Plötsligt händer det! Nu kommer proppen. FSS välkomnar att nya socialtjänstlagen snart är på plats. Vi uppskattar dialogen vi haft med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. I en debattartikel tillsammans med SKR, Vision och SSR pekar FSS på ett centralt problem: Finansieringen.
”I den budget som beslutas i dagarna har regeringen öronmärkt åtta miljarder kronor till socialtjänstens omställning. Det må låta som mycket pengar, men det står inte i proportion till de höjda ambitionerna – eller för den delen till omfattningen av problemen. Dessutom är de tidsbegränsade – efter fyra år tar det stopp”.
Den nya lagen är efterlängtad och en tydlig ambitionshöjning som är helt nödvändig men som också kräver hållbar finansiering.
ORDFÖRANDE HAR ORDET 13 JANUARI 2025: God fortsättning! Hoppas julen varit skön och vilsam. Vi behöver extra mycket ork detta år.
I våra kalendrar dominerar de möten vi kommer att ha kring en ny socialtjänstlag, det är jag ganska säker på. Beslutet måste så klart fattas först, men vi är många kommuner som står i startgroparna för att testa det nya som vi ska samskapa. Återstår att se hur stort det reella svängrummet blir när alla myndigheter gjort sin bedömning – men att det blir större, ja det vill vi tro på.
Utifrån mitt kontaktnät, bland annat genom FSS, hör jag att kommunerna tagit sig an frågan på många olika sätt. Några av dessa kan du få koll på om du är med i FSS nätverk som träffas digitalt under enkla former. Där finns möjligheten att själv berätta om sina bästa, eller för den delen sämsta, förslag och påhitt. Allt i syfte att kunna hjälpa varandra och förhoppningsvis undvika andras misstag.
Röster höjs också för att vi behöver samordna oss kring arbetet med den nya socialtjänsten och processen med ”Nära vård”. Rimligt tycker jag eftersom människorna, klienterna, patienterna fortfarande är samma personer som har behov av flera insatser. Vi behöver komma ur startblocken och omsätta alla goda tankar som tänkts till konkreta handlingar. Den nya socialtjänstlagen kommer att ge oss möjligheten att testa oss fram, och vad vore bättre om vi kunde få med våra vårdgrannar i övningen?
Och så har vi ”kriminalspåret”. Vi har väl alla haft våra första BOB-råd och det kommer många förslag som rör kriminalitet i allmänhet och gängkriminalitet i synnerhet. För egen del behöver jag läsa på ordentligt hur jag ska lösa ”huret” när politikerna bestämt ”vadet”. Ett stort hur är såklart: Hur ska detta kunna giftas ihop med en första linjens socialtjänst som bygger på tillit, förtroende och relationsskapande? Det tror jag blir en stor utmaning.
Som vanligt har vi mycket att fundera på på våra chefsstolar. Och då finns FSS och kollegor i ledande ställning som vi kan använda som bollplank. Vi har mycket att prata om!
Vi hörs snart igen. Monica Persson, FSS ordförande
ORDFÖRANDE HAR ORDET 16 DECEMBER 2024: Tiden går fort när man har roligt och nu är det snart dags för jul igen. Det har varit ett händelserikt år för oss inom socialtjänsten. Det fortsätter troligtvis i samma fart även på det nya året. Det vi pratat mest om är såklart en ny socialtjänstlag. Lagen ska beslutas under våren och fortfarande står 1 juli 2025 som startdatum för det nya.
Ett intensivt arbete har pågått ute kommunerna hur vi ska anpassa oss till det nya. På ytan låter det inte så märkvärdigt. Arbeta med tidiga insatser är ju bara bra och roligt, men faktum kvarstår: vi ska också göra det arbete som krävs idag. Det kommer att bli en utmaning att styra om arbetet och göra det kulturskifte som krävs.
Tyvärr blir det inte den tilldelning av resurser som vi hade hoppas på. Den utlovade ”kakan” ska delas i väldigt många bitar. Regeringen räknar med att kommunerna själva ska prioritera socialtjänsten, något som återstår att se. Många kommuner har stora underskott just inom våra verksamhetsområden så det blir sannerligen en utmaning att göra allt det som krävs för att få till den förändring som förväntas.
Det är en sak som oroar mig. Socialtjänst omtalas allt oftare som en ”stödfunktion” för andra myndigheter, exempelvis polis och kriminalvård. Ett stort fokus ligger på gängkriminalitet. I en av de statliga utredningarna står det uttalat att om inte resurserna räcker till så finns det ju redan insatser i kommunen som kan användas till kriminella. Det som omnämndes var personligt ombud och kontaktperson. Det är som om socialtjänstens ”egna” målgrupper helt försvunnit. Där finns många personer som behöver socialtjänstens insatser – personer som inte har det minsta med kriminalitet att göra, men som behöver stöd från samhället i alla fall. Det är viktigt att regeringens ambitionshöjningar inte sparkar undan fötterna på våra andra målgrupper med stora behov av skydd och stöd.
