18 september 2026
Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har från Socialdepartementet fått remiss avseende slutbetänkandet En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier (SOU 2026:35). Remissvaret ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 16 oktober 2026.
Om FSS
FSS är en partipolitiskt obunden förening som företräder cirka 400 socialchefer i landet. Utifrån professionell kunskap, erfarenhet och forskning verkar föreningen för utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst och en socialt hållbar välfärd. FSS arbete tar sin utgångspunkt i socialtjänstlagens portalparagraf, barnkonventionen samt principen om alla människors lika värde.
Sammanfattande ställningstagande
Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) delar utredningens ambition att stärka skyddet för barn och unga i digitala miljöer. Barn och unga kan utsättas för bland annat skadligt innehåll, kränkningar, sexuella övergrepp och exploatering samt rekrytering till kriminalitet. Det finns därför starka skäl att utveckla samhällets skydd för barn i digitala miljöer.
FSS ser att en åldersgräns kan vara en del av ett bredare skydd, men bedömer att en åldersgräns i sig inte är tillräcklig. Barns digitala liv omfattar många olika plattformar och tjänster och riskerna är inte begränsade till de sociala medier som omfattas av den föreslagna regleringen. Det finns också en risk att användningen flyttar till andra och mindre reglerade digitala miljöer.
FSS vill därför särskilt framhålla tre perspektiv: plattformarnas ansvar, vuxenvärldens ansvar samt behovet av ett långsiktigt förebyggande arbete.
Plattformarnas ansvar behöver stärkas
FSS anser att ett större ansvar behöver riktas mot de företag som utvecklar och driver de digitala miljöer där barn och unga vistas.
Många av de risker som barn och unga möter hänger samman med hur digitala tjänster är utformade. Algoritmer, rekommendationssystem och andra funktioner påverkar vilket innehåll barn exponeras för och kan bidra till omfattande användning.
Regleringen behöver därför, utöver frågan om åldersgräns, bidra till att digitala tjänster utformas med barns trygghet och bästa i centrum. Det gäller exempelvis skydd mot skadligt innehåll, sexuella kontakter och exploatering, kränkningar och hot samt rekrytering till kriminalitet.
Ansvaret för barns trygghet kan inte huvudsakligen läggas på barnen själva, deras vårdnadshavare eller offentliga verksamheter. De aktörer som utformar och driver de digitala miljöerna måste ta ett tydligt ansvar för att dessa är säkra för barn.
Ett stärkt vuxenansvar och ett förebyggande arbete
Barn och unga behöver vuxna som är närvarande, intresserade och kunniga om deras digitala vardag. FSS ser därför behov av att stärka vuxenvärldens kunskap och förmåga att samtala med barn om möjligheter, risker och utsatthet i digitala miljöer.
Skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, civilsamhälle och andra berörda aktörer har olika men kompletterande roller. Samverkan mellan dessa aktörer är viktig, samtidigt som ansvarsfördelningen behöver vara tydlig.
Barn och unga behöver också själva ges möjlighet att komma till tals. Deras erfarenheter och kunskap om de digitala miljöer där de vistas behöver tas till vara i det fortsatta arbetet.
Socialtjänstens roll är förebyggande och stödjande
Socialtjänsten möter redan i dag barn, unga och familjer där digital utsatthet är en del av eller bidrar till social problematik. Socialtjänsten har därför en viktig förebyggande och stödjande roll.
Den nya socialtjänstlagens inriktning mot en mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst ger ytterligare förutsättningar för att tidigt möta barn och familjer och erbjuda stöd.
FSS vill samtidigt betona att socialtjänsten inte kan ges ansvar för att kompensera för brister i plattformarnas säkerhet eller för att kontrollera efterlevnaden av en eventuell åldersgräns. Socialtjänstens uppdrag bör vara att förebygga utsatthet, ge stöd till barn och familjer och samverka med andra berörda aktörer.
För att kommunerna ska kunna bedriva ett långsiktigt och kunskapsbaserat förebyggande arbete behövs också nationellt kunskapsstöd och samordning.
Risk för ökad tystnad och utsatthet
FSS vill särskilt uppmärksamma en möjlig oönskad konsekvens av en åldersgräns.
Barn som trots en åldersgräns använder sociala medier och där utsätts för exempelvis kränkningar, hot, sexuella övergrepp eller exploatering kan känna skuld eller oro över att själva ha brutit mot reglerna. Det kan öka tröskeln för att berätta för en vuxen eller söka hjälp.
En reglering får därför inte leda till att ansvaret för en vuxens eller en plattforms skadliga agerande i praktiken förskjuts till det barn som har blivit utsatt. Barn måste alltid kunna söka hjälp och berätta om utsatthet utan rädsla för att själva bli ifrågasatta eller skuldbelagda.
Det förebyggande arbetet och informationen till barn, vårdnadshavare och professionella behöver därför tydligt förmedla att barnets rätt till skydd och stöd gäller oavsett om barnet har följt en åldersgräns eller inte.
FSS bedömning
FSS delar bedömningen att barns skydd i digitala miljöer behöver stärkas. En åldersgräns kan utgöra en del av ett bredare åtgärdspaket men bör inte betraktas som en tillräcklig lösning.
Ett långsiktigt skydd för barn och unga kräver ett samlat ansvar där plattformarnas ansvar skärps, vuxenvärldens kunskap och närvaro stärks och barn och unga ges både skydd och förutsättningar att utveckla digital kompetens.
FSS noterar också den pågående utvecklingen inom EU, där förslag nu läggs fram om gemensamma åldersgränser och ett stärkt ansvar för digitala plattformar. Denna utveckling understryker behovet av att den svenska regleringen ses i ett europeiskt sammanhang. FSS ser särskilt positivt på att diskussionen inom EU inte enbart handlar om barns tillgång till sociala medier utan också om plattformarnas ansvar och om hur digitala tjänster utformas för barn och unga.
FSS anser sammantaget att barns trygghet behöver stå i centrum för utformningen av de digitala miljöerna – inte enbart regleras genom barns tillgång till dem.
Föreningen Sveriges socialchefer
Anna Burston, ordförande