En hållbar framtid för barn och unga

ALMEDALEN 2018: Efter tre års nationellt arbete inom den sociala barn- och ungdomsvården blickar vi nu framåt. Hur kan vi bli bättre på att skapa människovänliga organisationer? På det här seminariet deltog bland andra representanter från Växjö och Sjöbo, två av de 50 kommuner som Cecilia Grefve under sin tid som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården besökt och intervjuat, och som hon vill lyfta fram som goda exempel för sitt sätt att utöva ledarskap och hantera ärenden.

Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet, tidigare nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården (foto: Frozentime).

Cecilia Grefve berättar inledningsvis om JP Infonets historia och att hon numera arbetar på företaget med ledarskaps- och organisationsutveckling. Hon nämner också rapporten hon som nationell samordnare gjort om den sociala barn- och ungdomsvården, baserad på möten med 50 kommuner: Barnets och ungdomens reform – Förslag för en hållbar framtid.

Rädsla och vänlighet

Hon återkommer till ett ord som hon pratat om under sin tid som nationell samordnare, nämligen rädsla; medarbetarnas rädsla för att göra eller säga fel gentemot tillsynen och klienternas rädsla att göra eller säga fel och kanske bli av med sin insats.

– Därför är det angeläget att prata om vänlighet som en motvikt, säger Cecilia Grefve, och lämnar över till panelen att berätta vad ”människovänliga organisationer” innebär för var och en.

Panelen består av Kajsa Palmberg, marknadschef JP Infonet. Petra West Stenkvist, representant för Föreningen Sveriges socialchefer (FSS), verksam som enhetschef i Malmö stad, tidigare socialchef i Sjöbo kommun. Charlotta Brag, representant för FSS, verksam som avdelningschef i Växjö kommun.Michael Karlsson, andre vice ordförande Vision. Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR. Christina Godarve, avdelningschef Region Gotland.

Svaren blir samstämmiga: Vikten av möten, barnen i fokus, tillit mellan medarbetare, chefer, politiker och självklart medborgare, ett demokratiskt samhälle där alla kan rusta sig för ett värdigt liv, barnen i fokus, god personal- och kompetensförsörjning, tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete med återhämtning, ordentlig introduktion för den som är ny i yrket, och administrativt stöd.

En stabil barn- och ungdomsvård

Växjö var den enda kommun som under Cecilia Grefves 50 kommunbesök hade stabilitet i barn- och ungdomsvården från första besöket till och med uppföljningsbesöket. Det händer något i en organisation när man börjar prata om de medarbetare man har i stället för om de medarbetare man inte har.

– Vi fokuserar på individens resa genom vår organisation. Tilliten genomsyrar alla led. Vi har en trygg ram och inom den stor flexibilitet, det ger personalen förutsättningar att utföra det goda sociala arbetet, säger Charlotta Brag från Växjö.

Charlotta berättar att hon på sin avdelning barn och familj har drygt 200 medarbetare, varav hälften har arbetat åtta år eller mer och har inte haft någon personalomsättning varken inom behandlingsverksamheten eller inom myndighetsutövningen.

– Vi har omorganiserat så lite som möjligt, och utgått från det vi själva sett behöver förändras. Vi har legat steget före tack vare omvärldsbevakning och frågat medarbetarna ”hur ska vi bygga bästa socialtjänsten för våra medborgare?”. Kommer det goda förslag som vi har kunnat genomföra inom ramen för mitt mandat har vi gjort det.

Mod att säga ifrån

Petra West Stenkvist som idag arbetar i Malmö stad, men som under nationella samordnarens utredningstid arbetade i Sjöbo kommun, säger att man måste vara modig och våga tala om sådant som inte fungerar bra. Hon lex Sarah-anmälde sin egen kommun då det krävdes andra förutsättningar för att klara uppdraget. Det applåderades inte av alla, men gav i förlängningen tillit och stabilitet.

– All personal är kvar, vi har lyft medarbetarna underifrån. Det är viktigt att komma ihåg att man hela tiden måste omvärdera och arbeta för att få ihop helheten.

Cecilia Grefve kommenterar att pedagogisk verksamhet, elevhälsa, socialtjänst, och fritid fungerar som en helhet i Sjöbo. Att agera ihop och tillsammans är en framgångsfaktor, säger hon.

FSS representanter Petra West Stenkvist och Charlotta Brag (foto: Kerstin Öhman).

BarnSam

På Gotland har man gjort en barnvänlig organisation. Christina Godarve från Region Gotland berättar om BarnSam där mötet mellan personal, medborgare, samarbetspartner är det viktiga.

– Sedan 2017 har vi satsat på Familjerådslag. Vi har tillit till att var och en vet bäst vilket stöd de behöver – här handlar tilliten om att lämna över makten till medborgarna, säger Christina.

Ledarskapets förutsättningar

Vi pratar lite för lite om ledarskapets förutsättningar i det sociala arbetet, tycker Cecilia och ber de båda kommunrepresentanterna att berätta.

– Det var alltid tillåtet att tänka ”kan jag göra något som gör det bättre”. Goda idéer har därför drivits som pilotprojekt, strukturellt och resultatinriktat, med utvärdering och uppföljning tillsammans med dem som vi arbetade för. Den strukturen genomsyrade hela organisationen, säger Petra West Stenkvist. Med modellen har därför lyckade projekt kunnat gå över i ordinarie verksamhet.

– Man får ta tuffa beslut, bära mycket som utredande socialsekreterare, säger Charlotta Brag. I Växjö jobbar vi ofta två och två med utredningar. Visst kostar det mer, men det ger en trygghet för socialsekreterarna och ger bättre beslutsunderlag. Vi jobbar också med tidiga insatser och förebygger på så sätt många kostnader som annars skulle komma i takt med att små problem med tid växer sig stora.

Kursändring i Uppsala

De fackliga organisationerna, representerade av Heike Erkers från SSR och Michael Karlsson från Vision, menar att socialt arbete inte har varit uppvärderat och både av politik och kommunledning behandlats lite vid sidan om. De flesta av deras medlemmar är stolta över sitt yrke och trivs. Det som behövs är tillit till medarbetarna och närvarande chefer som ger stöd och tar beslut, och kontinuerlig kompetensutveckling.

De tog upp Uppsala kommun som ett exempel på en förbättringsresa, ”en häftig kursändring”.

Kaisa Björnström som tillträdde som socialdirektör i Uppsala i början av 2017, kom in när kursändringen precis hade inletts.

– Det saknades många tjänster på myndighetsutövningen för barn och unga. Nu har vi besatt alla tjänster. Specialisterna får en mer vägledande roll i organisationen. Chefen får möjlighet att vara chef utan att hamna i ärendedelen. Vi har fortfarande lång väg att gå, men har kommit en bra bit på väg, säger Kaisa Björnström (foto: Kerstin Öhman).

Som avrundning på seminariet uppmanar Cecilia Grefve panelens deltagare att avsluta med ett ord var:

Tillit, barnperspektiv, samverkan, förtroende, mod och tillsammans.

Länkar

Nationella samordnarens slutrapport Barnets och ungdomens reform – Förslag för en hållbar framtid.

På nationella samordnarens hemsida http://www.socialbarnungdom.se/ kan du läsa om kommunbesöken hos Växjö, Sjöbo, Gotland m.fl.