Med det sagt är det av största vikt att vi kommer igång och sätter fart på alla idéer som genererats under året. Oavsett resurser och förväntningar så ser jag verkligen fram emot den nya socialtjänstlagen som ger oss goda möjligheter att kunna göra något ännu bättre än det vi har möjligheter till idag.
Och nu till julen.
Det finns goda möjligheter att slita ut sig under jul. Förväntningarna är oftast skyhöga, vad man än intalar sig strax innan … Kanske en kalender med 24 paket till alla familjemedlemmar och släktingar? Kanske en Nisse-dörr med arrangerade hyss i varje rum i bostaden? Traditionellt julbord fast ingen gillar dopp i grytan?
Eller… skala ner det hela och försöka umgås, bara … lägga pussel? Gå i pyjamas hela dagen?
Jag önskar att alla ni får en riktigt lång och skön helg. Jag vet att alla har arbetat hårt hela året så det sitter nog fint med lugn och ro några dagar.
De senaste veckorna har vi fått ta del av NUSO:s (Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning) första sammanställning av den data som samlats in från 150 kommuners barn- och ungdomsvård. Det är ett gediget material och en möjlighet till verksamhetsutveckling som syftar till att följa socialtjänstens omställning. I flera delar bekräftar NUSO bilden av det vi vet; till exempel att socialtjänsten generellt har svårt att nå familjerna med de yngsta barnen där det finns bekymmer, eller att barn inte är delaktiga i utredningar som gäller dem i den utsträckning som är önskvärt.
Att arbeta med verksamhetsutveckling är att blotta sårbarheter. Dagens hårda klimat där det ibland letas efter syndabockar och enkla förklaringar på komplexa problem, gör att få frivilligt vill visa upp det som behöver utvecklas. Metoder som Lean och ständiga förbättringar, har försökt vända på perspektivet och ”älska avvikelser”. Det finns kommuner som har prisat de största misstagen. Det är bra. Men när det gäller att älska avvikelser i socialtjänsten blir det svårt eftersom vi alltid behöver göra rätt.
Det är helt enkelt otroligt svårt att älska sina avvikelser inför öppen ridå. Samtidigt är socialtjänsten en skattefinansierad verksamhet så givetvis ska vi granskas och vara transparent, så att invånare vet vad de kan förvänta sig. Här har både media och IVO en viktig roll att berätta om systemfel och brister.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys släppte den 17 oktober i år en rapport som visar på bristen på tillit och kunskap om socialtjänsten hos befolkningen och allmänheten i stort. Utredningens slutsats är att bristen på kunskap och förtroende kan få allvarliga konsekvenser för både samhälle och individ. Det är inte så konstigt – socialtjänsten möter människor i kris, oftast när livet inte blir som man tänkt sig. Där är vi representanter för hela det gemensamma samhällsbygget och har en särskild position att förmedla att tilliten till systemen fungerar. De gemensamma systemen behöver nämligen fungera som bäst när man är som mest sårbar. Detta samhällskontrakt som alla är med och bidrar till genom skatten. Där har vi ett yrkesmässigt ansvar i varje enskilt möte. Men även andra har ett ansvar för att förmedla bilden av socialtjänsten genom hur man beskriver vår verksamhet. Det ligger nämligen i mångas intresse att tilliten till det gemensamma samhällsbygget fungerar.
Det sprids få berättelser om när socialtjänsten lyckas. Det beror såklart på att vi har svårt att göra målande berättelser om vårt arbete utifrån vår starka sekretess. Det beror också på att 90 procent av befolkningen faktiskt aldrig haft kontakt med socialtjänsten för sin egen eller sina barns räkning. Men kanske ännu mer utifrån att sakfrågan i sig är starkt stigmatiserande – att man lyckades bli av med ett beroende, att man fick hjälp att undkomma en våldsutövare eller att man fick ekonomisk hjälp. Ofta vill den som hamnat i svårigheter bara gå vidare och leva ett vanligt liv, inte vara föremål för storytelling-kampanjer.
Vård- och omsorganalys bekräftar också det faktum att negativa upplevelser sprids bredare än positiva och att de flesta förlitar sig på information från traditionell media eller personer i sin närhet.
Statistiska resultat i komplexa verksamheter, som tolkas av andra än de som arbetar där, riskerar att hamna i fritt fall och landa med den sida upp som betraktaren vill se. NUSO ska följa socialtjänstens omställning. En omställning som behövs, men som inte innebär att allt det som vi hittills gjort är dåligt eller att socialtjänstens utmaningar endast är interna angelägenheter. Man kan välja att tolka NUSO i ordalag som ”avslöjande av brister”. Vi från FSS väljer att se det som den guldgruva av data det är, använda den till att arbeta systematiskt och på bredden med olika välfärdsaktörer för att tillsammans nu göra den omställning vi står inför.
