Imorgon när vi vaknar har vi fått en ny socialtjänstlag på plats. Antagligen kommer dagen att se ut som de flesta andra dagar. Vi lagar en kopp kaffe och går till jobbet för att lösa en rad olika problem, äter lunch med några trevliga kollegor, för att sedan komma hem och finna det mesta som det var när vi lämnade hemmet på morgonen.
Att vi har en ny lagstiftning på plats är inte direkt någon kioskvältare i den breda allmänhetens nyhetsflöde. Antagligen för att det ändå är en relativt liten del av befolkningen som faktiskt berörs av socialtjänsten. De allra flesta institutioner och samhällsinstanser kan klara sitt huvuduppdrag ganska bra utan socialtjänsten. För oss råder det motsatta: vi är beroende av att samverka med andra för att klara hela vårt grunduppdrag. Det har hittills varit en ojämlik dans.
Många kommuner har under de senaste åren börjat bygga upp en samhällsbaserad första linjens socialtjänst, där socialtjänsten verkar och är ute på andras arenor i mycket högre utsträckning än tidigare, som en del av omställningsarbetet till den nya lagens krav. Där lyckas vi i socialtjänsten fånga upp bekymmer och problem tillsammans med skola, bvc och fritidsverksamhet, psykiatri och civilsamhälle och hjälpa till med insatser direkt eller lotsa vidare in till mer avancerat stöd. Det visar sig fungera.
Det visar sig också att andra lyckas i sina uppdrag, när socialtjänsten är nära. Att klara skolan, att motverka psykisk stress och ohälsa hos nyblivna föräldrar, att ta snacket med de stökiga ungarnas föräldrar. Sånt är vi bra på. Och det är bra för andra. Det visar sig att man då inte behöver orosanmäla i lika hög utsträckning. Det är viktigt – då vi behöver utveckla alternativa vägar som fungerar både för individen, den anmälande instansen och för socialtjänstens uppdrag. Särskilt nu när det blir dags för flera myndigheter att vid årsskiftet ytterligare skärpa kraven på just orosanmälan. Alltså måste vi hitta alternativa vägar – där det går.
FSS har arbetat under många år för att både lagstiftningen och den viktiga delen gällande insatser utan behovsprövning ska komma på plats. Inget av det var självklart, bara för något år sedan. Jag vill tacka alla mina styrelsekollegor för det ihärdiga arbetet, i synnerhet FSS ordförande Monica Persson. Utan henne hade det inte blivit något, det är jag helt säker på.
FSS kommer att fortsätta sätta fokus på den kunskapsbaserade socialtjänsten och samverkan med lärosäten, med krav på att vårt arbete ska vila på evidens och best practice. Styrelsen har fattat beslut om att stödja NUSO för Vuxna. Vi kommer att särskilt sätta ljuset på behovet av den digitala infrastrukturen. Många länder har kommit väldigt mycket längre än Sverige. Här behöver vi komma ikapp och se till att den digitala transformationen fasar in i omställning till ny SoL. FSS kommer att fortsätta värna behovet av statlig styrning gällande samverkan. Den ojämlika dansen behöver hjälp.
Just nu är det såklart fokus på det praktiska i alla kommuner. Men min önskan är att den här lagstiftningen ska bidra till något mer än nya paragrafer, ökade dokumentationskrav och skärpta krav på spårbar orosanmälan.
Min önskan är att göra samverkan jämlik, att nyttan med socialtjänstens omställning tas på största allvar och att andra lyckas se potentialen i vad det här innebär för deras uppdrag. Min önskan är att den nya lagstiftningen blir en naturlig del i den relationsbaserade välfärden, där invånarnas drömmar, upplevelser och mål står i fokus. Även om verksamma metoder och förutsägbara processer är viktiga för rättssäkerheten och vårt myndighetsuppdrag, är det relationen som är kärnan i processen. Min önskan är att invånarna ska märka en skillnad och se nära sociala tjänster som en naturlig del att använda och enkelt ta del av när livet krånglar.
Resan har börjat. Nu kör vi.
Varma hälsningar Anna
Anna Burston Ordförande FSS region Skåne och verksamhetschef inom Barn, unga och familjestöd samt projektledare för omställningsarbetet till första linjens socialtjänst i Lunds kommun
Ett tyvärr ytterst aktuellt ämne debatterades. I den bästa av världar hade denna fråga inte behövt vara på agendan. Men vi måste ta samtalen och hitta en väg.
