ESSC i Antwerpen 26-28 juni 2024

Co-creating future social services är temat för European Social Services Conference som hålls i Antwerpen 26 till 28 juni 2024.

Om ni har ett projekt, en metod, en erfarenhet eller annat som ni vill dela med er av till våra europeiska kollegor, är det hög tid att presentera det. Senast 1 december vill ESSC få in bidrag, och du hittar all information här https://essc-eu.org/how-to-apply/

Dessutom kan du redan nu anmäla dig till konferensen. Förutom att FSS-medlemmar får lägre avgift eftersom FSS är en av medlemsorganisationerna i European Social Network, får du en early bird-rabatt på 10 procent om du anmäler dig före 31 december. Gå hit för att anmäla dig: https://essc-eu.org/how-to-register-2/

Släpp på kravet på biståndsbedömda insatser

ORDFÖRANDE HAR ORDET 7 NOVEMBER 2023: Novembermörkret har sänkt sig över mig i min lilla by på landet. Alla pannlampsbatterier är nybytta och jag kommer oftast att gå på tomten i becksvart mörker. Dystert? Ja det tycker jag faktiskt, höstmys är inte min grej men jag får bita ihop, det är bara så.

Men mörkt och dystert är det inte i FSS-sammanhang. Det är som vanligt många olika saker på gång.

I föreningen tänker vi såklart mycket på den kommande nya lagstiftningen och på vad vi egentligen inte vet ska komma. Det är inte bara en omfattande lag utan en skur av mindre förslag som kommer att påverka helheten i allra högsta grad. FSS tycker att det vore bra om vi fick de grundläggande förutsättningarna på plats först så vi vet var ramarna är.

Vi försöker göra vår röst hörd på de sätt som står till buds men tyvärr får vi inte så många svar just nu.

Oron börjar växa för att de icke biståndsbedömda insatserna inte kommer att komma på plats. Oron växer också för att behovet av en första linjens socialtjänst inte kommer att hörsammas eller inte kommer att resurssättas på det sätt som kommer att krävas. Dagligen gör vi inom socialtjänsten svåra bedömningar. Samma förutsättningar kommer att gälla även om man släpper på kravet på biståndsbedömda insatser. Vi måste göra samma bedömningar i alla fall, i yttersta fall till skydd för barn som far illa. Det kommer inte att bli svårare med den lagändringen.

Det skulle i stället att bli lättare genom att kunna erbjuda lätt tillgängliga insatser, inte minst till dem som har störst tvivel kopplat till socialtjänsten.

Det kommer allt fler vittnesmål om att kommunernas socialtjänster flyttar ut till ansträngda områden för att finnas nära och kunna erbjuda stöd. Klokt och angeläget! Men innan vi har lagstöd för att erbjuda icke biståndsbedömda insatser kommer nog detta stöd alltid att behöva föregås av en utredning och därtill kopplad dokumentation.

Jag hoppas att vi snart får möjlighet att prata mer med varandra om det här – om inte förr så på Socialchefsdagarna 2024 som kommer att hållas på Kistamässan norr om Stockholm. Planeringen är redan igång för att skapa ett relevant och socialpolitiskt innehåll. Med oss in i arbetet har vi utvärderingen av årets konferens, där 98 procent av de svarande är nöjda eller mycket nöjda med konferensen. Tack för det höga betyget!

Varma hälsningar
Monica Persson, FSS ordförande

Boka in 2 till 4 oktober 2024 för Socialchefsdagarna! Och nu vill jag tipsa dig om att gå in och titta på intervjuer med FSS och med årets storföreläsare på https://socialchefsdagarna.se/dokumentation/storforelasningar-2023/

Se intervjuer om socionomutbildningen och första linjens socialtjänst

Intervjuer gjorda under Socialchefsdagarna 2023.

Första linjen-nätverket

”Vi är med i FSS nätverk för första linjens socialtjänst för att få erfarenheter och inspiration från andra. Vi kan titta på vad som har fungerat bra, vad skulle vi kunna göra bättre, hur kan vi jobba tillsammans. Alla behöver inte uppfinna hjulet på egen hand, vi kan jobba tillsammans.” Intervju med Anna Burston, regionansvarig för FSS Skåne och verksamhetschef i Lund; Elisabeth Axelsson, sektionschef socialförvaltningen i Huddinge; Malin Johansson, socialchef i Härryda och Susanne Grabe, verksamhetschef barn och familj i Härryda.
(Filmade intervjuer: © Tomas Nord och Erland Vinberg från Agnesfilm)

Socionomutbildningen

FSS tycker inte att man ska gå in och detaljstyra en utbildning utifrån hur samhällsutvecklingen ser ut just nu. Generellt vore det bra om socionomutbildningen hade olika former av vidareutbildningar där man fördjupar sig beroende på var i yrkeslivet man landar. Intervju med FSS representanter Anna Burston, Mats Collin och Lina Blombergsson.
(Filmade intervjuer: © Tomas Nord och Erland Vinberg från Agnesfilm)

Socialtjänstsveriges omställning

Hela Socialtjänstsverige och inte minst FSS drog en suck av lättnad när ministern efter sommaren förmedlade att visionen om första linjens socialtjänst ska bli verklighet. Möjlighet till insatser utan behovsprövning är nu ett löfte och vi väntar alla med spänning på det faktiska lagförslaget som kommer i april 2024.

