Integration – hur lyckas samhället egentligen?

(Från 2014-04-25)
I Migrationsverkets aprilprognos räknar man med mellan 57 000 och 70 000 asylsökande i år, något fler än i föregående prognos. Till stor del är det människor som flyr med anledning av konflikten i Syrien.

Behovet av platser i kommunerna för dem som får skydd i Sverige är fortsatt stort. Många blir kvar i Migrationsverkets mottagningssystem i väntan på kommunplats trots att de har uppehållstillstånd. I dagsläget väntas det vid slutet av 2014 finnas drygt 8 600 anvisningsbara platser, vilket är långt ifrån de 14 100 platser som det finns behov av.

Kommunernas uppdrag är att verka för ett bra mottagande – vilket innebär boende, barnomsorg, skola, SFI och samhällsorientering. Detta parallellt med Arbetsförmedlingens uppdrag om att främja inträdet på arbetsmarknaden genom etableringsreformen.

Men hur lyckas samhället egentligen? Arbetsförmedlingen redovisade i sin rapport ”Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget” (Dnr: AF-2012/445712) att 24 procent är i arbete/studier dagen efter att de har lämnat sin etableringsplan – och 25 procent är i arbete 90 dagar efter att de har lämnat sin etableringsplan.

För att siffran för dem som är i arbete/studier ska bli högre måste samhällets olika aktörer samarbeta, samtidigt som rätt metoder och verktyg behövs.

Idag kan jag uppleva att vi i kommunerna arbetar väldigt olika under själva etableringsfasen beroende på förutsättningar – vilket är naturligt. Men den stora frågan är – hur ska samhället arbeta med integrationsuppdraget på lång sikt, dvs efter etableringsfasen?

Det råder väl ingen tvekan om att ökad integration bidrar till ekonomisk tillväxt och ger förutsättningar för ökad välfärd, men visst vore det elegant med ett tydligt integrationsmål och uppdrag även på längre sikt än 24 månader för en lyckad integration?

Kommentera