Återhämtning inom socialtjänsten i Europa

Sårbarhet och belastning blev uppenbart i många verksamheter under pandemin, inte minst socialtjänsten och omsorgen. Med utgångspunkt i detta anordnade European Social Network (ESN) seminariet The Social Services’ Resilience and Care Continuity Seminar. Under två dagar i oktober träffades europeiska deltagare i Ljubljana i Slovenien för att diskutera följande.

Framtidssäkra verksamheten

Hur kan socialtjänsten och omsorgsverksamheter förbereda sig för att garanterat kunna svara upp till motgångar, både i ”vanliga” tider och i kristider? Vilka krav ställs på organisationer, ledare och personal? Hur kan digitalisering användas? Vad behövs i form av samarbete med andra myndigheter? Hur ser finansieringen ut? Vad förväntas av EU?

Graham Owen representerade FSS och höll bland annat i en presentation om digitaliseringens utveckling under pandemin i Sverige. Här berättar han om vad de båda dagarna i Ljubljana innehöll.

Slående likheter och många olikheter

Det här var första gången sedan 2019 som ESN har kunnat genomföra ett möte med deltagare på plats. Covid-19-säkerheten var på plats med obligatoriskt munskydd på resan till Slovenien, på allmänna platser i Slovenien och i konferenslokalen. En helt annan och striktare användning av munskydd än i Sverige, måste jag säga.

Som ofta, när jag är i ESN-sammanhang, slogs jag av hur mycket gemensamt det finns i vårt sätt att tänka i olika länder. Vi är inne på samma spår om vad som behövs för att bedriva socialtjänstens verksamhet. Men hur socialt arbete och omsorg utförs kan se väldigt olika ut – ofta avhängigt ekonomiska förutsättningar och tillgång till eller brist på utbildad personal eller personal överhuvudtaget.

Graham Owen, FSS representant i ESN-sammanhang (foto: Frozentime).

Locka arbetskraft

Det märks också hur flera länder i Europa är beroende av arbetskraftsinvandring inom vården. Ibland från andra europeiska länder och ibland från länder så långt bort som Filippinerna.

Flera deltagare lyfte ett behov av satsningar som kan förbättra arbetsförhållandena för att locka människor att välja och stanna kvar i våra verksamheter. Många återkom också till att det är nödvändigt att göra personalen delaktig i utformning av arbetssätt och verksamheter, även med hänsyn till brukares behov och önskemål. I relation till Sverige tänkte jag mycket på tjänstedesign och brukarinflytande.

SWORD

Dr Louise Grant från University of Bedfordshire och professor Gail Kinman från Birkbeck University of London presenterade ett intressant verktyg som ursprungligen togs fram för att förbättra uthållighet i verksamheter inom individ- och familjeomsorg. The Social Work Organisational Resilience Diagnostic (SWORD) har vidareutvecklats för att hämta in kunskap och lärdom från covid-19-pandemin. Den senaste versionen kan tillämpas inom hela socialtjänstens område.

Madrids anpassning

Ana Bunuel Heras från Madrid City Council, Spanien berättade om Madrids anpassning under pandemin som byggde på en snabb introduktion av flera digitala plattformar för att komplettera fysiska möten med brukare. Inga aktiviteter stannade upp, men en omfattande anpassning krävdes.

The Promise i Skottland

Skottland sticker återigen ut vad gäller långsiktighet och ambitiösa visioner för sitt arbete. Joanna Macdonald, den skotska regeringens Deputy Chief Social Work Adviser, presenterade The Promise (Löftet). Det är en tioårig plan för att förbättra förhållanden för barn och familjer i Skottland. Det var intressant att höra att Skottland är på väg att utforma ”Bairn’s House” (barnahusverksamheter) i landet – efter att ha tagit del av fördelar med sådana verksamheter, utifrån barnperspektivet, från flera länder.

Återhämtningsplan

På seminariet presenterades också återhämtningsplanen The National Recovery and Resilience Plan (Faciliteten för återhämtning och resiliens) som omfattar ekonomiskt stöd om cirka 672,5 miljarder euro i 2018 års priser. Stödet ska betalas ut i form av lån och bidrag till EU-medlemsstaternas reformer. För Sveriges del ingår Äldreomsorgslyftet som en viktig satsning inom ramen för återhämtning.

Europe needs you!

I Sverige har vi kommit långt. Flera länder tittar lite avundsjuk på vilka resurser och möjligheter som finns i Sverige för att uppnå hög kvalitet i våra verksamheter. Vi har mycket att dela med oss av.

En utmärkt möjlighet att visa upp våra svenska verksamheter är genom att bidra till ESN:s 30:e konferens den 8­–10 juni 2022 i Hamburg (European Social Services Conference, ESSC). För information om konferensen och hur du gör för att föreslå innehåll, gå till följande länkar.

ESSC – European Social Services Conference (essc-eu.org)

ESSC 2022 call for contributions.pdf (esn-eu.org)

Sista datum för inlämning av bidrag till ESSC (med text skriven på engelska) är 14 december 2021. Sista datum för inlämning av bidrag på franska, spanska, tyska eller italienska är 9 december 2021.