Den ljusnande framtid – för äldreomsorgen?

”Pappa, man tjänar miljoner som youtuber!” sa den lille gossen till sin pappa. Dialogen överhördes i matvaruaffären för några dagar sen. Pappan som inte verkade särskilt uppdaterad i ämnet sa ”Hurdå?” ”På annonser och sånt” svarade gossen på barns självklara sätt. Pappan såg dock inte övertygad ut och verkligen inte jag heller. De där många som äro kallade … men visst, för några få så.

Från Youtube till omsorg

Well, förutom den här youtubern, vilka yrkesbanor fångar den yngre generationens intresse idag? Ett del av svaret beskrivs i en undersökning som genomförts av Competence i Västerås kring vad högstadieungdomar vill jobba med. Utöver de som svarat att de inte vet kommer i nedstigande följd jurist, ingenjör, läkare, idrottsproffs, polis, egenföretagare/entreprenör, lärare, ekonom och mäklare. Utan att dra några större växlar på detta kan konstateras att vården och omsorgen, förutom läkaryrket, inte har någon given plats i den unges framtidsplaner.

I SKR:s Unga om välfärdsjobben (15–24 år) från 2019 framgår att lärar- och ingenjörsyrket är högt rankat.  Likaså kan dessa ungdomar tänka sig en framtid som psykolog, ekonom, socionom, förskollärare, fysioterapeut, läkare och sjuksköterska.  Av de arbeten som inte kräver eftergymnasial utbildning är det många som kan tänka sig att jobba som personlig assistent och några färre som undersköterska, fast då under en begränsad tid. Sammantaget är intresset för äldreomsorgen lägre i förhållande till skola, kultur och fritid, kommunkontor/förvaltning, socialtjänst och förskola.

Redan nu är konkurrensen om arbetstagarna påtaglig. Inom vissa områden är behoven av rätt kompetens skriande och värre kommer det att bli.

Fler män i omsorgen med bättre villkor

Vad ska man göra åt det då? Göran Johnsson, den nationelle samordnaren för ökad kvalitet inom äldreomsorgen uppger, i Dagens samhälle nr 2 2020,  att han vill ha fler män inom äldreomsorgen – målet bör vara hälften män och hälften kvinnor. Men då behöver villkoren och organisationen i äldreomsorgen bli mycket bättre. Lisa Bondesson, Kommunal, betonar i samma artikel att första steget måste vara att genomföra insatser så att de kvinnor som redan finns i äldreomsorgen stannar kvar.  Andra förslag i debatten handlar exempelvis om att öka sysselsättningsgraden hos redan anställda, få folk att jobba längre, ökade karriärmöjligheter, bättre nyttjande av teknik och flexibla utbildningsmöjligheter.

Oändliga behov och ändliga resurser

Att göra allt detta kräver en långsiktig och hållbar resurstilldelning utöver de kommunala skatteintäkterna.  Och då inte bara tillfälliga tillskott som ska delas med övriga delar inom välfärdssektorn.

Utifrån de oändliga kraven och behoven i förhållande till de ändliga resurserna måste det också fattas beslut om prioriteringar och strategiska vägval. Studien från Kairos Future som publicerades 2013 När man blir gammal på riktigt äger fortfarande sin aktualitet i detta sammanhang.  Där skissas fyra scenarier.

Ett som kallas Tillsammans,  där äldreomsorgen har svårigheter med kompetensförsörjningen men där nätverket (anhöriga och vänner) har större roll än idag.  När det hankar på som vanligt finns det resurser men samarbetet funkar sådär. Äldreomsorgen och de anhöriga försöker att komma överens. I det tredje scenariot Nere för räkning saknas resurser och äldreomsorgen och anhöriga skyller på varandra.

I den fjärde  framtidsbilden Ljuset i tunneln har äldreomsorgen och de anhöriga självklara roller. Där är det attraktivt att jobba inom äldreomsorgen och organisatorisk och teknisk utveckling ligger i framkant.

Naturligtvis är det dit vi vill – men trots all retorik – är det dit vi är på väg?

Kommentera