Fokus på beredskap på kommunal och regional nivå

En stor samling initierade personer var inbjudna av OneMed till ett rundabordssamtal. De diskuterade vad som behöver göras för att stärka Sveriges beredskap i händelse av krig, vilka svagheter som observerats och vilka arbeten som påbörjats på olika nivåer.

Monica Persson från Föreningen Sveriges socialchefer sa att det är skönt att socialtjänst klassas som samhällsviktig verksamhet. Därför behöver socialtjänsten få de resurser som krävs för att verkligen kunna axla utmaningen.

Nationellt finns mycket höga förväntningar på kommunerna. Vikten av att öva betonas. Men när samtal förs på nationell nivå finns kommunerna sällan med. Upplevelsen är att många kommuner inte har börjat hantera frågan och det är oroande med tanke på säkerhetsläget. Socialnämnderna kommer att få utökat ansvar för att vidmakthålla viss kapacitet och bemanning, vilket är svårt då både ekonomiska och personella resurser saknas.

Det kommer att krävas mycket planering för att få fram det som landet behöver, inte minst vad gäller läkemedel och medicinsk utrustning.

Emma Spak blir chef för NSPL från den 1 oktober (regionernas beredskapsgrupp för nationell samordning, planering och ledning).

Barn under 15 år som begår grova brott

Det här seminariet hos Brottsförebyggande rådet (Brå) tog avstamp i en pinfärsk specialstudie av LUL-utredda barn under 15 år som begått grova brott. Många av dem har ”riskfaktorer extra allt” och de flesta har varit kända av socialtjänsten i någon mån tidigare.

Monica Persson, som var med i panelen från Föreningen Sveriges socialchefer, menar att det är de större interventionerna som ger resultat, som sätts in redan i förskoleåldern när man upptäcker omsorgsbrist. ”Men omfattande insatser över lång tid kostar pengar och i många kommuner anses det vara en för hög kostnad. Man ser det inte som en investering inför framtiden.”

Och hur ska myndigheterna få till en samordning som fungerar? ”Kommunens högsta chefer och direktörer behöver samordna sig för att samäga problemet och ha en gemensam strategi och styrning”, säger Monica Persson.

Med på seminariet var också Monica Karlsson som presenterade rapporten https://bra.se/rapporter/arkiv/2025-06-18-barn-under-15-ar-som-begar-allvarliga-brott, Anders Bolund utredare Brå, Niklas Hallgren polisen och Maria Melin från Myndigheten för delaktighet. Moderator var Karin Svanberg, Brå.

Vi minskar återfall i brott – fem faktorer som funkar

Ulrika Vitalis från Föreningen Sveriges socialchefer, Anders Bolund från Brottsförebyggande rådet (Brå) och Magnus Jägerskog från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor var inbjudna till ett seminarium tillsammans med Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren och experten Kristina Landemark, också från Kriminalvården.

Seminariet handlade om hur vi ska minska återfall i brott. Idag återfaller tre av tio i brott inom tio år efter att de släppts ut från anstalt. Och för de återstående sju, som alltså inte återfaller är de fem fungerande faktorerna:

  • Insatser i kombinationen kontroll + stöd
  • Evidensbaserade insatser
  • Behandling
  • Individens eget ansvar och vilja
  • Socialt sammanhang – att kunna bli en del av samhället

Ulrika Vitalis som deltog i panelen lägger till en faktor som hon menar är en av de viktigaste: ”Se till att tro på individen som du möter.”

Osynliga anhöriga – unga i skuggan av kognitiva sjukdomar

Se de unga anhöriga! Unga hamnar ofta i skuggan av en förälders kognitiva sjukdom och får inget strukturerat stöd, trots att många av dem får ett vårdande ansvar i tidig ålder.

Svenska Nätverket för Unga Anhöriga (SNUA) bjöd in Föreningen Sveriges socialchefer till en panel för att bland annat diskutera hur den kommande socialtjänstlagen skapar nya möjligheter att agera tidigt.

Eftersom många barn och unga inte vet att de kan få stöd, så de ändrar sitt liv för att kunna ta hand om en sjuk förälder. ”Vi vill ha stöd och hjälp men det är så svårt att hitta”, berättar Alexandra Britts som varit ung anhörig.

Camilla Hesselroth: Nya SoL är till för att vi ska kunna agera tidigare men då måste vi också få indikationer på att socialtjänsten ska komma in. Vi kan göra mer för fler barn och ett led i det kan vara att sjukvården ska in i de föreslagna sekretesslättnaderna, så att alla huvudmän som behöver kan samverka på ett bättre sätt.

Medverkande: Moa Wibom, verksamhetschef kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus, SNUA. Camilla Hesselroth, FSS. Martina Takter, Anhörigas Riksförbund. Lisbeth Löpare-Johansson, SKR. Alexandra Britts, SNUA. Maria Cavalli, SNUA. Petra Tegman, SNUA.

Sekretess mellan myndigheter

Flera lagförslag om ökat informationsutbyte mellan socialtjänsten och andra myndigheter har genomförts eller är på väg att genomföras. Det finns behov av att förbättra möjligheterna att dela information mellan myndigheter samtidigt som förändringen riskerar att försvåra socialtjänstens uppdrag, inte minst genom att minska den redan tilltufsade tilliten till socialtjänsten.

Hur kommer socialtjänsten och andra myndigheter påverkas? Det diskuterade panelen som, under ledning av Fredrik Hjulström på Akademikerförbundet SSR, bestod av SSR:s förbundsordförande Heike Erkers, Jan Jönsson, oppositionsborgarråd Stockholm L, Tomas Stjernfeldt, vice ordförande Polisförbundet, Camilla Hesselroth, ledamot FSS och Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot S. Viktigt framåt är att komma överens om ett sätt att omsätta den nya lagen i praktiken på, så att tilliten bevaras.