Ställer pandemin extra höga krav att leda utifrån grundläggande värderingar?

Jag vet att vi alla är mitt uppe i strategier och tankar kring hur vi får våra verksamheter att fungera så normalt som möjligt i den pågående pandemin. Vi är oroliga för hur vi upprätthåller vårt viktiga uppdrag och det sociala arbetet som bygger på att vi möter de människor som behöver oss. Det är svårt att leda i kriser eftersom vi måste fatta snabba beslut som vi inte har någon riktning för eller erfarenhet att luta oss mot.

Oavsett pandemin har jag har många gånger funderat på varför jag tycker det är så berikande att leda i socialtjänsten.

Kanske har man som ledare i socialtjänsten en särskild förmån (och givetvis intresse) att röra sig från de stora socialpolitiska frågorna till den mellanmänskliga mikrokommunikationen. För att vara en socialtjänst med integritet behöver båda harmonisera och hänga ihop med varandra.

Socialtjänsten består av oss olika personer som jobbar där, den är ingen egen organism.

Jag tänker att jag som ledare behöver drivas av en vilja att skapa ett gott samhälle för alla, där socialtjänsten är ett av medlen för att nå fram. Egentligen har den kanske inget egenvärde – alltså om alla människor skulle födas med samma förutsättningar och om inga kriser uppstår i livet. Men det är ju en omöjlig utopi.

Socialtjänsten kan fungera som en mjukare landningsbana efter att livet kastat en av planet. Att arbeta med de strukturella frågorna, så att det faktiskt blir möjligt, är en stor uppgift för oss som ledare i socialtjänsten.

När även vi måste förhålla oss till konjunkturer och budgetprioriteringar känns uppdraget ibland svårt att hantera. Det finns så mycket man skulle vilja göra, så många samhällsproblem att hantera, så mycket välfärd att utveckla. Vilja och resurser är ofta svårförenliga.

Vår integritet i frågorna hänger även ihop med hur vi arbetar i vardagen. Vilka förebilder vi som ledare behöver vara när det gäller våra värderingar och värdegrund. Dessa får praktisk tillämpning i samspelet med våra medarbetare och de medborgare vi finns till för.

När vi som ledare förmedlar en tydlig värdegrund där demokrati, trygghet och jämlikhet är central kan vi inspirera och stötta kollegor och medarbetare att våga agera agilt. Att känna mod att fatta egna kloka beslut, att göra något avgörande som man kanske från början inte tänkt, är det också ett sätt att bedriva ett strukturellt påverkansarbete. Ett påverkansarbete som börjar med oss som människor och hur vi är mot varandra.

Det är i den processen ett starkt demokratiskt samhälle börjar och en stark välfärd har sin språngbräda.

Att vi vågar, och att vi hela tiden står upp för de värderingar som vi vet och vill att socialtjänsten ska vila på. På det sättet prövar pandemin oss att ännu mer grundat leda utifrån våra viktiga demokratiska värderingar, eftersom erfarenhet, kunskapsläge och även ibland resurser just är en bristvara.

Kommentera