Ökad jämlikhet i skolan viktigare än fria val

ORDFÖRANDE HAR ORDET 29 OKTOBER 2018: Ända sedan 1990-talet har föräldrars rätt att välja skola för sina barn varit högre prioriterad än att motverka de samhälleliga baksidor som följer på det fria skolvalet. Skolforskarna har länge varit överens om att en socioekonomiskt blandad skolmiljö motverkar skolsegregationen och gynnar alla barn. Främst barn och unga från familjer där föräldrarna har en kortare studiebakgrund, lägre inkomster och/eller är utrikesfödda.

Skolsegregationen ökar i Sverige

I DN Debatt 26 oktober 2018 (papperstidningen) belyser German Bender och Per Kornhall frågan på ett utmärkt sätt. De redovisar bland annat en färsk kartläggning som bekräftar att skolsegregationen tyvärr fortsätter att öka i nästan alla större städer i Sverige.

Kartläggningen visade till exempel att

  • skolsegregation förekommer i 28 av landets 30 kommuner med ett invånarantal mellan 50 000 och 100 000. Fyra av tio högstadieskolor i dessa kommuner var segregerade (skolorna är mycket homogena avseende föräldrarnas bakgrund),
  • friskolor är kraftigt överrepresenterade bland skolor med hög andel svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar, medan kommunala skolor dominerar stort bland skolorna som har många elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och/eller är utrikesfödda,
  • av eleverna i årskurs nio som går i segregerade skolor med hög andel svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar är 49 procent placerade i friskolor,
  • av eleverna som går i kraftfullt segregerade skolor med hög andel lågutbildade och/eller utlandsfödda föräldrar återfinns endast 6 procent i friskolor och hela 94 procent i kommunala skolor.

Viktigaste avsnitten i skollagen

I skollagen (2010:800) står följande att läsa i första kapitlets fjärde och femte paragraf där jag med fet stil markerat de i mina ögon viktigaste avsnitten.

”Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 §   Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
   Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 §   Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
   Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Den tillträdande regeringen har nu en oerhört viktig uppgift i att forma en ny politik för att vända trenden och istället öka jämlikheten i svensk skola i enlighet med skollagens centrala paragrafer ovan.

OECD har redan adresserat uppdraget i rapporten Equity in Education som publicerades i oktober 2018. Där konstaterar OECD att skolvalsreformer i Sverige och andra länder har lett till ökad skolsegregation och minskad likvärdighet.

Systemet bidrar till skolsegregationen

Även Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson fångade utvecklingen kärnfullt i en debattartikel i DN den 21 mars 2018: ”Vi har skapat ett system där individperspektivet – att få välja skola – går före medborgarperspektivet. Vi vet att samhällsnyttan är större om skolorna är mindre segregerade, men det system vi har bidrar till segregationen.”

Jag konstaterar därmed att skollagen, forskningen, OECD och en statlig skolmyndighet är överens om vad som behöver prioriteras.

Politik är att göra just prioriteringar.

Det är dags att forma en politik som ökar jämlikheten i skolan. Den utvecklingen är viktigare än rätten att få välja skola!

Kommentera