänst. Många utredningsenheter har det tufft idag och det blir allt svårare att rekrytera erfarna socionomer till barnavården. Ny lagstiftning och resurser för att ta de första stegen behöver prioriteras.
Snart får kommunerna också ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är en god tanke men en komplex fråga om vi tänker oss att socialtjänsten verkligen ska nå de personer som kanske skyr och flyr socialtjänsten. Inte enkelt – men nödvändigt för en god samhällsutveckling.
Socialchefsdagarna är mötesplatsen för dig som vill vara med och påverka socialpolitiska frågor. Temat för Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad är Förändringskraft tillsammans. Jag hoppas verkligen att du och dina kollegor vill komma!
Varma hälsningar Monica Persson, ordförande FSS
Vi öppnar för anmälningar till Socialchefsdagarna i början av maj. Programmet håller i skrivande stund på att ta form och du hittar all info på socialchefsdagarna.se.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 27 mars 2023: Nyss hemkommen från ett studiebesök med FSS riksstyrelse i Finland kan jag konstatera att vi brottas med samma utmaningar men i lite olika kontext.
Vad gäller den demografiska utmaningen är Finland redan där. De äldre blir allt fler och antalet äldre-äldre, de som hunnit fylla 100 år fortsätter att öka.
Att kunna rekrytera personal är ett stort dagligt bekymmer. Det gäller alla yrkesgrupper inom socialtjänsten men blir kanske av ännu mer akut karaktär när det gäller legitimerade yrken och socionomer.
Finska socialtjänsten har lite andra förutsättningar. Exempelvis är lönen mer fast angiven för olika tjänster, vilket inte ger utrymme för att använda lönen som ett konkurrensmedel. Socionomutbildningen är längre, precis som på Island.
Hela Finland har genomgått ett stort, snabbt och omfattande reformarbete som sjösattes första januari i år. Reformen är inte helt olika Nära vård som vi håller på med men vi diskuterar inte på samma sätt, att i stora delar ha samma huvudman.
Den finska reformen innebär att de flesta kommunala insatser på det sociala området, räddningstjänst och hälso- och sjukvård har slagits ihop till en helt ny organisation i 21 välfärdsområden. Ännu flyter inte allt på som man tänkt sig, men det har ju bara varit i gång ett par månader. Diskussionen om reformen har pågått i över 20 år, men inleddes först under 2022, och det säger något om komplexiteten i våra gemensamma frågor.
En ny ekonomisk karta har ritats över hur de gemensamma resurserna ska fördelas. Grundidén är att alla medborgare i Finland ska kunna få samma kvalitet och samma sorts vård/omvårdnad var man än bor i landet. Den tanken verkar tyvärr också ha medfört att de väldigt små specialiserade insatserna i något fall tagits bort då de inte kunnat erbjudas alla. Det känns lite märkligt, tycker jag, vi får se vart det tar vägen.
Det fanns flera lysande exempel på att Finland försökt sig på det FSS förespråkar, nämligen en första och andra linjens socialtjänst. Alla personer vi träffade betonade starkt det multiprofessionella samarbete som krävs för att kunna ge tidiga, högkvalitativa insatser, inte minst till barnfamiljer.
Det var intressant och spännande att möta våra finska kollegor. Vi kommer att hålla kontakten och hoppas på att få komma tillbaka om några år för att se vilka effekter reformen har haft.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 6 MARS 2023: FSS har i flera år arbetat med att etablera idén om en första linjens socialtjänst. Den senaste tiden är det långt ifrån bara vår förening som använder begreppet. Jag hör det ofta och från olika håll: politiker, tjänstepersoner, andra myndigheter och lite varstans i media.
Att det pratas är ju oerhört roligt. Men ännu bättre är det att flera kommuner redan har lanserat att de har en första linjens socialtjänst att erbjuda.
Jag vet också ett antal kommuner som ligger i startgroparna och som sitter och skissar på hur det skulle kunna se ut just hemma i deras egen verksamhet.
Det enda som saknas nu är den nya socialtjänstlagen som skulle kunna ge oss möjligheten att erbjuda insatser utan biståndsbeslut. På så sätt skulle vi kunna erbjuda kvalificerade och evidensbaserade socialtjänstinsatser i en öppen välkomnande atmosfär till barn och föräldrar i ett tidigt skede.
Eftersom FSS har följt utredningen om framtidens socialtjänst på nära håll har vi också kunnat ge inspel kring det som vi bedömt som allra mest angeläget.
Jag säger det igen – för säkerhets skull – att det behövs ett långsiktigt tillskott av resurser för att vi ska kunna genomföra en sådan reform i den skala som behövs och i alla landets kommuner. Både stora och små.
Jag har själv jobbat inom kommunal socialtjänst i över 30 år och det ska bli oerhört spännande och inspirerande att få vara en del av den här förändringen.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 16 JANUARI 2023: Avsaknaden av dagsljus är fortfarande påtaglig. Jag följer SMHI:s tider om solens upp- och nedgång och snart kommer vi att se lite skillnad. Aningen ljusare.
