FSS har under många decennier varit en viktig röst, både när det har handlat om utveckling av olika socialpolitiska frågor och i samhällsdebatten om socialtjänsten. Hösten 2018 fyllde Föreningen Sveriges socialchefer 80 år.
Den 14 september 1936 hade fattigvårdskamrer Eric Werssell i Stockholm samlat chefstjänstemän från tio olika städers fattigvårdsstyrelser för att diskutera den nya lagen om socialregister, som skulle träda i kraft den 1 januari 1937. I slutet av mötet framlade fattigvårdssyssloman Tor Jacobsson förslaget att man även fortsättningsvis skulle låta ansvariga chefstjänstemän inom den sociala hjälpverksamheten träffas för att diskutera frågor inom det sociala området.
Förslaget vann de övrigas gillande och man beslutade att en kommitté med tre personer (Werssell fr. Örebro, Jacobsson fr. Jönköping och Fritz Ramertz fr. Kalmar) skulle undersöka förutsättningarna att bilda en sammanslutning för dessa chefstjänstemän.
Drygt två år senare, den 8 november 1938, hade 17 chefstjänstemän blivit kallade för att diskutera bildandet av en förening. Tor Jacobsson förespråkade att chefstjänstemännen skulle bilda en egen förening då han ansåg att enbart en anslutning till Sveriges Socialvårdsfunktionärers Riksförbund, som man då tillhörde, inte var tillräcklig.
Alla de 17 närvarande chefstjänstemännen gav sitt stöd till detta förslag och det beslutades att denna sammanslutning skulle kallas Föreningen Sveriges Socialvårdschefer. Eric Werssell valdes till föreningens första ordförande.
Syftet med föreningen sades främst vara att man skulle verka för att praktiskt ordna med den socialvårdande verksamheten och att arbeta med att höja socialvårdschefernas och de sociala vårdfunktionärernas yrkesskicklighet. Dessutom skulle föreningen fungera som en länk mellan socialvårdscheferna i riket. När medlemmarna träffades på föreningens första årsmöte den 26 november 1939 togs det slutliga beslutet om föreningens tillkomst.
1968 bytte föreningen namn till Föreningen Sveriges socialchefer (FSS).
FSS huvudsakliga syfte under åren har varit att verka för en utveckling av samhällets sociala verksamhet och att väcka opinion över för föreningen viktiga sociala frågor. Något annat som varit betydelsefullt för föreningens arbete är deras årsmöten med tillhörande studiedagar. Från mitten av 1960-talet har dessa studiedagar varit välbesökta och då inte bara av föreningens egna medlemmar.
Text från 60 år av social historia, Anette Karlsson, 1997.
En något svajig och suddig skanning av skriften kan du ladda hem här