Yngve Sundin – saknad!

Den 3 september avled Yngve Sundin efter en tids sjukdom. Han var bland annat verksam som socialchef i Skellefteå. Under många år var han ledamot i styrelsen för Föreningen Sveriges socialchefer. Han valdes in redan 1997 – den 3 september faktiskt – och avgick 2012. De senaste åren var han styrelsens vice ordförande.

Yngve var en kraftfull företrädare för en solidarisk och jämlik socialpolitik, som gav god hjälp till dem som hade behov. Hans röst hade i allra högsta grad behövts i dagens allt kyligare politiska landskap där allas lika värde inte längre är en självklarhet.

Han gav sig alltid in i diskussioner, orädd och vältalig, såväl inom FSS styrelse som i expertgrupper och referensgrupper. Han var analytisk, humoristisk och vass både i tal och skrift. Och väldigt sportintresserad – många var de matchresultat som behövde bevakas så fort det blev paus i arbetet …

Yngve lämnar ett stort tomrum efter sig. Våra tankar går till hans familj med fru, barn och barnbarn. Vila i frid Yngve!

Gå gärna in på den minnessida på Fonus som hans barn har skrivit. Där kan du skriva en hälsning. 

Här nedanför kan du läsa Yngves avslutande inlägg från Socialchefens blogg, skrivet på väg hem från Socialchefsdagarna 2012 och det FSS-årsmöte då han blev avtackad efter sina år i styrelsen.

”Socialchefsdagarna är slut …
… och man reser hem med en massa sorterade och osorterade intryck.

Det har varit spännande dagar, från Adolf Fredriks gosskör till psykologen Jörgen ’det finns ingen verklighet’ Oom som talade bl.a. om framgångsfaktorer. En entertainer men med ett budskap.

Socialchefsdagarna behövs inte bara för att finansiera FSS verksamhet, utan främst för att skapa kontakter, förmedla inspiration och kunskap och ta del i det offentliga samtalet. FSS röst har de senaste åren blivit en alltmer intressant samtalspartner för makthavare och det är bra.

Det är visserligen inte enbart på dessa dagar som det viktiga arbetet görs men kan dagarna inspirera och engagera chefer och politiker så har kongressen en viktig uppgift i våra kommuner och organisationer som arbetar med välfärdsfrågor.

FSS bildades 1938 och höll sitt första årsmöte 1939. Då som nu var det aktuella socialpolitiska frågor om än i annan tappning som diskuterades. Det är således en senior i vid bemärkelse som har sina studiedagar 2012 – snart 75 år men vital om än ibland en ropandes röst i öknen.

Men droppen lär ju urholka stenen, inte genom dess kraft utan genom att ständigt falla. Uthållighet är också enligt Jörgen Oom en viktig ingrediens för framgång både för chefer, politiker och medarbetare. Och för att citera en idag inte särskilt politiskt korrekt författare:

Bättre våga sitt tärningskast än att brinna med tynande låge.
Det är skönare lyss till en sträng som brast än att aldrig spänna en båge.

Och vilken resa denna senior har varit med om under alla dessa år. Vilken utveckling har inte skett under de drygt 70 åren.

Så behövs verkligen föreningen i dag? Ja, med de ändringar i organisation som skett i kommunerna är måhända begreppet socialchef något missvisande eftersom den gamla socialtjänstorganisationen nu har många olika skepnader och det offentliga får mer och mer konkurrens av privata utförare. Men behovet att granska den förda socialpolitiken oavsett vem som sitter i regeringsställning kvarstår. Behovet att granska pågående utveckling känns lika angelägen nu som för 74 år sen. FSS behövs som en professionell och vass röst i välfärdsdebatten.

Som avgående ledamot av riksstyrelsen efter ett 20-tal år vill jag rikta ett tack till nuvarande och alla tidigare styrelsekamrater för det samarbete och den gemenskap som funnits och finns i styrelsen. Det har varit ett sant nöje att få representera föreningen under alla dessa år.

Lycka till i den nya styrelsen med arbetet och särskilt frågorna om bostadsförsörjning, tidiga insatser för barn, kompetensfrågorna, det internationella arbetet och förändringarna inom socialförsäkringsområdet.

Och glöm aldrig det föreningen sa i början av 1990-talet om socialpolitiken: DET GÄLLER ALLA.”

Blogginlägg skrivet av Yngve Sundin, den 28 september 2012