Vi som är socialchefer är nog alla strängt upptagna med att introducera våra nya nämnder. Att vara politiker i en socialnämnd måste vara väldigt olikt andra uppdrag. Därför behöver vi hjälpa dem att rusta sig för uppdraget. Jag räknar med att det tar ett år innan vi hunnit prata om alla olika verksamheter, eftersom socialchefernas vardag är så differentierad.
Förra veckan hann jag med att prata om orsaker till arbetslöshet, jämställdhetsperspektivet inom de regionala stödstrukturerna (RSS) och uppdraget för våra koordinatorer kopplade till prostitution och människohandel. Där smög sig frågan om arbetslivskriminalitet in, där socialtjänsten också har en roll.
Socialtjänsten ska vara med på allt fler uppdrag och det tillkommer hela tiden nya verksamhetsområden. Vad är rimligt?
Frågan för mig blir om vi kommer att mäkta med alla nya förväntningar som till största delen växer ur det brottsförebyggande uppdraget. Samtidigt vill vi från FSS sida inte att perspektivet med tidiga insatser för alla försvinner; FSS vill jobba vidare på den lysande idén om en första linjens socialtjänst och ett tillitsfullt förebyggande arbete.
Socialtjänsten behövs i båda ändarna: När en person själv känner att något börjar glida den ur händerna och skulle må bra av råd och stöd från vår personal – i ett tidigt skede. Och när det gått riktigt snett för en person – i ett sent skede.
FSS kommer ihärdigt att fortsätta påverkansarbetet kring de tidiga förebyggande insatserna och vad som behöver ingå i den nya socialtjänstlagen.
Programgruppen för Socialchefsdagarna har idag träffats i Karlstad (ja, solen sken från en klarblå himmel). Temat är Förändringskraft tillsammans. Innehållet börjar ta sin form och väntas vara klart i mars–april.
I slutet av mars kommer FSS riksstyrelse att göra studiebesök hos våra kollegor i Finland. Mer om det senare!
Jag är säker på att 2023 kommer att bli ett händelserikt år för oss socialchefer och för FSS som förening.
Vi välkomnar att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall den 7 december lämnade besked om att regeringen avser att kunna presentera en ny socialtjänstlag 2024 och som tydliggör behovet av socialtjänstens förebyggande arbete.
Det beskedet lämnade hon på det gemensamma seminarium som Vision, SKR, Akademikerförbundet SSR, Föreningen Sveriges socialchefer och Bris anordnade idag (länk till att se seminariet i efterhand finns längst ner).
På seminariet gavs också ett viktigt och bra besked om att pågående och tidigare arbete med förslaget kommer att tas om hand som en helhet.
– FSS lyfte behovet av att utöver ny lagstiftning se över hur det sociala arbetet kan organiseras i en första och en andra linjens socialtjänst, säger FSS vice ordförande Lina Blombergsson, som också refererar till vad Visions förbundsordförande Veronica Magnusson skrev på Linkedin efter seminariet:
”Det behövs en socialtjänst som verkligen är en social tjänst – som man vill vända sig till, som man vet hur man kommer i kontakt med och vilket stöd man kan få. Det förebyggande arbetet behöver bli en del av en ny socialtjänstlag och leda till att antalet akuta situationer minskas genom att stöd ges tidigare och innan det blivit kris.”
Från vänster till höger: Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision. Arion Chryssafis, ordförande SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg och kommunalråd (M) Solna. Heike Erkers, förbundsordförande SSR. Anna Dorrian Werner, barnrättsjurist och påverkansansvarig Bris. Lina Blombergsson, vice ordförande FSS och tf socialdirektör Huddinge. Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister. Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet. Monica Engström, socialrättsjurist SSR, tidigare huvudsekreterare i utredningen Framtidens socialtjänst. (Foto: Fredrik Persson)
Väl värt att lägga lite drygt en timme på: Här kan du se hela seminariet (moderator Caroline Cederquist, presschef Vision).
Det här är ett inlägg som Lina Blombergsson, vice ordförande FSS, skrev första gången i Socialchefens blogg 14 februari i år. Men det tål att upprepas när desinformationskampanjer om socialtjänsten tar ny fart och hat och hot om våld mot socialtjänstens medarbetare blir allt vanligare.
Hatkampanjen mot socialtjänsten som sprids i en del muslimska kretsar är inte bara ett direkt hot mot enskilda socialarbetare. Den riskerar också att kantra det påbörjade arbetet för att reformera socialtjänsten, där den nya socialtjänstlagen är det första steget. FSS önskar att politiska partier skulle fokusera på det långsiktiga förbättringsarbetet i stället för att jaga lättköpta populistiska poänger.
Varför sprids desinformation om just socialtjänsten? Antagligen för att destruktiva krafter vet att det bland vissa medborgare redan finns rädsla för och misstro mot socialtjänsten och då är det lättare att få fäste med desinformation. Det är djupt olyckligt. Nu är det viktigt att korrekt information når ut och nationella myndigheter gör här stora informationsinsatser.
Inom socialtjänsten arbetar vi utifrån gällande lagstiftning. Vi lever i ett rättssamhälle och när socialtjänsten omhändertar ett barn följer vi en strikt rättsprocess, där en domstol tar de avgörande besluten.
