Världsklass!

Socialstyrelsen har nyligen publicerat sin årliga brukarundersökning av äldreomsorgen i Sverige. Jag gissar att de flesta av Sveriges kommuner nyfiket har tagit del av vad medborgarna tycker om de tjänster som levereras av såväl privata och kommunala utförare i sin egen hemkommun. Kommer för övrigt att ägna brukarundersökningen ytterligare uppmärksamhet i kommande bloggar.

När jag själv – i olika sammanhang – skall presentera resultaten från brukarundersökningen så brukar jag alltid återvända till ett citat som jag burit med mig från ett möte i Paris för halvtannat år sedan. Det var i april 2014 som jag tillsammans med mina styrelsekollegor i FSS hade förmånen att både få lyssna till och samtala med Ian Forde – som å OECD:s vägnar jämfört kvaliteten på äldreomsorgen i ett stort antal länder i västvärlden. (För övrigt en rapport som släpptes ungefär samtidigt som den senaste Pisarapporten. Och vilken av dessa två rapporter som fått största mediala utrymmet vet vi alla…)

Tillbaks till mötet i Paris: När vi reste oss upp och var på väg att lämna rummet så utbrast Ian: ”Stopp! När ni lämnar rummet så vill jag att ni sträcker lite extra på ryggen. För ni jobbar i det land som enligt mitt förmenande har världens bästa äldreomsorg!”

Med den grunden lagd så blir då följdfrågan: ”Hur går det då för oss i Östersund i det land som enligt OECD har världens bästa äldreomsorg?”.

Med det perspektivet så kan jag känna en ödmjuk stolthet över att 93 % av våra hemtjänstbrukare är nöjda/ganska nöjda samtidigt som rikets genomsnitt ligger på 89 %. När det gäller bemötandet så är rikets resultat imponerande 97 % medan Östersund når upp till 98 %. För Särskilt boende (säbo) är våra siffror i nivå med eller strax under rikets genomsnitt med exempelvis 78 nöjda/ganska nöjd (riket 82) totalt sett och 95 % är nöjda med bemötandet (riket 94).

Samtidigt vet jag att det finns många saker som vi kan göra bättre. Vi brottas t ex fortfarande med utmaningen att öka vår personkontinuitet inom hemtjänsten (så få ansikten som möjligt hemma hos den enskilde). Det fleråriga utvecklingsarbetet kring aktiviteter och måltider har ännu inte gett de resultat vi önskar. Avslutningsvis har vi alldeles för många medarbetare som sliter med ohälsa inom äldreomsorgen och då i synnerhet på särskilt boende. Sjuktalen tror jag speglar det faktum att vi under lång tid krävt väldigt mycket av våra medarbetare när det gäller att med jämförelsevis knappa personella resurser ändå ge våra brukare en god kvalitet.

Det är därför med stor ödmjukhet jag konstaterar att dessa fina resultat blott och enbart beror på att vi (och då talar jag för hela landet) har så många fantastiska medarbetare inom äldreomsorgen. Medarbetare som varje dag och i varje möte bemödar sig om att vara närvarande samtidigt som de använder sin kompetens för att ge den enskilde det hen behöver.

Världsklass helt enkelt!

Kommentera