En rapport i tiden

Vi fick påminna varandra om vikten av att inte bli defensiva och kortsiktiga. Det var när några av oss chefer i Skåne diskuterade kommunernas ekonomiska svårigheter, samtidigt som vi fick rapporter om ökade risker för psykosocial ohälsa och för att utsatta grupper får det sämre.

Välfärden påverkad

Efter ett halvår av covid-19 och ett allt mer oroande konjunkturläge kan viss oro för påverkan på välfärden vara berättigad, men det behöver inte betyda katastrof. Vi ser ju goda exempel på strategiska vägval och handlingar där kunskap, kreativitet och erfarenhet används för att hitta nya arbetsformer och arbetssätt.

Även om pandemin fört med sig mycket som inte varit önskvärt har situationen bidragit till att vi från att ha varit lite lagom digitala gått till skarpt läge – generalrepetition i direktsändning. Arbetet med att digitalisera t.ex. ekonomiskt bistånd har i många kommuner gått snabbare än tänkt vilket i regel gett likvärdigare beslut och en effektivare administration. Det har i sin tur gett ökad tid till det direkta sociala arbetet.

Digitalt utvecklingssprång

Våren har visat att många möten går att ha digitalt. Förutom sparad tid har det många gånger visat sig bli effektivare. Det betyder inte att fysiska möten inte är viktiga utan bara att det går att skapa mer tid till rätt saker om vi väljer att nyttja vår tid på ett mer medvetet och planerat sätt.

I den digitala utvecklingen har verktyg börjat tas fram som kan utgöra en hjälp till självbestämmande och egenkontroll med vinst för alla parter. Exempel finns från bl.a. missbruksvård, socialpsykiatri och äldreomsorg. Har insatserna prövats och bestämts ihop med de som insatserna gäller har det inte bara gett den enskilde rätt insats utifrån behov utan även mer generellt bidragit till en effektivare och mer ändamålsenlig verksamhet.

Förebyggande arbete får inte prioriteras ned

Med ett ökat antal orosanmälningar gällande barn som far illa kan det förebyggande arbetet få svårt att hävda sig då myndighetsutövningen prioriterar sig själv. Men för att långsiktigt kunna minska behovet av akuta och kostsamma insatser behöver arbetet för att förebygga och förstärka tidiga och samordnade insatser i barnens och de ungas vardagsmiljö ges ett större utrymme.

En förenklad ärendehantering och handläggning när så är möjligt och självklart utan att rätts-säkerheten och kvaliteten riskeras, skulle kunna vara ett sätt att fördela resurser så att fler verkligen kan få det stöd och den hjälp de har rätt till i tid.

Motverka skillnader i livsvillkor

Samverkan mellan olika aktörer är också viktigare än någonsin, inte minst för att förebygga ungdomsbrottslighet och våldsmiljöer. Ska vi ur ett folkhälsoperspektiv motverka skillnader i såväl barn och ungas uppväxtvillkor som människors livsvillkor krävs samverkan över organisatoriska gränser och ett samarbete mellan kommun och föreningsliv liksom med övrigt civilsamhälle. Vi ser just nu hur en samlad oro för en lång sommar utan ordinarie semesteraktiviteter bidrar till kraftsamlingar där kommunerna tillsammans med föreningslivets organisationer hittar goda lösningar för att kunna erbjuda meningsfull fritid och feriejobb för våra barn och unga. Något att värna om och utveckla vidare!

Ökande kostnader och minskade resurser

Kommunernas kostnader för försörjningsstöd har på många orter ökat sedan något år tillbaka och covid-19 kommer med all sannolikhet påverka det ytterligare. Samtidigt som försörjningsstödet ökar har kommunens arbetsmarknadsverksamhet påverkats av Arbetsförmedlingens omställning. De minskade resurserna har fått till följd att verksamhetens flexibilitet har begränsats och färre deltagare fått del av arbetsmarknadsinsatser. Verksamhetens möjligheter att genomföra nya satsningar påverkas också då det krävs en stabil grundorganisation för att snabbt kunna ställa om utifrån omvärldsförändringar.

Med dessa frågor högt på kommunernas agendor är ett arbete i full gång för att komma med olika förslag syftande till att minska arbetslöshet. Särskilt ungas försörjning behöver säkras, annars riskerar vi att fler kommer behöva ekonomiskt bistånd. Unga behöver en bra start på vuxenlivet och är extra utsatta på arbetsmarknaden.

Stärkt samarbete

Ett stärkt samarbete och samverkan med gymnasie- och vuxenutbildning är viktigt att få till samtidigt med ett arbete riktat mot arbetsgivare och bristyrken. Möjligheterna att erbjuda samordnade parallella insatser som till exempel att kombinera sociala insatser, arbete eller praktik och studier kommer behöva utökas. Även här kan säkert digitala verktyg nyttjas bara det sker på ett sätt som befrämjar eventuella pågående etableringsprocesser och integration.

Modiga ledare

Detta är ju frågor som berör vem/vilka som har vilket ansvar, en fråga som behöver drivas såväl nationellt som ute i kommunerna. Viktigt i det är självklart att arbeta vidare för en dialog med AF.

Sist men inte minst: en fortsatt utveckling där vi lämnar gamla invanda arbetssätt i takt med att vi för in nya kommer säkerligen att kräva mod av oss som ledare, både för att fatta svåra beslut och för att våga pröva!

Det tillitsbaserade ledarskapet i socialtjänsten där vi inte bara har hög tilltro till våra medarbetares kreativitet och kunskaper, utan också är helt beroende av detta för att klara vårt uppdrag i vardagen, kommer bli avgörande.

Kommentera