Ett angrepp mot socialtjänsten, som denna hatkampanj, är ett angrepp mot demokratin. Hot mot tjänstemän måste tas på största allvar av polis och rättsväsende. Det är nödvändigt att se över lagstiftningen och säkerställa att socialtjänstens personal också omfattas av den så kallade blåljuslagen.
Men innan olika förslag börjar tas ur luften behöver vi sansa oss. Vad behöver göras för att råda bot på den redan tidigare identifierade tillitsbristen till myndigheter i socioekonomiskt utsatta områden?
Tillitsbrist
Familjer, oavsett ursprung och adress, vänder sig sällan till socialtjänsten för att själva ansöka om stöd och hjälp utan kontakten inleds oftast genom att någon utomstående gör en orosanmälan. Redan inledningsvis får alltså socialtjänsten problem med tilliten.
I socioekonomiskt utsatta områden och bland utlandsfödda är tilliten till myndigheter som socialtjänsten än lägre. Vårt system kan förefalla unikt för den som vuxit upp i ett annat land. Kunskapen om svenska lagar och hur samhället fungerar är bristfällig. Den som inte vet vad socialtjänsten kan hjälpa till med lyssnar hellre på rykten, vilket leder till obefogad rädsla. Att söka stöd från samhället när familjen får problem kan därför kännas helt främmande.
När vi inte lyckas nå barn och unga som far illa för att föräldrarna tackar nej till socialtjänstens insatser kan familjens problem växa. Till slut uppfylls kriterierna för lagen om vård av unga (LVU) vilket kan förklara överrepresentationen inom tvångsvården av barn och unga med utländsk bakgrund.
Ohållbara strukturer och bristande integration
Satsningar på socialtjänsten i socioekonomiskt utsatta områden har periodvis varit ryckig. Det har saknats långsiktiga strategier. Politiken har styrt genom statsbidrag vilket genererat tillfälliga projekt. Ibland har det varit ont om resurser. Det har lett till att förebyggande och öppna insatser fått prioriteras ned till förmån för arbetet med de mest utsatta för att sedan byggas upp igen när resurser tillkommit.
Socialkontor i socioekonomiskt utsatta områden har ibland stängts ned och flyttat därifrån. Även andra samhällsaktörer har agerat på liknande sätt.
Vad signalerar vi från välfärdssamhället när vi lämnar områden där behoven av samhällets insatser är som störst? Och vad öppnar vi upp för? Jag hör forskaren Bi Puranens ord från Socialchefsdagarna när hon med eftertryck sa att ”vi får bara inte lämna dessa områden”.
Många som kommer till Sverige bär med sig helt andra värderingar och livsstrategier som inte är funktionella eller accepterade här. Flera värderingar förändras i takt med att människor integreras i vårt samhälle. Men när integration misslyckas tenderar de ursprungliga värderingarna att fördjupas. Då blir klyftorna mellan majoritetssamhället och redan marginaliserade grupper djupare. Tillitsbristen ökar.
Så vad behöver vi göra i samhället och i socialtjänsten?
Att få människor i arbete och utbildning är förstås avgörande men det finns mer att göra. Samhället behöver bli tydligare kring våra icke förhandlingsbara värden och rättigheter och vad som är acceptabelt i Sverige. Information räcker inte. Här krävs större insatser. Bi Puranen lyfter bland annat fram behov av ordentliga satsningar på skolan, förbättrad undervisning om hur det svenska samhället fungerar, föräldrautbildningar så att föräldrar får bättre verktyg att uppfostra sina barn i det nya samhället och att samhället markerar kraftfullt mot hedersvåld och förtryck. Dessa insatser ligger utanför socialtjänstens primära uppdrag men påverkar våra förutsättningar. Socialtjänsten behöver bidra i etableringen och ge information om vårt uppdrag och våra arbetssätt.
För att få fler familjer att själva söka stöd, så att socialtjänstens arbete kan börja innan problemen vuxit sig för stora, tror jag att vi behöver bli mer synliga. Socialtjänsten behöver befinna sig i lokalsamhället, vara lättillgänglig, inkluderande, samordnad och kunskapsbaserad. Den nya socialtjänstlagen behöver komma på plats och resurssättas utifrån hur behoven ser ut.
Låt oss därefter, utifrån FSS förslag om en första och andra linjens socialtjänst, testa om en ny organisering av arbetet kan göra att vi lyckas bättre i vårt viktiga uppdrag.
Utöver det behöver vi skapa hållbara strukturer för alla viktiga samhällsaktörer som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Verksamhet som har flyttat härifrån behöver flytta tillbaka och vara lokalt tillgängliga.
Och slutligen – bespara oss billiga och populistiska politiska poäng och förslag tagna ur luften. Lyssna på forskningen, professionen och de som bor i våra socioekonomiskt utsatta områden. Prioritera etableringsprocessen och lägg tid och resurser på att få den nya socialtjänstlagen på plats!
Lina Blombergsson, vice ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer och bitr. socialdirektör i Huddinge kommun.
