Hur vill jag bo när jag blir gammal

I fredags samlades ett antal äldreomsorgschefer som alla har ansvar för äldreboenden. Vi skulle utveckla ett koncept för äldreboenden i framtiden. Tanken var att alla perspektiv skulle tas med: utformning av huset, inredning och möblering, teknik, personal, måltider, m.m. Listan kan göras lång. Vi utgick från hur vi vill bo den dag vi behöver en omsorg som inkluderar boende. Det blev en väldigt intressant diskussion som beskrev helt andra äldreboenden än de vi idag erbjuder i vår verksamhet.

Hur kan det komma sig? Jag måste ställa mig två frågor. Tror jag inte att jag i framtiden kommer att behöva äldreboende för egen del? Eller är det skillnad på äldre idag och äldre imorgon?

Här kommer en kort resumé av mina tankar om vad som karaktäriserar ett boendet där jag skulle trivas.

Jag vill kunna välja var jag ska bo och ska inte bli tilldelad en plats. När jag kommer in slås jag av att det luktar så gott. Korridorerna har ingen sjukhuskänsla utan är mer som ett hyreshus med lägenheter. Det finns mattor under sittgrupperna i de allmänna ytorna och fondväggar med tapet.

Allt är snyggt och stilrent eftersom en inredningsarkitekt hjälpt till med att inreda de gemensamma ytorna med lämplig möblering och varma färger, allt för att jag ska trivas och må bra. Det finns inga överskottsmöbler från dödsbon som onödiga byråer i korridoren.

Eftersom boendet är en attraktiv arbetsplats trivs personalen och är stolta över sitt arbete. Jag har möjlighet att välja min mat, men jag kan också välja att inte äta alla måltider gemensamt med övriga. Det ska finnas en trevlig trädgård, där jag kan få fortsätta njuta av att sådant som växer och blommar.

Vision eller verklighet? Hur förändrar vi tanken från ”detta är möjligt utifrån ekonomiska ramar” till ”hit ska vi nå”? Är det verkligen sant att all utveckling kräver mer pengar? Förändringen kanske bara är att vi måste tänka lite friare och annorlunda?

Kommentera