Camilla Waltersson Grönvalls videohälsning till Socialchefsdagarna 2023.

Många kommuner rustar nu på olika sätt för att bygga ut sina tidiga, förebyggande insatser i socialtjänsten i samverkan. Statsbidrag kommer redan nästa år, riktat till kärnverksamhet gällande det förebyggande arbetet. Det behövs och det är välkommet. Men det kommer inte att räcka.

I Lund, där jag arbetar, har en projektgrupp arbetat fram en förstudie om vad vi behöver göra för att ställa om till den nya lagstiftningens intentioner. Och det är inte lite har det visat sig. Det som i lite svepande drag handlar om att skapa nya förebyggande insatser, innebär i praktiken en stor intern omställning. Förväntan är att socialtjänsten ska genomgå ett paradigmskifte. Stora ord, men vad innehåller de?

Jag såg några målbilder som tagits fram till hjälp att visualisera vad omställningen i socialtjänsten handlar om. De gjorde mig både nyfiken och lite ledsen. Flera saker var rätt: Vi ska gå ”från mycket administration till mer socialt arbete” och ”från mycket akuta insatser till mer förebyggande”. Men sedan stod det också att vi ska gå ”från gränsdragningar till samarbetsperspektiv” och ”från omotiverade skillnader till medvetenhet”. Detta gjorde mig bekymrad, trots att jag inser att det är den bild som finns av socialtjänsten.

Varje dag möter jag kunniga kloka socialarbetare och chefer som gör enormt svåra bedömningar, avvägningar som får stora konsekvenser för människors liv och som löser de mest olösliga situationer med stor uppfinningsrikedom. Oftast när många andra samhällsaktörer ”checkat ut”. Bilden av att det yttersta ansvaret är ett ensamt ansvar som ligger på socialtjänsten, finns kvar. Att det sker gränsdragningar och blir omotiverade skillnader i socialtjänstens arbete, så som målbilderna beskrev, är i någon mån säkert upplevd. Men det är långt ifrån den enda sanningen. Ofta är det ingen utifrån som ser allt som görs på insidan.

Socialtjänstsveriges omställning handlar om att bevara det vi är bra på, att ge de mest behövande våra bästa skräddarsydda insatser och tillräckligt bra insatser till dem som behöver lite mindre. På något annat vis kommer vi inte att klara det.

Det handlar också om att ta tillbaka bilden av oss själva som de dedikerade, omdömesgilla nätverksproffs och socialarbetare vi är och tala om vad vi behöver. Annars är risken att någon annan gör det.

Med allt detta sagt innebär ändå omställningen i praktiken att man behöver analysera hela sin myndighetskedja, från inflöde till utflöde och ställa sig ett antal frågor som handlar om värdeskapande, utredningstider, processer och samverkan.

Här kommer man sannolikt att hitta ett antal delar som skulle kunna göras annorlunda. Delar som kan göras enklare redan idag och som med ny lagstiftning på sikt kan göras ännu enklare. Häri är lagstiftarens intentioner och krav att de fynd man gör också ska realiseras i resurser som ska flyttas in i första linjens socialtjänst. Det är vad omställningen handlar om: paradigmskiftet. Det måste göras av oss själva och stadsbidrag allena kommer inte att räcka hela vägen.

Samtidigt måste också sägas, att med statliga ambitionshöjningar i form av ny lagstiftning inom till exempel våldsområdet, kommer det ständigt nya processer och krav som behöver bekostas. Här är det viktigt att förstå att socialtjänsten måste ha rätt förutsättningar att göra omställningen, så att fynden som upptäcks inte genast äts upp av nya uppdrag eller rena besparingar på grund av inflation eller annat.

Jag har förmånen att få jobba med kloka kollegor och chefer som har insett vad omställningsarbetet innebär. Tillsammans riggar vi nu för att klara både själva omställningen och samtidigt bygga upp rätt förebyggande, lätt tillgängliga insatser för våra medborgare. Det innebär att första linjens och andra linjens socialtjänst måste utvecklas tillsammans. Därför går jag om några veckor in i ett nytt uppdrag i Lund – ett parledarskap med min kollega inom Barn, unga och familjestöd. Hon med fokus på andra linjen och jag med fokus på första. Tillsammans med resten av förvaltningen kommer vi att klara av att göra omställningen och kanske blir det också ett paradigmskifte på sikt.

Det finns givetvis väldigt många sätt att ta sig an omställningen på. Men att det kommer att kännas svårt, motigt och stundom omöjligt råder det ingen tvekan om. Därför behöver vi stötta varandra och dela med oss av våra olika exempel och tillvägagångssätt runt om i landet. FSS har startat ett nätverk för första linjens socialtjänst där vi vrider och vänder på just de här frågorna. Är du inte redan med? Hör av dig till mig eller Monica Persson.

Varma hälsningar Anna

Anna Burston är regionansvarig för FSS Skåne och ledamot i riksstyrelsen. I Lund arbetar hon just nu som verksamhetschef för socialpsykiatri, men kommer från den 15 november 2023 att vara verksamhetschef inom Barn, unga och familjestöd samt projektledare för omställningsarbetet till första linjens socialtjänst i Lund.