Med tillit växer handlingsutrymmet

TILLITSDELEGATIONEN: Med hård formell styrning utifrån ekonomi och mål når man inte önskade resultat, utan i stället bör kultur, värdegrund, ledarskap och medledarskap få en betydligt mer framskjuten roll.

Det anser Tillitsdelegationen, som den 14 juni 2018 lämnade sitt huvudbetänkande Med tillit växer handlingsutrymmet till regeringen. Samtidigt lämnades också delbetänkandet En lärande tillsyn och forskningsantologin Styra och leda med tillit.

– De som skapar värde, räddar liv och botar har inte alltid förutsättningar, tid eller möjlighet att göra ett riktigt bra jobb i mötet med patienten, brukaren och människan. När det går riktigt långt kan man till och med tappa kontakten med sin egen professionella etik, sa Laura Hartman när hon talade på Socialchefsdagarna 2017 i Östersund (foto: Göran Johansson).

Här får du en sammanfattning av delegationens slutsatser och förslag. I augusti återkommer FSS med en reflektion, till dess önskar vi dig en god sommarläsning! Länkar till rapporterna hittar du allra längst ned.

Det goda mötet

Tillitsdelegationens huvudbetänkande tar sin utgångspunkt i ”det goda mötet” mellan medborgare och medarbetare – det är här som värde och kvalitet uppstår. Med avgränsningen till välfärdssektorns hälso- och sjukvård, skola och omsorg har viktiga frågor varit att besvara vad det är som skapar värde i detta möte, vilka hinder som finns för att mötet ska bli så bra som möjligt och om alla beslutsnivåer och styrkedjans alla aktörer stödjer värdeskapandet.

Tillitsdelegationens slutsatser och förslag

Tillitsdelegationen ger ett antal rekommendationer och förslag, bland andra dessa:

  • Det behövs en koordinerad och sammanhållen styrning av kommunsektorn. Detta kan ske genom kontinuerlig systemanalys av statens styrning och en nationell konsultationsordning för verksamheterna inom välfärdssektorn med representanter för kommuner och landsting.
  • Generella statsbidrag bör vara huvudprincip då riktade statsbidrag tenderar att öka den administrativa bördan och minska möjligheten till långsiktighet i kommuner och landsting.
  • Lagar och regler, ekonomistyrning och prestationsstyrning ger, tillsammans med kultur och ledarskap, styrsignaler som påverkar varandra. Den sammantagna styrningen bör utformas så att den inte medför mer detaljstyrning än nödvändigt. Kultur, ledarskap och medledarskap bör få en betydligt mer framskjuten roll. Mål- och resultatstyrning bör bli mindre detaljerad och mer möjliggörande samt i högre grad utformas i samråd med professionerna.
  • Satsa mer på verksamhetsnära forskning inom hälso- och sjukvård, skola och omsorg. Möjliggör kunskapsutveckling, kollegialt lärande och nära samverkan mellan välfärdssektorn och forskarsamhället.
  • Testa och pröva nya lösningar genom försök, under fria former och med utrymme för innovation. Involvera medborgare och medarbetare. Inrätta ett nationellt policylabb, skapa försöksverksamheter, och utred möjligheter till frikommunförsök.
  • Den statliga tillsynen ska vara situations- och verksamhetsanpassad. Ökad dialog och inslag av samarbete med den granskade kan bidra till att tillsynen kan få en mer lärande och främjande ansats.

Här kan du ladda ned rapporterna:

Huvubetänkandet Med tillit växer handlingsutrymmet SOU 2018:47

Delbetänkandet En lärande tillsyn SOU 2018:48

Forskningsantologin Styra och leda med tillit SOU 2018:38

Se intervju med Laura Hartman och dokumentation från Socialchefsdagarna 2017:

https://socialchefsdagarna.se/news/intervju-med-laura-hartman/