Den demografiska utmaningen

ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 DECEMBER 2018: Sverige står inför samma demografiska utmaning som till exempel större delen av Västeuropa och Ostasien gör. Behoven av den offentliga sektorns insatser av utbildning, stöd, vård och omsorg i livets alla skeden överskrider sedan några år de tillgängliga resurserna i form av skattemedel och personal.

Framtidsprognoserna visar att gapet mellan tillgängliga resurser och behov dels kommer att öka ytterligare och dels kommer att hålla i sig ända fram till 2040. Inget ljus i tunneln här inte, med andra ord …

Glädjeämne blir utmaning

Utmaningen är en konsekvens av något som i sig är oerhört glädjande – nämligen att vi blir allt äldre och faktiskt också friskare. Medellivslängden fortsätter alltjämt att öka även om det är viktigt att notera att ökningstakten tyvärr har bromsats in för medborgare med en svagare socioekonomisk ställning. Om det sistnämnda har jag skrivit flera gånger tidigare och den ojämlikheten kommer jag säkert att återkomma till under 2019.

Här hemma i Östersund har vi inom äldreomsorgen de senaste sex åren arbetat med denna ”angenäma” utmaning på många olika sätt. Våra prioriterade områden skiljer sig sannolikt inte särskilt mycket från det arbete som görs i många andra kommuner i landet. Däremot så är resultaten intressanta (och glädjande) även om det är väldigt svårt att klarlägga exakt vad det är som gjort stor skillnad, liten skillnad eller ingen skillnad alls.

Kostnaderna för äldreomsorgen i Östersund har under de senaste sex åren minskat med 170 mnkr jämfört med utvecklingen i riket i genomsnitt. Utvecklingen ser ut att hålla i sig även under 2018. Det är åtminstone kittlande att tro att denna utveckling har något att göra med det medvetna jobb som bedrivits under dessa år – men givetvis kan det blott och enbart handla om naturliga och/eller slumpmässiga variationer.

Vad har vi då gjort i Östersund?

Totalt sett har vi säkert genomfört över 50 olika aktiviteter och satsningar som alla tar sikte på att på olika sätt ta oss an ovan beskrivna demografiska utmaning.

Vi har dels satsat mer tid, resurser och uppmärksamhet på att jobba hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande – och i just den ordningen.

Målsättningen har varit att fler Östersundsbor på så sätt ska klara sig utan vårt stöd lite längre än tidigare. När stödet behövs är vår ambition att bidra till att medborgaren om möjligt återerövrar sin självständighet i så hög utsträckning som möjligt.

Ökad frihet för många

Under denna rubrik finns ingredienser som digitala tekniska lösningar (GPS-larm är ett tydligt exempel på en ”teknisk pryl” som ökat friheten för många medborgare och deras anhöriga). Här finns också en flerårig satsning på arbetsterapeuter och fysioterapeuter som både själva och genom att stödja vår baspersonal kan jobba rehabiliterande på ett sätt som gör att medborgarna kan återerövra hälsa och/eller förmågor som är viktiga för dem.

Vi har även försökt hitta vägar för att kunna utföra jobbet smartare (effektivare) än tidigare samtidigt som vi faktiskt kunnat bibehålla och i vissa fall öka resurserna inom såväl hemtjänst som särskilt boende. Här har vi till exempel varit hyfsat i framkant när det gäller digitala hjälpmedel för våra medarbetare.

Hemtjänsten har sedan många år digitala lås (s.k. nyckelfri hemtjänst) och planeringen finns alltid tillgänglig i telefon – där du också kan sköta dokumentationen på plats hos den enskilde. Trygghetskameror eller trygghetssensorer växer (om än sakta) i popularitet hos våra medborgare och skapar samtidigt möjlighet för våra medarbetare att ägna sin uppmärksamhet åt medborgare som verkligen behöver den personliga kontakten.

Till våren kommer våra medborgare att erbjudas kostnadsfria digitala guider som kan komma hem och visa dig hur du till exempel kan prata med barnbarnen via Skype och/eller betalar räkningarna på nätet. Vi kommer inom kort även att erbjuda kostnadsfria säkerhetsbesök för att gå igenom såväl brandrisk som fallrisk.

Satsar på att bli bättre arbetsgivare

Den demografiska utmaningens konsekvens i form av den arbetskraftsbrist som jag förmodar att vi är många som märkt av, har vi bland annat tagit oss an genom att helt enkelt försöka bli en ännu bättre arbetsgivare. Jag brukar i olika sammanhang tala om vikten av stolta medarbetare som ”på riktigt” uppskattar och därmed kan tala gott om sin arbetsgivare i olika sammanhang.

Vi är av övertygelsen att ingen marknadsföringskampanj i världen är så effektiv som ”mun till mun-metoden”, dvs att vi som jobbar i Östersunds kommun faktiskt med stolthet kan berätta om vårt arbete för grannar, vänner, barn och ungdomar. För ett år sedan frågade vi våra medarbetare om vad vi kan göra bättre inom dessa områden och har nu med utgångspunkt i dessa svar börjat jobba med de mest angelägna förbättringarna.

En förbättrad arbetshälsa och ökad andel ”stolta medarbetare” i den senaste medarbetarundersökningen är små tecken på att vi är på rätt väg – även om det är mycket kvar att jobba med.

Ingen raketforskning

Som synes ovan är det ingen raketforskning vi ägnat oss åt och samtidigt verkar jobbet ha burit frukt.

Det som inspirerar mig allra mest är det faktum att vi alltjämt lägger väldigt små resurser på det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet och dessutom har vi så mycket ogjort. (Listan över idéer om vad vi också skulle vilja göra är lång.)

Sammanfattningsvis: Den demografiska utmaningen är här för att stanna. Men det är min övertygelse att det finns väldigt goda möjligheter för oss att ta oss an den på ett sätt som i första hand är bra för medborgarna (ökad hälsa) och därmed också är bra för samhällsekonomin.

One Response to “Den demografiska utmaningen”

  1. Lglgjansson@gmail.com' Lars-Göran Jansson skriver:

    Bra och välformulerad beskrivning av ett angeläget arbete!

Kommentera