Varför riskerar en del att hamna utanför vårt digitala samhälle?

ALMEDALEN 2018: När Myndigheten för delaktighet anordnade detta seminarium var det med funktionsnedsatta personer i fokus. Behoven är desamma som för vem som helst, men förutsättningarna är annorlunda. Här är ett sammandrag av vad panelen pratade om under ledning av moderatorn Rita Ehrenfors, projektledare, Myndigheten för delaktighet.

– Det är inte funktionsnedsättningen i sig som skapar hindren, utan det är bristande tillgång till de resurser jag behöver. Den digitala teknik som finns är helt enkelt för dåligt utformad, säger Stefan Johansson, vd på Begripsam som arbetar för att göra samhället mer tillgängligt för personer med kognitiva svårigheter.

Att barn får samma möjligheter är viktigt. Där har skolan en viktig roll i att t.ex. tillhandahålla digitala läromedel, säger Roza Güclü Hedin från utbildningsutskottet (foto: Kerstin Öhman).

Särskilda boende och LSS-boenden

Hur ser det ut för personer i särskilt boende och LSS-boenden? Jonas Hampus från FSS, som till vardags jobbar som sektionschef i Falu kommun, berättar att 47 procent i särskilt boende har uppkoppling i sitt rum. Siffran för LSS-boende är 67 procent, ”i realiteten högre, eftersom man använder internet i mobilen”.

– Men visst behövs krafttag för att bygga ut så att fler får tillgång till den digitala tekniken, säger Jonas Hampus. Av de två miljoner pensionärer som finns är det 400.000 som inte använder internet.

– När det gäller äldre måste vi tänka på att de inte är en homogen grupp. Hur skulle de kunna vara det i ett åldersspann från 65 till 105 år!

E-legitimation tillhör centrala infrastrukturen

Malin Wahlqvist på Post- och telestyrelsen (PTS) berättar att det finns tillgänglighetsbrister i mobilt bank-id och e-legitimation. Inte bara vid själva signeringsmomentet, utan också hur användaren kan skaffa tjänsten. Man kan inte precis gå till biblioteket och be om hjälp med sitt mobila bank-id, det är ju en stark integritetsfråga, säger hon.

Bengt Wiktorén, enhetschef för digitala tjänster på Arbetsförmedlingen, säger att myndighetens e-tjänster kan användas av vem som helst, men att det bara går att analysera de användare som är inskrivna.

– Vi behöver mer data för att hitta de grupper som har svårt med digitala tjänster, och jobba tillsammans med dem i en kunddriven utveckling.

Undvik ad hoc-lösningar

Nils Hertzberg från Digitaliseringsrådet tog upp tre punkter om individens förmåga och möjlighet att delta i det digitala samhället.

– Ungefär en halv miljon människor i Sverige är inte digitalt delaktiga, vilket inte är inte acceptabelt på den personliga nivån eller på samhällsnivå. Eftersom det inte handlar om homogena grupper – vi kan som sagt inte säga t.ex. ”äldre”, måste vi skaffa oss mer kunskap innan vi kan vidta rätt åtgärder.

Det finns ett oerhört engagemang inom det här området hos både enskilda och organisationer. Det kommer projektpengar från regeringen. Men de är ofta begränsade och kortsiktiga, och vi vet alla att ad hoc-lösningar inte skapar bra effekt på lång sikt, säger Nils Hertzberg.

Tänkbara åtgärder för att inkludera alla

Panelen är överens om att utvecklarna måste låta användarna vara med i tjänste- och produktutformningen, och att mer kunskap kunskap behövs för att kunna rikta insatserna mot dem som behöver det bäst. Skolan måste vara den kompensatoriska platsen som ger alla lika förutsättningar.

Alla var också överens om att samla krafterna. Bengt Wiktorén från Arbetsförmedlingen säger:

– Vi pratar väldigt mycket här i Almedalen, men det måste ju bli verkstad när man kommer hem. Vi måste hjälpas åt, låt oss ses i den här panelen efter semestrarna!

– Samverkan är nyckeln till framgång, säger Malin Ekman Aldén som är generaldirektör för Myndigheten för delaktighet. Samverkan både mellan utförare och individerna själva. Och man måste få hjälp även med de integritetskänsliga sakerna. Att ”vara på internet” handlar inte bara om sociala medier.