Text från Socionomens Linkedininlägg: ”Det rådde överlag en stor samsyn mellan paneldeltagarna under Socionomens och Akademikerns paneldebatt i Almedalen om otillåten påverkan. Men när det var dags för ja- och nej-frågor via upphållna skyltar gick åsikterna isär.
Paneldeltagarna bestod av: Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Monica Persson, ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer. Håkan Ericsson (S), ordförande i socialnämnden på Gotland. David Andersson, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå).
Via artikeln kommer du också åt Socionomens live-sändning av debatten.”
Fremia bjöd in en stor expertpanel till sitt seminarium om hur civilsamhället kan bidra till en förebyggande socialtjänst. För socialtjänsten finns det mycket att vinna på att medverka med aktörer inom civila sektorn. De möter människor på andra kontaktytor och når även personer med ett starkt motstånd mot det offentliga. Det finns ett starkt politiskt stöd för större samarbete, men hur får vi det att hända?
Politiken är positiv men brottas med krav på kontroll kontra långsiktig finansiering i samverkan med civilsamhället.
Socialtjänsten ser att civila sektorn kan vara en brobyggare som når grupper de själva missar. Resursbrist är dock en utmaning, liksom att förutsättningarna ser olika ut för olika kommuner.
Civilsamhället efterlyser en öppnare attityd gentemot civilsamhällets organisationer, tydliga strukturer i samarbeten, flerårig finansiering och att kommunerna tar ansvar för uppföljning och utvärdering.
Alla lyfter IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) som en bra väg framåt för både styrning och ekonomisk långsiktighet. Samarbete i kommun-noder kan vara en annan, likaså att se till hela kommunens budget och att civilsamhällets verksamhet dels kan vara en innovations- och testbädd, dels ett verksamhetsstöd.
Paneldeltagare: Erik Pelling, KSO Uppsala. Jan Jönsson, oppositionsborgarråd Stockholm. Monica Persson, ordförande Föreningen Sveriges socialchefer. Johan Larsson Boström, arbetsmarknads- och socialdirektör Lund. Maj Pettersson, Fryshuset. Emma Henriksson, generalsekreterare Famna. Johanna Azar, Maskrosbarn.
Where Care Meets Tech är temat på den europeiska socialtjänstkonferensen som 2025 går av stapeln i Aarhus, Danmark.
Här samlas 700 delegater från 67 olika länder, även utanför Europa, för att dela det senaste inom välfärdsteknik och digitala tjänster inom socialtjänstområdet.
Vi är en delegation från FSS riksstyrelse som deltar, Graham Owen, Robert Brandt, Anna Burston, Anders Fredriksson och Jonas Hampus på konferensen för att kunna hämta hem både goda exempel och ny inspiration till oss på hemmaplan.
Inledningstalare och ordförande i European Social Network, Christian Fillet, sammanfattade det viktiga budskapet som genomsyrar många länders välfärdsomställning just nu: ”Välfärd och socialtjänst är inte en transaktion utan en relation. Teknikens uppgift är att understödja den viktiga relationen och utveckla den.”
Relationsbaserad välfärd med andra ord.
Individen, organisationen, samhället och ekonomin
Potentialen för välfärdstekniken behöver fokusera på fyra vinnare: individen, organisationen, samhället och ekonomin.
Ivan Kjær Lauridsen, Gerd Hultberg och Lene van der Raad från Aarhus Kommune organiserade under European Social Services Conference 2025 en interaktiv workshop och la grunden för ett samtal mellan oss runt bordet; ledare och chefer från Island, England, Irland och Sverige.
Hur mäter vi framgång i våra digitala initiativ och hur rustar vi vår organisation? Genom att fokusera på de fyra vinnarna kan vi hitta en struktur för vår ledning och styrning i utbudet av digital välfärd.
En viktig insikt från workshopen är också att lägga stort ansvar på de 80 procent av befolkningen som kan tillgodogöra sig digital välfärd på olika sätt, att verkligen göra det. Allt för att lösgöra resurser till de 20 procent av de mer sårbara grupperna som inte klarar det. Detta för att också möta den demografiska utmaningen framåt. Här behöver samtalet bli tydligare i ansvaret för var och en som använder välfärden framåt.
Alla i samma rum
Vi hoppas på att kunna ta med oss Dr Sarah Carlick till Socialchefsdagarna nästa år! En sann förebild på så många olika sätt. Hon är ordförande för den brittiska föreningen ”professionella inom digitalt skydd”, särskilt utsedd av Association of Child Protection Professionals i Storbritannien. Hon är lektor och forskare och har i samskapande codesign med barn och unga utvecklat ett digitalt barnskydd i Storbritannien. Hennes presentation på European Social Services Conference 2025 handlade om hur hon gått tillväga genom att samla alla i rummet när hon utvecklar bland annat appar och digitala verktyg för barnskydd; professionella, datatekniker, systemförvaltare, specialister, barn, föräldrar och chefer. ”Alla behöver finnas i samma rum, annars fungerar det aldrig.” Känns det igen? Grymt imponerad av hennes arbete och en sann inspiratör.
Nordic Day Light på ESSC 2025
FSS ordnade tillsammans med finska och danska kollegor (Jukka Lindberg och Erik Kaastrup-Hansen ) en ”Nordic Day Light”. På plats var representanter från alla nordiska länder samt Färöarna. Anna Burston presenterade och informerade om den nya socialtjänstlagen som träder i kraft nästa vecka. Våra finländska kollegor berättade om införandet av det nya gemensamma data- och informationssystem de infört för hela Finland som alltid är lika fantastiskt att få ta del av. Intressanta diskussioner följde och som slutade med att vi var överens om att försöka anordna något liknande vid kommande European Social Services Conference.
Nu är vi igång! Camilla Hesselroth började med ett rundabordssamtal om hedersrelaterat våld och förtryck hos Centerkvinnorna med bland andra GAPF och ROKS.
Barnens bästa
Delar av FSS styrelse, Camilla Hesselroth, Helena Åman och Fredrik Yllman, besökte Rädda Barnen och deras mingel för barnens bästa. Där samtalade vi bland annat med Erik Ulnes om hur vi tillsammans kan skapa en värld där varje barn får växa upp med trygghet och framtidstro.
Hur bygger vi framtidens socialtjänst med hjälp av digitalisering
I dag har FSS deltagit i ett spännande samtal om framtidens socialtjänst tillsammans med bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Kan AI och digitalisering ge oss möjlighet att hantera den stora administrativa ”mammuten” inom socialtjänsten så att vi skapar större möjlighet att jobba nära medborgarna?
Text från Governos Linkedininlägg: ”I Almedalsvimlet på Almedalsveckan är det ibland viktigt att stanna upp, reflektera och bryta i komplexa frågor tillsammans. Idag fick vi på Governo AB möjlighet att tillsammans med Pulsen Omsorg anordna ett rundabordssamtal om Framtidens socialtjänst – tillsammans med deltagare från stat, kommun och bransch.
Vi enades om behov av modiga ledare som ställer den viktiga frågan ”hur kan vi göra detta?” till de jurister som måste se sig som en del i förändringsresan. Och dessutom ska vi alla ”vara på mattfransen” – i perspektivet av att vi måste våga mer och ibland kasta oss ut i det okända utan att ha alla svar klara. Stort tack till er som deltog – fortsättning följer!”
Nu kan vårdteam i äldreomsorgen fatta bättre beslut med data, men är vi organiserade på rätt sätt?
Hur kan vi arbeta med verksamhetsutveckling med digitala verktyg? Helena Åman från FSS har haft förmånen att delta i ett intressant samtal, anordnat av Sensio Care, med fokus hur tar vi vara på den tekniska utveckling inom vård och omsorg på ett sätt som gynnar den enskilde och utvecklar vårdteamet.
Steg att ta för att gemensamt stärka situationen för chefer och ledare
Monica Persson från Föreningen Sveriges socialchefer deltog i Ledarna inom Vård, Omsorg och Socialt arbete – LiVOS rundabordssamtal om hur man kan stärka situationen för offentliga chefer och ledare.
Ett antal chefer från det offentliga, fackliga företrädare och Sunt Arbetsliv diskuterade chefers arbetsmiljö och vad som behövs för att chefer ska orka med sina uppdrag, särskilt i branscher med hög chefsomsättning.
Deltagarna diskuterade om det behövs en annan typ av introduktion, eller att få gå in i chefsskapet stegvis för att inte behöva hantera alla nya ansvarsområden från dag ett. Vilket stöd kan/bör chefer begära från exempelvis HR? Vad blir den totala ”summan” av krav som den nya chefen ställs inför? Budget/ekonomi, strategiskt arbetsmiljöarbete, verksamhetsfrågor, HR-frågor, övergripande kommunfrågor – och till det svåra händelser som måste hanteras omgående.
